Nyss hemkommen från skärtorsdagsmässa i en kyrka i närheten av där jag bor, funderar jag på det här med nya och gamla kyrkor.
De gamla är oerhört populära för förrättningar (alltså dop, vigslar och begravningar). Ofta vackra, med mycket utsmyckningar inuti. Men ibland är det för mycket, tycker iaf jag. Och inte hänger det ihop riktigt heller, människor har skänkt saker till kyrkorna under många år, ibland sekel, och det liksom skär sig.
Medan de nyare kyrkorna stöter bort en del människor med sina ofta strama exteriörer och avskalade interiörer. De är inte romantiska, helt enkelt. Men de "hänger ihop". Arkitekturen förkunnar, och den förkunnar med samma språk som utsmyckningarna, eftersom de är gjorda för varandra.
Det blev så tydligt idag i avklädandet av altaret i den här lite mer romantiska kyrkan. Det märktes inte, helt enkelt. Även om allt silver, ljusen och linnet plockades bort, var det fortfarande så mycket kvar att titta på, så att effekten uteblev.
Då saknar jag min förra kyrka. Aldrig var den så vacker, så rörande och dramatisk, som efter skärtorsdagens gudstjänst. Det enorma mörka tegelaltaret förkunnade i all sin tomhet smärtan i Jesu ensamhet, hans överlämnande till tortyr och död. Dunklet i den mörklagda strama tegelkyrkan talade om Guds sorg på ett sätt som aldrig de vitkalkade valven med sina lampetter kan göra.
Men ok, jag är väl en aning partisk.
2007-04-05
2007-04-04
att välja sitt liv
Att välja sitt liv... Detta är temat som gavs mig inför passionsandakten i kväll. jag har vridit och vänt på det, jämfört med texten, inte riktigt hittat det där, eller kanske har jag det.
Det är besvärligt att få ett tema så här, men samtidigt rätt så stimulerande. Någon annan har haft tankar om vad som borde komma fram, någon som har hittat något som åtminstone vid en första, andra och tredje genomläsning undflyr mig. Men geniknölarna (ja, Jonatan, just de) gnuggas, och något växer fram. Anden är med så tydligt ibland, och ibland behöver hon verkligen dras fram. Jaja.
Det är besvärligt att få ett tema så här, men samtidigt rätt så stimulerande. Någon annan har haft tankar om vad som borde komma fram, någon som har hittat något som åtminstone vid en första, andra och tredje genomläsning undflyr mig. Men geniknölarna (ja, Jonatan, just de) gnuggas, och något växer fram. Anden är med så tydligt ibland, och ibland behöver hon verkligen dras fram. Jaja.
2007-04-03
helande?
Vad ska man tro? Aftonbladet leder väl inte direkt ligan vad gäller objektiv journalistik, men ändå. Detta bara känns fel.
Jag tvivlar inte på att Gud kan bota sjuka, och även då hiv/aids-drabbade. Om de etiopiska prästerna har möjlighet att förmedla detta - bra. Jag vill gärna se siffror, bevis, men nog skulle det vara möjligt. Egentligen. Men varför förbjuda medicinerna? Jag förstår inte.
Men den gambianske presidenten? Hm. Jag är skeptisk till helare, och framförallt sådana som vägrar låta vetenskapligt undersöka deras metoder. Blir lätt alldeles för mycket mumbo-jumbo.
Jag tvivlar inte på att Gud kan bota sjuka, och även då hiv/aids-drabbade. Om de etiopiska prästerna har möjlighet att förmedla detta - bra. Jag vill gärna se siffror, bevis, men nog skulle det vara möjligt. Egentligen. Men varför förbjuda medicinerna? Jag förstår inte.
Men den gambianske presidenten? Hm. Jag är skeptisk till helare, och framförallt sådana som vägrar låta vetenskapligt undersöka deras metoder. Blir lätt alldeles för mycket mumbo-jumbo.
anonymitet
Ibland är det så himla skönt att vara inkognito! På min kvällskurs är det inte (eller har det iaf inte tills idag) varit känt vad jag jobbar med. Vi pluggar kinesiska ihop, och har rätt roligt under tiden. Jag vet att några av mina kursare jobbar med mobiltelefoner, och nån går i skolan. Andras jobb är helt okänt, men jag vet hur många barn de har.
I vilket fall som helst tror jag att de flesta av mina ämbetssystrar och -bröder kan känna igen sig i att det då och då är skönt att få bli en person för andra innan man blir en krage. Att få lov att göra ett första intryck som är baserat mer på personlighet än yrke. Att sedan mitt yrke är intimt förknippat med min personlighet är en annan sak.
Jag skäms absolut inte över vad jag är. Jag är i själva verket mycket stolt över min kyrka och mitt jobb, och över att jag är präst. Det är bara det att jag ibland väljer att inte berätta det först. Konsekvenserna blir nämligen omedelbara: "Vadå? Tror du på Gud?", "Är det inte rätt lite folk i kyrkan?", "Vad gör en präst när det inte är söndag?" osv. Det finns stor nyfikenhet, och det är roligt att prata om det. Bara inte alltid.
I vilket fall som helst tror jag att de flesta av mina ämbetssystrar och -bröder kan känna igen sig i att det då och då är skönt att få bli en person för andra innan man blir en krage. Att få lov att göra ett första intryck som är baserat mer på personlighet än yrke. Att sedan mitt yrke är intimt förknippat med min personlighet är en annan sak.
Jag skäms absolut inte över vad jag är. Jag är i själva verket mycket stolt över min kyrka och mitt jobb, och över att jag är präst. Det är bara det att jag ibland väljer att inte berätta det först. Konsekvenserna blir nämligen omedelbara: "Vadå? Tror du på Gud?", "Är det inte rätt lite folk i kyrkan?", "Vad gör en präst när det inte är söndag?" osv. Det finns stor nyfikenhet, och det är roligt att prata om det. Bara inte alltid.
2007-04-01
palmsöndag
Vägen till korset. Glädjens dag, med de mörka skuggorna. Ny predikan på prästflickealster.
Gudstjänsten blev härlig. Jag och musikern hade jobbat en del med gudstjänstens känsla, och tänkte oss en rörelse från ljus till mörker, från jubel till Via Dolorosa. Och det blev riktigt bra!
Gudstjänsten blev härlig. Jag och musikern hade jobbat en del med gudstjänstens känsla, och tänkte oss en rörelse från ljus till mörker, från jubel till Via Dolorosa. Och det blev riktigt bra!
2007-03-31
prästerlig lördag
Långsam förmiddag.
Sedan iväg till jobbet. Först göra psalmblad, sedan kyrkcykeln till äldreboendet för gudstjänst. praktikanten skötte alltihop med den äran.
Tillbaka till kyrkan. Köpte glass och skrev vigselbevis. Sedan dryga timmen på konsert: Haydns Stabat Mater. Mycket sorgligt och vackert.
Och efter det vigsel. Jag sjöng vigselbönen riktigt illa, annars var även den gudstjänsten trevlig och lyckad.
Och i kväll blir det predikoskrivande. Jag har en bra tråd, får se hur långt jag kan dra den.
Dagens fundering: Om vi i kyrkan blir av med/avsäger oss vigselrätten och istället ägnar oss åt att välsigna civilt ingångna äktenskap, kommer säkert de stora bröllopen fortfarande vilja ha den kyrkliga ceremonin, men kommer de små bry sig om att komma till oss, om det innebär att de måste ha två ceremonier? Jag tror att vi kommer förlora en del av dem, dessvärre. Är det värt det? Kanske.
Sedan iväg till jobbet. Först göra psalmblad, sedan kyrkcykeln till äldreboendet för gudstjänst. praktikanten skötte alltihop med den äran.
Tillbaka till kyrkan. Köpte glass och skrev vigselbevis. Sedan dryga timmen på konsert: Haydns Stabat Mater. Mycket sorgligt och vackert.
Och efter det vigsel. Jag sjöng vigselbönen riktigt illa, annars var även den gudstjänsten trevlig och lyckad.
Och i kväll blir det predikoskrivande. Jag har en bra tråd, får se hur långt jag kan dra den.
Dagens fundering: Om vi i kyrkan blir av med/avsäger oss vigselrätten och istället ägnar oss åt att välsigna civilt ingångna äktenskap, kommer säkert de stora bröllopen fortfarande vilja ha den kyrkliga ceremonin, men kommer de små bry sig om att komma till oss, om det innebär att de måste ha två ceremonier? Jag tror att vi kommer förlora en del av dem, dessvärre. Är det värt det? Kanske.
2007-03-29
hm, fotboll
Somnade igår under matchen. Jag var nog inte ensam. Maken till trist match får man ju leta efter.
Och idag var Metros löpsedelsrubrik "Zatan!".
För det första: Zlatan är inte den onde. Tro't eller ej. I själva verket tyckte jag nog att han gjorde ok ifrån sig. Det borde vara lysande, och det var det sannerligen inte, men det var ok. Däremot är mediernas fixering vid honom tröttsam.
För det andra (varning för pryd kristen reaktion här): Måste de verkligen göra den kopplingen? Sur kan man väl vara över förlusten, men djävulen?
Oh well. Annars är vädret fint, och prästflickan trött.
Och idag var Metros löpsedelsrubrik "Zatan!".
För det första: Zlatan är inte den onde. Tro't eller ej. I själva verket tyckte jag nog att han gjorde ok ifrån sig. Det borde vara lysande, och det var det sannerligen inte, men det var ok. Däremot är mediernas fixering vid honom tröttsam.
För det andra (varning för pryd kristen reaktion här): Måste de verkligen göra den kopplingen? Sur kan man väl vara över förlusten, men djävulen?
Oh well. Annars är vädret fint, och prästflickan trött.
2007-03-27
anti anti-girlie?
Gjorde en snabb svep genom Aftonbladets blogglänkar angående Girlie, ja, ni vet, tjejglassen. Och om det är något som blir pinsamt uppenbart då är det inte hur upprörda konsumenterna är över det idiotiska påfundet "tjejglass", utan hur upprörda de är över att några är upprörda. Det är pk att vara anti-pk, helt enkelt, och det fulaste du kan vara är feminist.
Prata inte om könsmaktordning och stereotyper, då kommer hela den hånfulla, cyniska bloggosfären jaga dig med blåslampa, eftersom du, fy bubblan, vågat ta något på allvar.
Jag tänker inte äta den korkade glassen. Lustigt nog gillar jag nämligen varken rosa eller glitter, trots att jag är av det kvinnliga könet. Frågan är om jag ens tänker köpa en till dottern, trots att hon är i prinsessåldern. För att jag tror att de bilder vi förmedlar till våra barn är viktiga. För att jag vill att hon ska kunna känna sig lika mycket som kvinna i grått eller grönt. För att jag vill att hon ska ha alla möjligheter.
Och vad har det med en enda liten fjuttig glass att göra? Jo, på samma sätt som stringtrosor till femåringar är dåligt, på grund av de associationer de ger, är detta dåligt, för det bekräftar de könsroller och stereotyper som alltför länge har utmålat kvinnor som lägre stående varelser, enbart kapabla att bry sig om barn, shopping och smink. Sådana som inte behöver få chefsposter, eller ens lika mycket betalt som män. För vi är ju "bara" kvinnor. Men nu har vi ju i alla fall fått en egen glass. Så... fint. Tack.
Ja, jag är politiskt korrekt, och stolt över det! Ja, jag är feminist, och kommer alltid vara det.
Prata inte om könsmaktordning och stereotyper, då kommer hela den hånfulla, cyniska bloggosfären jaga dig med blåslampa, eftersom du, fy bubblan, vågat ta något på allvar.
Jag tänker inte äta den korkade glassen. Lustigt nog gillar jag nämligen varken rosa eller glitter, trots att jag är av det kvinnliga könet. Frågan är om jag ens tänker köpa en till dottern, trots att hon är i prinsessåldern. För att jag tror att de bilder vi förmedlar till våra barn är viktiga. För att jag vill att hon ska kunna känna sig lika mycket som kvinna i grått eller grönt. För att jag vill att hon ska ha alla möjligheter.
Och vad har det med en enda liten fjuttig glass att göra? Jo, på samma sätt som stringtrosor till femåringar är dåligt, på grund av de associationer de ger, är detta dåligt, för det bekräftar de könsroller och stereotyper som alltför länge har utmålat kvinnor som lägre stående varelser, enbart kapabla att bry sig om barn, shopping och smink. Sådana som inte behöver få chefsposter, eller ens lika mycket betalt som män. För vi är ju "bara" kvinnor. Men nu har vi ju i alla fall fått en egen glass. Så... fint. Tack.
Ja, jag är politiskt korrekt, och stolt över det! Ja, jag är feminist, och kommer alltid vara det.
2007-03-26
kaboom, ett kök!
I helgen köptes en kyl/frys. Siemens, rostfri. Fin, och rätt billig.
Och idag köpte vi ett kök...!
Det blev den här varianten: Mano från Kvik. Men vårt kök är ju längs en vägg, och vi har beställt den underbara bänkskivan Virrvarr (fast antracit och inte ljusgrå), med kant av valnöt. Det kommer stå sig fint till golvet, som jag också tänker ska vara valnöt. Mm.
Jag var lite sugen på ett högglansigt kök, men hejdade mig. Hur länge kommer det kännas kul, liksom? Har ju ingen lust att byta om fem år för att det känns alldeles för...2007.
Men det är läskigt hur pengarna bara springer iväg.
Och idag köpte vi ett kök...!
Det blev den här varianten: Mano från Kvik. Men vårt kök är ju längs en vägg, och vi har beställt den underbara bänkskivan Virrvarr (fast antracit och inte ljusgrå), med kant av valnöt. Det kommer stå sig fint till golvet, som jag också tänker ska vara valnöt. Mm.
Jag var lite sugen på ett högglansigt kök, men hejdade mig. Hur länge kommer det kännas kul, liksom? Har ju ingen lust att byta om fem år för att det känns alldeles för...2007.
Men det är läskigt hur pengarna bara springer iväg.
fastar vidare
Det är fruktansvärt trist, men nu spurtar vi. I år har fastan inneburit att det endast intas flytande föda på kvällen/efter man kommit hem. Soppor, smoothies, juicer, och i något enstaka lyxigt tillfälle, milkshake. Jag är ruskigt trött på det, och gissa om det blir något mumsigt på påskdagen!
Men å andra sidan är det rätt trevligt att bara äta något lätt på kvällen, man blir inte lika däst, och så är det ju bra för vikten. Nåja, pastagratängernas tid är nog förbi, men inte 17 tänker jag äta soppa varje kväll efter påsk ändå. Fasta är fasta, fest är fest.
Men å andra sidan är det rätt trevligt att bara äta något lätt på kvällen, man blir inte lika däst, och så är det ju bra för vikten. Nåja, pastagratängernas tid är nog förbi, men inte 17 tänker jag äta soppa varje kväll efter påsk ändå. Fasta är fasta, fest är fest.
sömnigt
Det är ju så konstigt. Hur kommer det sig att en enda liten fjuttig timme kan spela så stor roll? Det var svårt att somna igår, och det var svårt att vakna i morse. Uff.
2007-03-25
vår
Det är skönt med värme.
Små tusenskönor är fina.
Sol bländar på ett rätt trevligt sätt.
Mm, inte alls illa. Inte alls.
Små tusenskönor är fina.
Sol bländar på ett rätt trevligt sätt.
Mm, inte alls illa. Inte alls.
2007-03-22
korttidsdagis
Jag skulle vilja ha ett korttidsdagis. Ett där man kunde lämna in sitt barn för nån timme eller två, ungefär som på IKEA. Tänk så många saker som skulle underlättas då: klippa sig, handla skor, prata med köksfirmor (ja, måste ställa in ett sådant besök i morgon eftersom barnet är sjukt), läkarbesök osv. Eller så kunde det vara en liten, liten ventil för trötta pappor och mammor utan massor av släkt som omedelbart ställer upp och passar guldklimpen.
Rent praktiskt skulle det förstås vara lite krångligt. Man skulle väl vara tvungen att ha en åldersgräns (såväl nedre som övre), och ett maxantal, och så skulle det nog vara smart att göra det i någon slags medlemsform, dvs man blev medlem och så registrerades alla uppgifter, och man betalade en summa per timme eller nåt. För säkerhetens skull. Dyrt skulle det säkert vara, men det är det å andra sidan med barnvakter också (åtminstone om man betalar dem vad de är värda).
Nåja. Är det någon som hoppar på idén är jag din första kund, bara så du vet! Jag älskar min dotter mer än något annat i världen, men emellanåt kunde det vara praktiskt att inte ha en energisk, non-stop-pratande treåring med sig. Och att då veta att det finns ett ställe jag kunde lämna henne en timme, och att jag kunde känna mig trygg med det, skulle vara guld värt.
(Jag vet att det redan finns någon slags variant, med dessa lekland som dyker upp överallt och där man emellanåt kan lämna sitt barn för en extra avgift, men de är liksom lite för röjiga och galna för det mesta, jag skulle inte vilja lämna dotra där, även om jag gladeligen går dit med henne nån gång.)
Rent praktiskt skulle det förstås vara lite krångligt. Man skulle väl vara tvungen att ha en åldersgräns (såväl nedre som övre), och ett maxantal, och så skulle det nog vara smart att göra det i någon slags medlemsform, dvs man blev medlem och så registrerades alla uppgifter, och man betalade en summa per timme eller nåt. För säkerhetens skull. Dyrt skulle det säkert vara, men det är det å andra sidan med barnvakter också (åtminstone om man betalar dem vad de är värda).
Nåja. Är det någon som hoppar på idén är jag din första kund, bara så du vet! Jag älskar min dotter mer än något annat i världen, men emellanåt kunde det vara praktiskt att inte ha en energisk, non-stop-pratande treåring med sig. Och att då veta att det finns ett ställe jag kunde lämna henne en timme, och att jag kunde känna mig trygg med det, skulle vara guld värt.
(Jag vet att det redan finns någon slags variant, med dessa lekland som dyker upp överallt och där man emellanåt kan lämna sitt barn för en extra avgift, men de är liksom lite för röjiga och galna för det mesta, jag skulle inte vilja lämna dotra där, även om jag gladeligen går dit med henne nån gång.)
weekend
Ännu en galet intensiv arbetsvecka närmar sig sitt slut. Det ska bli skönt att vara ledig fredag och lördag. Söndag jobbar jag (förstås), men det är mest bara roligt, jämfört med en del skrivbordsarbete, ringande av samtal, springande på möten mm, som fyller en prästs vardag. Jag gillar det också, men det finns sällan någon vila i det, som det gör med gudstjänsten.
Och på lördag får vi besök hemma, av en god vän som jag inte haft kontakt med på många år. Jättekul att ha återupptagit den!
Och på lördag får vi besök hemma, av en god vän som jag inte haft kontakt med på många år. Jättekul att ha återupptagit den!
2007-03-21
buxtehude
Jag börjar bli gammal. Jag har just deklarerat för kyrkomusikern att jag föredrar ett stycke av Buxtehude som postludium framför ett livligare, gladare. Hrumpf. Jag som avskyr Buxtehude. Eller gör jag det?
2007-03-18
lätt triumf
Den här helgen blev en arbetsseger. Jag har varit så fruktansvärt trött, och motvillig. Men allt har gått riktigt, riktigt bra!
Igår - gudstjänst på äldreboende (där jag var med som sällskap, vår praktikant skötte alltihop med den äran), och sedan dop. Det blev en härlig gudstjänst med ovanligt mycket folk och mycket känsla, till och med glädjetårar.
Idag - högmässa. I församlingen fanns en trio herdar (nuvarande, förre, och förrförre), och alla var mycket uppskattande och sade snälla saker om predikan. Härligt. Vi är lite dåliga på feedback i kyrkan, framförallt präst till präst, och det var roligt att få så mycket positiv kritik. Församlingen i övrigt var också mycket nöjda, liksom övriga medverkande. Skönt när det klickar.
Och så gudstjänst med små och stora. Predikan var en bejublad sketchsamling ur Bibel för barn, eftersom vi hade bibelutdelning. Vi hade lagt mycket jobb på att förbereda, bla hade vi tillverkat en jättelik fisk av en lektunnel, och så spelade vi upp Jona, David och Goljat, Jesus i templet som 12-åring, och brödundret. Vi hade jätteroligt, församlingen hade jätteroligt, kören var duktig och våfflorna efteråt smakade mums.
Bra dag. Bra helg. Trött. I morgon - nya tag!
Igår - gudstjänst på äldreboende (där jag var med som sällskap, vår praktikant skötte alltihop med den äran), och sedan dop. Det blev en härlig gudstjänst med ovanligt mycket folk och mycket känsla, till och med glädjetårar.
Idag - högmässa. I församlingen fanns en trio herdar (nuvarande, förre, och förrförre), och alla var mycket uppskattande och sade snälla saker om predikan. Härligt. Vi är lite dåliga på feedback i kyrkan, framförallt präst till präst, och det var roligt att få så mycket positiv kritik. Församlingen i övrigt var också mycket nöjda, liksom övriga medverkande. Skönt när det klickar.
Och så gudstjänst med små och stora. Predikan var en bejublad sketchsamling ur Bibel för barn, eftersom vi hade bibelutdelning. Vi hade lagt mycket jobb på att förbereda, bla hade vi tillverkat en jättelik fisk av en lektunnel, och så spelade vi upp Jona, David och Goljat, Jesus i templet som 12-åring, och brödundret. Vi hade jätteroligt, församlingen hade jätteroligt, kören var duktig och våfflorna efteråt smakade mums.
Bra dag. Bra helg. Trött. I morgon - nya tag!
oundgänglighet
En av de stora nackdelarna med det här jobbet är att det är så fruktansvärt svårt att vara borta. Nu är dottern lite sjuk igen, och någon av oss måste följaktligen vabba i morgon. Jag kollar kalendern.
Måndag. Två begravningar. Inte jag i morgon således.
Kollar tisdag. Påskvandringar. Uff. Om jag vabbar då sätter jag mina kollegor på pottkanten. De måste hitta en lärjunge/Maria från Magdala, och det på ett dygn. Inte lätt. Likadant på onsdag och torsdag...
Så då blir det makens elever och kollegor som råkar illa ut, om och om igen. Det känns förfärligt, men jag vet inte riktigt hur jag ska kunna göra annat.
Måndag. Två begravningar. Inte jag i morgon således.
Kollar tisdag. Påskvandringar. Uff. Om jag vabbar då sätter jag mina kollegor på pottkanten. De måste hitta en lärjunge/Maria från Magdala, och det på ett dygn. Inte lätt. Likadant på onsdag och torsdag...
Så då blir det makens elever och kollegor som råkar illa ut, om och om igen. Det känns förfärligt, men jag vet inte riktigt hur jag ska kunna göra annat.
2007-03-16
ska ni partna er i kyrkan?
Eller vad ska man säga?
Ja'et till ingående av partnerskap i kyrkan är glädjande, men precis som väntat är RFSL småsura eftersom biskoparna tycker att ordet äktenskap ska vara reserverat för heterosar. Men deras invändningar kommer vara milda fläktar i jämförelse med alla "nu är det kört för ekumeniken" och "Svenska kyrkan är politiskt styrd" och så vidare, som kommer komma. Nu blåser det upp till storm, men jag är övertygad om att biskoparna vet detta, och att de är beredda.
Och jag tycker att de har rätt. Någon måste vara först, och vi har ju onekligen debatterat och diskuterat frågan om homosexuellas plats i kyrkan i över trettio år. Tiden är inne, heck, den är mer än inne, den är på väg ut genom köksingången igen efter att ha valsat runt i samtliga rum.
Jag ska med glädje förrätta partnerskap om jag får. Men innerst inne kommer jag tänka att jag, trots alla disclaimers och undanflykter biskopsmötet kommer med, viger människor som älskar varandra. Inte "partnar", viger.
Ja'et till ingående av partnerskap i kyrkan är glädjande, men precis som väntat är RFSL småsura eftersom biskoparna tycker att ordet äktenskap ska vara reserverat för heterosar. Men deras invändningar kommer vara milda fläktar i jämförelse med alla "nu är det kört för ekumeniken" och "Svenska kyrkan är politiskt styrd" och så vidare, som kommer komma. Nu blåser det upp till storm, men jag är övertygad om att biskoparna vet detta, och att de är beredda.
Och jag tycker att de har rätt. Någon måste vara först, och vi har ju onekligen debatterat och diskuterat frågan om homosexuellas plats i kyrkan i över trettio år. Tiden är inne, heck, den är mer än inne, den är på väg ut genom köksingången igen efter att ha valsat runt i samtliga rum.
Jag ska med glädje förrätta partnerskap om jag får. Men innerst inne kommer jag tänka att jag, trots alla disclaimers och undanflykter biskopsmötet kommer med, viger människor som älskar varandra. Inte "partnar", viger.
en ordentlig fest
Min far fyllde 60 igår (ja, min riktiga pappa, inte den biologiska). Det festades på olika sätt en hel dag.
Min festdag började iofs med en stressad kort-shopping i Köpenhamn (maken hade städat bort mina finskor), och sedan en trevlig, men även den kanske i kortaste laget, minilunch med min norska väninna som bor i Köpenhamn.
Sedan var det mottagning på faderns företag. Massor med folk, många "hej, jag är Maria, Xs dotter", och en del vin. God buffé med bla annat soltorkade, inlagda oliver, blå potatischips, lättsaltad lax, kycklingspett, friterade räkor osv.
Klockan sju anlände vi sedan till styvstyvfarbroderns restaurang i centrala Köpenhamn, för sex-rätters middag! 1. Dillskum med stenbitsrom 2. Hummersoppa 3. Lättsaltad lax 4. Tournedos Rossini (alt rödfisk) med ett litet potatistorn 5. Sex sorters ost och oliver 6. Tiramisu och glass. Allt naturligtvis ackompanjerat av bra vin och gott bröd. Efter många trevliga timmar rullade vi därifrån. Kom hem halv tre... Men jag är oväntat pigg idag, vilket var tur med tanke på att jag har haft en mycket energisk och pigg liten dotter att ta hand om idag, då personalen på dagis har planeringsdag.
Min festdag började iofs med en stressad kort-shopping i Köpenhamn (maken hade städat bort mina finskor), och sedan en trevlig, men även den kanske i kortaste laget, minilunch med min norska väninna som bor i Köpenhamn.
Sedan var det mottagning på faderns företag. Massor med folk, många "hej, jag är Maria, Xs dotter", och en del vin. God buffé med bla annat soltorkade, inlagda oliver, blå potatischips, lättsaltad lax, kycklingspett, friterade räkor osv.
Klockan sju anlände vi sedan till styvstyvfarbroderns restaurang i centrala Köpenhamn, för sex-rätters middag! 1. Dillskum med stenbitsrom 2. Hummersoppa 3. Lättsaltad lax 4. Tournedos Rossini (alt rödfisk) med ett litet potatistorn 5. Sex sorters ost och oliver 6. Tiramisu och glass. Allt naturligtvis ackompanjerat av bra vin och gott bröd. Efter många trevliga timmar rullade vi därifrån. Kom hem halv tre... Men jag är oväntat pigg idag, vilket var tur med tanke på att jag har haft en mycket energisk och pigg liten dotter att ta hand om idag, då personalen på dagis har planeringsdag.
2007-03-13
utmanad - igen
Blev utmanad av såväl Madicken som fru Babsan. Och förvisso har jag gjort en dylik meme tidigare, men vi kör väl igen då.
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir "tagna" ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit "tagna" och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
1. Jag räknar bokstäver i ord och meningar, och buntar ihop dem fem och fem tills jag fått jämna femtal. Mest när jag är stressad. En fördel finns det med denna knasighet, och det är att allt skrivande av skyltar har blivit enklare, då jag omedelbart ser hur många bokstäver som ska in, och vilken bokstav som är i mitten.
2. Jag avskyr verkligen tobaksrök, och därmed dessvärre alla människor som röker i min närhet (när jag inte har en chans att komma undan, t.ex. i bankomatkön).
3. Jag kan löjligt mycket om nordamerikanska indianer. Ett tag kunde jag minst en stam för varje bokstav i alfabetet, utom r, å, ä och ö.
4. Jag kan nästan inte äta varm mat på morgonen. Utom gröt.
5. När jag vill koppla av på en ledig dag åker jag in till stan. Massor med folk och högt tempo är mer avkopplande för mig än ett tomt hus och långsamhet.
6. Jag gillar verkligen inte husmanskost. Ju mer främmande, desto bättre, i själva verket.
Och så ska den vidare...hm...
Jonatan
Cissi
Fredrik
Ola
Marta
Mattias
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir "tagna" ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit "tagna" och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
1. Jag räknar bokstäver i ord och meningar, och buntar ihop dem fem och fem tills jag fått jämna femtal. Mest när jag är stressad. En fördel finns det med denna knasighet, och det är att allt skrivande av skyltar har blivit enklare, då jag omedelbart ser hur många bokstäver som ska in, och vilken bokstav som är i mitten.
2. Jag avskyr verkligen tobaksrök, och därmed dessvärre alla människor som röker i min närhet (när jag inte har en chans att komma undan, t.ex. i bankomatkön).
3. Jag kan löjligt mycket om nordamerikanska indianer. Ett tag kunde jag minst en stam för varje bokstav i alfabetet, utom r, å, ä och ö.
4. Jag kan nästan inte äta varm mat på morgonen. Utom gröt.
5. När jag vill koppla av på en ledig dag åker jag in till stan. Massor med folk och högt tempo är mer avkopplande för mig än ett tomt hus och långsamhet.
6. Jag gillar verkligen inte husmanskost. Ju mer främmande, desto bättre, i själva verket.
Och så ska den vidare...hm...
Jonatan
Cissi
Fredrik
Ola
Marta
Mattias
2007-03-12
kobra
Är Kobra det bästa på svt just nu? I vilket fall som helst är det ljuvligt med ett kulturprogram med så mycket humor och så lite vördnad gentemot överheten. Carl Bildt-intervjun var hysteriskt rolig i all sin enkelhet.
alldeles galet vårglad
Det är ju helt otroligt! Det blev vår igen, i år igen! Det var alldeles ljummet idag, så ljummet att kortärmat funkade i solen (och med lite vilja även i skuggan). Å, snälla, låt det vara så här ett litet tag, så att alla de lyckliga leenden och slutna ögon vända mot solen som jag har sett idag kan få finnas kvar, ett litet tag i alla fall.
Lycka.
Tänk, när jag var yngre brydde jag mig inte om vår och sol och värme. Då var mörker bra, för då kunde man tända ljus, och kyla härligt, för då kunde man vara inne utan att ha dåligt samvete. Ack, den ungdomen. Skönt att man blir visare med åren *ler*
Lycka.
Tänk, när jag var yngre brydde jag mig inte om vår och sol och värme. Då var mörker bra, för då kunde man tända ljus, och kyla härligt, för då kunde man vara inne utan att ha dåligt samvete. Ack, den ungdomen. Skönt att man blir visare med åren *ler*
2007-03-11
jag = störig
Hemma igen efter två roliga och fullständigt utmattande dygn. Det var lite enklare att åka på läger i förra församlingen, hade ju bättre koll på vad mina ledare gick för och planerade alla pass ihop med pedagog. Nu har vi ingen pedagog med i den här gruppen, så då blir det att dra det pedagogiska lasset själv, på gott, men mest på ont. Är ju faktiskt inte pedagogiskt utbildad, vansinnigt nog (hoppas de ändrar det i prästutbildningen, och det snart!).
Nå, kul var det i alla fall, som sagt. Men jag är ju en hemskt irriterande person.
Först gör vi en framtidsspaning, 25 år in i framtiden. När åsikten "Sverige kommer vara översvämmat med invandrare" kommer, tvingar jag vederbörande att förklara hur h*n menar. Och sedan ber jag ungdomarna definiera svensk. Resultatet, efter låååång diskussion, blir att man måste ha minst en "svensk" förälder. Att ingen då rimligen överhuvudtaget kan vara svensk ignorerar den mest högljudda av ungdomarna, och när jag kollar hur många svenskar det då kan finnas i gruppen (dvs hur många som så vitt de vet inte har minsta lilla gnutta utländskt blod i sig) är de bara 5 av 22. Dystra tider för herrefolket, således. Även hedersmord och -brott kom upp som förfärliga och i anknytning till just invandrare.
Och idag gjorde vi dilemmasagan om greven och grevinnan (från MOD, världens bästa material om fördomar och roller) och där häver ungdomarna utan att blinka ur sig att den otrogna grevinnan hade sig själv att skylla för sin egen död och att vakten som dödar henne på order från greven är nästintill oskyldig eftersom han "bara lydde order" (ja, liknelsen med Nürnberg kom upp)! Irritationen var stor när jag gång på gång ifrågasatte om det verkligen var ok med dödsstraff för otrohet, eller att låta andra bestämma ens egna handlingar. För att inte tala om hur de muttrade när jag påpekade lite stillsamt att de just godkänt hedersmord!
Nåja, det ska påpekas att inte alla våra konfirmander är reaktionära kvinnoförtryckande rasister, men det är lite otäckt att se hur svart-vit en del av dem tror att världen är, och hur lite konsekvenser de kan se av sina uttalanden eller handlingar. Förhoppningsvis är de något mer eftertänksamma efter den här helgen.
Nå, kul var det i alla fall, som sagt. Men jag är ju en hemskt irriterande person.
Först gör vi en framtidsspaning, 25 år in i framtiden. När åsikten "Sverige kommer vara översvämmat med invandrare" kommer, tvingar jag vederbörande att förklara hur h*n menar. Och sedan ber jag ungdomarna definiera svensk. Resultatet, efter låååång diskussion, blir att man måste ha minst en "svensk" förälder. Att ingen då rimligen överhuvudtaget kan vara svensk ignorerar den mest högljudda av ungdomarna, och när jag kollar hur många svenskar det då kan finnas i gruppen (dvs hur många som så vitt de vet inte har minsta lilla gnutta utländskt blod i sig) är de bara 5 av 22. Dystra tider för herrefolket, således. Även hedersmord och -brott kom upp som förfärliga och i anknytning till just invandrare.
Och idag gjorde vi dilemmasagan om greven och grevinnan (från MOD, världens bästa material om fördomar och roller) och där häver ungdomarna utan att blinka ur sig att den otrogna grevinnan hade sig själv att skylla för sin egen död och att vakten som dödar henne på order från greven är nästintill oskyldig eftersom han "bara lydde order" (ja, liknelsen med Nürnberg kom upp)! Irritationen var stor när jag gång på gång ifrågasatte om det verkligen var ok med dödsstraff för otrohet, eller att låta andra bestämma ens egna handlingar. För att inte tala om hur de muttrade när jag påpekade lite stillsamt att de just godkänt hedersmord!
Nåja, det ska påpekas att inte alla våra konfirmander är reaktionära kvinnoförtryckande rasister, men det är lite otäckt att se hur svart-vit en del av dem tror att världen är, och hur lite konsekvenser de kan se av sina uttalanden eller handlingar. Förhoppningsvis är de något mer eftertänksamma efter den här helgen.
2007-03-09
lägertajm!
Nu är det snart dax för läger, kl 17 i eftermiddag åker vi. 25 glada musikkonfirmander, tre ledare, kantor och jag. Det ska bli riktigt kul!
Helgen kommer innehålla pass om människovärde (rasism, dödsstraff, abort mm), mycket sång och skoj, och naturligtvis Melodifestivaltittande för de som så önskar. Vi kommer också hinna med en kvällsmässa (Per Harlings Mässa i Viston kommer till användning igen, så slipper jag titta på noterna ;o), några andakter och utelekar. Mm, en härlig helg hoppas jag.
Helgen kommer innehålla pass om människovärde (rasism, dödsstraff, abort mm), mycket sång och skoj, och naturligtvis Melodifestivaltittande för de som så önskar. Vi kommer också hinna med en kvällsmässa (Per Harlings Mässa i Viston kommer till användning igen, så slipper jag titta på noterna ;o), några andakter och utelekar. Mm, en härlig helg hoppas jag.
2007-03-08
köksdrömmar
Och mitt i allt annat var vi på IKEA och pratade med kökskonsult (som var impad över hur väl jag kunde deras köksplanerardataprogram), och har beställt tid hos Noblessa. Nästa steg är kvik, och kanske någon av de dyrare firmorna.
Är jag hopplöst Svensson-trendig om jag vill ha ett vitt högblankt kök utan handtag? Det måste ju liksom vara ljust, rummet är inte så himla stort, och det måste funka estetiskt sett om sju år också. Tänkte att jag kunde göra det lite skojigare med att ha en virrvarr-bänkskiva i alla fall. Och så mörkt trägolv.
Nåja, ekonomin sätter ju, som alltid, p för de vildaste drömmarna (i stil med corianbänkskiva eller låddiskmaskin) men rätt kul är det i alla fall.
Är jag hopplöst Svensson-trendig om jag vill ha ett vitt högblankt kök utan handtag? Det måste ju liksom vara ljust, rummet är inte så himla stort, och det måste funka estetiskt sett om sju år också. Tänkte att jag kunde göra det lite skojigare med att ha en virrvarr-bänkskiva i alla fall. Och så mörkt trägolv.
Nåja, ekonomin sätter ju, som alltid, p för de vildaste drömmarna (i stil med corianbänkskiva eller låddiskmaskin) men rätt kul är det i alla fall.
ännu ett steg mot Kina
Har idag varit på läkarundersökning inför adoptionen. Då är det "bara" testresultaten från den (och makens dylika) vi väntar på, och så ska vi skriva lite brev och ta lite foton. Sen är det iväg med hela bunten till Notarius Publicus, UD och kinesiska ambassaden.
2007-03-06
bort med religionen?
"Vårt mångkulturella samhälle måste ha konfessionslösa torg där alla kan mötas."
Orden är Heidi Avellans, Sydsvenskans politiska chefredaktör. Det är ovanligt religionsfientligt, till och med för att vara annars rätt så antikyrkliga Sydsvenskan. Och ovanligt blåögt och, i ärlighetens namn, korkat, för att komma från en person jag antar är rätt bildad.
För hur ska jag kunna lägga av mig min religiositet?
Och när jag ändå håller på och lägger av mig viktiga delar av min personlighet som inte gillas av alla, varför inte lägga av mig min kvinnlighet? Eller vänta, naturligtvis min politiska åskådning? Min ögonfärg, eller sexualitet, eller mina svarta kläder, för de sänder ju signaler även de.
Ja, låt oss förbjuda alla meningsyttranden, alla uttryck för åsikter, alla symboler för ideologier. För då får vi till slut verkligen ett fritt samhälle. Och så levde vi lyckliga i alla våra dagar. Bah.
Orden är Heidi Avellans, Sydsvenskans politiska chefredaktör. Det är ovanligt religionsfientligt, till och med för att vara annars rätt så antikyrkliga Sydsvenskan. Och ovanligt blåögt och, i ärlighetens namn, korkat, för att komma från en person jag antar är rätt bildad.
För hur ska jag kunna lägga av mig min religiositet?
Och när jag ändå håller på och lägger av mig viktiga delar av min personlighet som inte gillas av alla, varför inte lägga av mig min kvinnlighet? Eller vänta, naturligtvis min politiska åskådning? Min ögonfärg, eller sexualitet, eller mina svarta kläder, för de sänder ju signaler även de.
Ja, låt oss förbjuda alla meningsyttranden, alla uttryck för åsikter, alla symboler för ideologier. För då får vi till slut verkligen ett fritt samhälle. Och så levde vi lyckliga i alla våra dagar. Bah.
tyskt dagismörker
Den tyska dagisdebatten är vansinnig, man måste nästan, men bara nästan, skratta när man hör uttalanden som företagsledaren Wolfgang Grupps:
"- En riktig mor tjänar gärna mindre om hon helt och hållet kan gå upp i sin modersroll. I vårt företag är det förbjudet för män att ens fråga om de kan ta pappaledigt. Männen har ju viktiga uppgifter att sköta"
Vart tredje svenskt barn ska också vara psykiskt stört, enligt vissa tyska debattörer, och detta på grund av de "socialistiska förvaringarna" som vi kallar förskola eller dagis.
Håhåjaja. Om deras slutledningsförmåga och debatteknik är bevis på hur sund man blir av att ha en hemmamamma, så är jag ju riktigt nöjd med att ha gått på dagis, och med att dottern min själv går. Och ja, just det ja, hon älskar varje sekund, och kommer därifrån glad och en smula klokare varje dag.
"- En riktig mor tjänar gärna mindre om hon helt och hållet kan gå upp i sin modersroll. I vårt företag är det förbjudet för män att ens fråga om de kan ta pappaledigt. Männen har ju viktiga uppgifter att sköta"
Vart tredje svenskt barn ska också vara psykiskt stört, enligt vissa tyska debattörer, och detta på grund av de "socialistiska förvaringarna" som vi kallar förskola eller dagis.
Håhåjaja. Om deras slutledningsförmåga och debatteknik är bevis på hur sund man blir av att ha en hemmamamma, så är jag ju riktigt nöjd med att ha gått på dagis, och med att dottern min själv går. Och ja, just det ja, hon älskar varje sekund, och kommer därifrån glad och en smula klokare varje dag.
2007-03-05
nya hyresgäster
Har visat lägenheten för potentiella nya hyresgäster idag. Det är ju avsevärt mycket mer avslappnat än att ha visning inför försäljning. Inget hysteriskt plockande eller ommöblerande här inte, bara lite städning och ljuständning.
Hoppas bara att det blir en trevlig familj som kommer hit, det önskar jag våra fantastiska grannar.
Och för övrigt får vi äntligen komma och ta en ny titt på vår lägenhet på onsdag. Då ska varenda vägg mätas! Och sedan är det dags att beställa tid hos köksfirmorna, ska bli spännande att se vilka förslag vi får. Något mindre spännande, snarare lätt smärtsamt, lär väl kostnaden bli. Men ett bra kök är värt mycket.
Hoppas bara att det blir en trevlig familj som kommer hit, det önskar jag våra fantastiska grannar.
Och för övrigt får vi äntligen komma och ta en ny titt på vår lägenhet på onsdag. Då ska varenda vägg mätas! Och sedan är det dags att beställa tid hos köksfirmorna, ska bli spännande att se vilka förslag vi får. Något mindre spännande, snarare lätt smärtsamt, lär väl kostnaden bli. Men ett bra kök är värt mycket.
2007-03-03
stress
Ledig igår. Idag: två sorgehussamtal, ett dopsamtal och ett dop. Söndag och måndag: ledig. Tisdag: inte en ledig sekund. Morgonbön, möte om församlingsintruktionen, begravning, lunchmöte om pressfrågor, öppet hus för små och stora, och mellanstadiegruppen. Sen andningspaus i en timme, på vilken jag förflyttar mig till Lund för kinesiskalektion. Puuust. Och sen ser onsdag nästan lika galen ut, sen är jag ledig torsdag, och på fredag åker vi på läger.
2007-03-01
vimmel
Lunds stift har haft teologdag idag. Massor, och massor med präster (över 400). Många gamla bekantingar från tiden i Lund, och en och annan ny bekant. Jättekul!
Dessutom inspirerande föredrag av Lena Sjöstrand och Karl-Gunnar Ellverson om riter och kyrkliga handlingar. Medverkade gjorde också äb Anders Wejryd med en bejublad liten reflektion runt närvaro kontra närsynthet.
Och så tog vi farväl av biskop Christina med sång och tal, och hon kunde knappt välsigna oss under mässan, så rörd var hon.
Dessutom inspirerande föredrag av Lena Sjöstrand och Karl-Gunnar Ellverson om riter och kyrkliga handlingar. Medverkade gjorde också äb Anders Wejryd med en bejublad liten reflektion runt närvaro kontra närsynthet.
Och så tog vi farväl av biskop Christina med sång och tal, och hon kunde knappt välsigna oss under mässan, så rörd var hon.
2007-02-25
lika barn
Fick veta att Humanisterna faktiskt ska ha någon slags trosbekännelse. Det är ju helt fantastiskt, om det nu är sant. För att vara icke-religiös, och väldigt negativt inställd till all slags försök till påverkan på det religiösa området, är den organisationen dels väldigt lik ett trossamfund, och dels synnerligen missionerande. Fascinerande.
Och är det inte lite Runar över Christer Sturmark? Ateist-Runar, liksom?
Och är det inte lite Runar över Christer Sturmark? Ateist-Runar, liksom?
om kd, abortturism och kyrkledare...
Det är en spännande debatt som pågår, den om den föreslagna lagändringen som skulle göra det möjligt för utländska kvinnor att få abort i Sverige. Nu senast skriver Arborelius och Hedin (de gamla Jesusmanifestörerna) att de kan tvingas medverka till att tvinga bort Alliansen från makten om kd medverkar till detta. Hägglund, blir, och det kan man ju förstå, rätt sur.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka.
Gubbarnas retorik är rätt billig och dum, t.ex. använder de sig av faktumet att man kan muta sjukvårdspersonal i Polen för att utföra aborter som någon slags argument för att de illegala aborterna skulle vara mindre farliga än vad människorrättsorganisationer hävdar. Som om det skulle göra saken bättre. Som om ett av deras andra påståenden i debattartikeln, nämligen det om att det bara skulle vara rika kvinnor som skulle ha råd, och att lagändringen därmed skulle vara hyckleri, helt plötsligt inte är tillämpligt när det handlar om pengar som betalas i Polen och inte här.
Men å andra sidan gillar jag ju faktiskt inte aborter. Jag kommer inte bort från att det är ett liv det handlar om, ända från början (ja, jag vet att åsikterna skiljer sig där, men så här uppfattar jag det), och om något så skulle jag vilja ha en något mer restriktiv abortlagstiftning. Samtidigt vet jag ju att dylika alltid medför ökningar av antalet illegala aborter, och oavsett vad Arborelius/Hedin skriver, är riskerna mycket större. Usch. Det är så himla svårt det här, men i slutändan hamnar jag ändå i det "liberala" lägret, och allra mest för att jag aldrig kan acceptera Ja till Livet och dess syskonorganisationers retorik. Finns det ingen organisation för mig, en "Egentligen tycker vi detta är dumt, men å andra sidan vill vi inte riktigt skuldbelägga alla stackars tonårstjejer som redan mår dåligt, och dessutom vet vi att det är farligt att förbjuda, men usch och fy ändå"-organisation?
Och till slut. Är det inte lustigt hur ungefär samma åsiktstorpeder kan bli sura över politisering i kyrkan, men gärna medverkar till...eh...religiösering (eller vad katten det kan heta) av politiken?
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka.
Gubbarnas retorik är rätt billig och dum, t.ex. använder de sig av faktumet att man kan muta sjukvårdspersonal i Polen för att utföra aborter som någon slags argument för att de illegala aborterna skulle vara mindre farliga än vad människorrättsorganisationer hävdar. Som om det skulle göra saken bättre. Som om ett av deras andra påståenden i debattartikeln, nämligen det om att det bara skulle vara rika kvinnor som skulle ha råd, och att lagändringen därmed skulle vara hyckleri, helt plötsligt inte är tillämpligt när det handlar om pengar som betalas i Polen och inte här.
Men å andra sidan gillar jag ju faktiskt inte aborter. Jag kommer inte bort från att det är ett liv det handlar om, ända från början (ja, jag vet att åsikterna skiljer sig där, men så här uppfattar jag det), och om något så skulle jag vilja ha en något mer restriktiv abortlagstiftning. Samtidigt vet jag ju att dylika alltid medför ökningar av antalet illegala aborter, och oavsett vad Arborelius/Hedin skriver, är riskerna mycket större. Usch. Det är så himla svårt det här, men i slutändan hamnar jag ändå i det "liberala" lägret, och allra mest för att jag aldrig kan acceptera Ja till Livet och dess syskonorganisationers retorik. Finns det ingen organisation för mig, en "Egentligen tycker vi detta är dumt, men å andra sidan vill vi inte riktigt skuldbelägga alla stackars tonårstjejer som redan mår dåligt, och dessutom vet vi att det är farligt att förbjuda, men usch och fy ändå"-organisation?
Och till slut. Är det inte lustigt hur ungefär samma åsiktstorpeder kan bli sura över politisering i kyrkan, men gärna medverkar till...eh...religiösering (eller vad katten det kan heta) av politiken?
2007-02-21
semester och nostalgi
Är uppe i Stockholm på semester, och sitter just nu mitt i vardagsrummet i min "gamla" församling och njuter av att vara med alla "mina" ungdomar. Det är härligt att vara här.
Men det blir lite dåligt med uppdateringar nu i veckan, återkommer på söndag.
Men det blir lite dåligt med uppdateringar nu i veckan, återkommer på söndag.
2007-02-19
fantasy och andlighet
Läs Fader Jonatans tankar om fantasy och andlighet. Den här gången har han sannerligen slagit huvudet på spiken!
verbal storstryk...
...får backlash-Annica Dahlström på DN debatt. Glädjande och härlig läsning för oss feminister, med andra ord. Men hennes rön verkar dock inte, efter snabb rundfråga bland vänner och kolleger, vara så spridda som man skulle kunna tro, de flesta hade inte ens hört talas om henne eller hennes sk forskning. Tack och lov.
2007-02-18
köpa häst
Vid läggdags.
Dottern (eftertänksamt): Mamma. Det är bättre att köpa en ponny.
Mamman (överraskat): Bättre än...?
Dottern: Än ponnyridning.
Mamman: Aha. Men vi har ju ingen plats för ponnyn.
Dottern (himlar med ögonen): Men vi kan ju bygga ett stall!
Mamman: Hm. Men var skulle det stallet stå?
Dottern: Eh... Jag skulle kunna rita ett kryss, i sanden...där vid sandlådan. Där kunde stallet stå!
Mamman: Men tror du inte att de andra barnen skulle bli lite överraskade då?
Dottern: Joo. Kanske...
Mamman: Nä, stumpan, det blir ingen häst. Vi har två katter, det får räcka.
Dottern: Jaha (bidar sin tid, planerar ta upp ämnet igen två gånger i veckan i resten av sin barndom).
Dottern (eftertänksamt): Mamma. Det är bättre att köpa en ponny.
Mamman (överraskat): Bättre än...?
Dottern: Än ponnyridning.
Mamman: Aha. Men vi har ju ingen plats för ponnyn.
Dottern (himlar med ögonen): Men vi kan ju bygga ett stall!
Mamman: Hm. Men var skulle det stallet stå?
Dottern: Eh... Jag skulle kunna rita ett kryss, i sanden...där vid sandlådan. Där kunde stallet stå!
Mamman: Men tror du inte att de andra barnen skulle bli lite överraskade då?
Dottern: Joo. Kanske...
Mamman: Nä, stumpan, det blir ingen häst. Vi har två katter, det får räcka.
Dottern: Jaha (bidar sin tid, planerar ta upp ämnet igen två gånger i veckan i resten av sin barndom).
festival och söndag
Angående gårdagens musiktävling:
Om vi skickar Måns Zelmerlöw till Europafinalen, kommer han vara megastor inom fem år. Internationellt. Jag är helt övertygad. Killen är snygg, kan sjunga och dansa, och har klart Enrique-sug i blicken. Sen var väl låten sådär, men de som röstade struntade nog i det. En röst på Cara Mia var en röst på Måns, helt enkelt.
Om resten tycker jag inte så mycket, annat än att det blir lite skojigt när Andreas Johnson, om han går vidare nästa vecka, möter Sebastian som lill-Andreas (om än sämre klädd)...
Annars är det fastlagssöndag. Semlor och "Se, vi går upp till Jerusalem". Jag sjöng litanian idag, vilket är en njutning varje gång. Den är verkligen underligt rolig att sjunga, med tanke på ämnet.
Och så har jag döpt två småttingar, och våren är äntligen här. Är det för att stanna den här gången? Och dottern känns lite friskare. Ja, livet är rätt bra ändå.
Om vi skickar Måns Zelmerlöw till Europafinalen, kommer han vara megastor inom fem år. Internationellt. Jag är helt övertygad. Killen är snygg, kan sjunga och dansa, och har klart Enrique-sug i blicken. Sen var väl låten sådär, men de som röstade struntade nog i det. En röst på Cara Mia var en röst på Måns, helt enkelt.
Om resten tycker jag inte så mycket, annat än att det blir lite skojigt när Andreas Johnson, om han går vidare nästa vecka, möter Sebastian som lill-Andreas (om än sämre klädd)...
Annars är det fastlagssöndag. Semlor och "Se, vi går upp till Jerusalem". Jag sjöng litanian idag, vilket är en njutning varje gång. Den är verkligen underligt rolig att sjunga, med tanke på ämnet.
Och så har jag döpt två småttingar, och våren är äntligen här. Är det för att stanna den här gången? Och dottern känns lite friskare. Ja, livet är rätt bra ändå.
2007-02-17
bokreafest
Maken fyller år (idag), vilket firades med en kombinerad bokrea och fest... Vi har nämligen alldeles för många böcker (ja, prylar överhuvudtaget) och därför tänkte vi under våren, innan flytten, med jämna mellanrum anordna "fika och grejor". Man kommer, får en fika, och tar med sig några grejor, i det här fallet någon eller några av de knappt sexhundra volymer vi rensat ut.
Man kanske skulle tro att våra hyllor nu gapar dekorativt tomma, men då skulle man bedra sig. Vi har kanske lyckats göra oss av med en sjättedel av våra böcker. Så troligtvis måste ännu fler göras av med, med tanke på att vi flyttar in i en trea på 73 kvm, från denna fyra på 130...
Igår reades (dvs gavs bort) förutom en förfärlig massa böcker, även LP-skivor och VHS. Och en dammsugare. Endast de förtstnämnda två kategorierna väckte någon förtjusning hos våra gäster, så då får väl resten gå till nästa "fika och grejor".
Kanske hade vi blivit av med mer om några fler än tre vänner hade behagat komma. Inte utan att man blir lite undrande när folk bara uteblir efter att ha sagt att de skulle komma. Men, men, det dök väl upp något.
Man kanske skulle tro att våra hyllor nu gapar dekorativt tomma, men då skulle man bedra sig. Vi har kanske lyckats göra oss av med en sjättedel av våra böcker. Så troligtvis måste ännu fler göras av med, med tanke på att vi flyttar in i en trea på 73 kvm, från denna fyra på 130...
Igår reades (dvs gavs bort) förutom en förfärlig massa böcker, även LP-skivor och VHS. Och en dammsugare. Endast de förtstnämnda två kategorierna väckte någon förtjusning hos våra gäster, så då får väl resten gå till nästa "fika och grejor".
Kanske hade vi blivit av med mer om några fler än tre vänner hade behagat komma. Inte utan att man blir lite undrande när folk bara uteblir efter att ha sagt att de skulle komma. Men, men, det dök väl upp något.
2007-02-15
alla hjärtans dag...viiiiist...
Min Alla Hjärtans dag:
8-16 Utbildningsdag med jobbet (givande, om än tröttande)
16-16.30 Förbereda konfapass (rätt så hysteriskt, medgives)
16.30 Ledarsamling
17-20 Konfapass om kärlek och sex (jättekul!)
20.30 På väg hemåt
21.10 Landar hemma. Te.
21.30 - 00.30 Sorterar böcker, LP-skivor och VHS-filmer som ska ges bort på fredag
00.30 God natt!
Alldeles oerhört romantiskt. Inte. Men ganska trevligt.
8-16 Utbildningsdag med jobbet (givande, om än tröttande)
16-16.30 Förbereda konfapass (rätt så hysteriskt, medgives)
16.30 Ledarsamling
17-20 Konfapass om kärlek och sex (jättekul!)
20.30 På väg hemåt
21.10 Landar hemma. Te.
21.30 - 00.30 Sorterar böcker, LP-skivor och VHS-filmer som ska ges bort på fredag
00.30 God natt!
Alldeles oerhört romantiskt. Inte. Men ganska trevligt.
2007-02-13
snitta eller ej?
Färsk statistik visar att förlossningar med kejsarsnitt är tre gånger farligare än den "vanliga" förlossningen. Mm, det kan väl vem som helst räkna ut - stor bukoperation eller något våra kroppar är byggda, till och med avsedda, för att göra?
Dottern är född med akutsnitt, och utan det hade hon inte levt idag, men trots det är jag tveksam till "kejsarsnittstrenden". Och nu har Linda Skugge ändrat sig igen, och uppmanar alla blivande mammor att snitta om de är rädda. Det är inte bara dumt, det är dessutom oansvarigt.
Ta rädslan på allvar - ja, definitivt! Men automatiskt den stora operationen - absolut inte! Det medför risker för både mor och barn, ger strul i sex-åtta veckor efteråt med smärta och förbud mot att lyfta, ger ett inte speciellt snyggt ärr, för att inte tala om att det tar värdefulla resurser i form av kirurger och narkosläkare och -sköterskor från situationer där de verkligen behövs. Om om det är någon som tycker att det känns bättre att plocka ut barnet den vägen jämfört med vaginalt, för att det senare skulle "tänja ut", kan jag meddela att det mesta av det tänjandet är hormonellt orsakat, och därmed kommer ske oavsett snitt eller ej. Sorry.
Dottern är född med akutsnitt, och utan det hade hon inte levt idag, men trots det är jag tveksam till "kejsarsnittstrenden". Och nu har Linda Skugge ändrat sig igen, och uppmanar alla blivande mammor att snitta om de är rädda. Det är inte bara dumt, det är dessutom oansvarigt.
Ta rädslan på allvar - ja, definitivt! Men automatiskt den stora operationen - absolut inte! Det medför risker för både mor och barn, ger strul i sex-åtta veckor efteråt med smärta och förbud mot att lyfta, ger ett inte speciellt snyggt ärr, för att inte tala om att det tar värdefulla resurser i form av kirurger och narkosläkare och -sköterskor från situationer där de verkligen behövs. Om om det är någon som tycker att det känns bättre att plocka ut barnet den vägen jämfört med vaginalt, för att det senare skulle "tänja ut", kan jag meddela att det mesta av det tänjandet är hormonellt orsakat, och därmed kommer ske oavsett snitt eller ej. Sorry.
2007-02-12
hehe...hrm...
Det finns begravningsentreprenörer och så finns det begravningsentreprenörer. Varenda präst kan berätta massor av historier om hemska dylika (liksom garanterat entreprenörerna om dåliga präster), medan det inte är helt vanligt med historier om roliga eller charmiga entreprenörer. Men idag jobbade jag med en sådan.
Redan första gången vi träffades, för en vecka sen, fick vi bra kontakt, och idag hade vi hur roligt som helst. Ja, lite morbidt är det väl, men i dödens närhet blomstrar humorn.
Solosångaren skulle sjunga Sång om frihet (tror jag den heter) av Teodorakis, och orgelkompet lät som ett positiv. Så jag, nämnde entreprenör och den likaledes trevlige vaktmästaren börjar naturligtvis prata om dresserade apor, sittandes på axeln, som det enda som saknas.
Nåväl. Begravningen sätter igång, det är stilla och sorgligt ända fram till sista solot, precis innan utgångsmusiken. Ompa, ompa, sätter orgeln igång, och jag inser att jag omöjligen kan eller får titta på begravningsentreprenören som sitter längst bak i kapellet. Jag sittar upp i taket, på de anhöriga, ut genom fönstret, bort mot orgeln, överallt utom just på honom. Tills precis i slutet. Han ler brett och oskyldigt, och klappar sig på axeln. Ridå.
Jag lyckades hålla ansiktet neutralt, men det tog verkligen all ansträngning i världen, och efteråt var det svårt att sluta fnissa. Och nu funderar jag på om, och i så fall hur, jag ska hämnas.
Ibland är det rätt kul att jobba, även med begravningar.
Redan första gången vi träffades, för en vecka sen, fick vi bra kontakt, och idag hade vi hur roligt som helst. Ja, lite morbidt är det väl, men i dödens närhet blomstrar humorn.
Solosångaren skulle sjunga Sång om frihet (tror jag den heter) av Teodorakis, och orgelkompet lät som ett positiv. Så jag, nämnde entreprenör och den likaledes trevlige vaktmästaren börjar naturligtvis prata om dresserade apor, sittandes på axeln, som det enda som saknas.
Nåväl. Begravningen sätter igång, det är stilla och sorgligt ända fram till sista solot, precis innan utgångsmusiken. Ompa, ompa, sätter orgeln igång, och jag inser att jag omöjligen kan eller får titta på begravningsentreprenören som sitter längst bak i kapellet. Jag sittar upp i taket, på de anhöriga, ut genom fönstret, bort mot orgeln, överallt utom just på honom. Tills precis i slutet. Han ler brett och oskyldigt, och klappar sig på axeln. Ridå.
Jag lyckades hålla ansiktet neutralt, men det tog verkligen all ansträngning i världen, och efteråt var det svårt att sluta fnissa. Och nu funderar jag på om, och i så fall hur, jag ska hämnas.
Ibland är det rätt kul att jobba, även med begravningar.
2007-02-11
vilken skön helg
Har varit långledig.
I fredags morse tog jag mig trots detta till jobbet, och belönades med ett barskt, men ändå relativt vänligt, "du ska inte vara här!" av chefen. Men när jag förklarat att det endast var för att faxa mitt anställningsbevis till banken för bolånets skull, blev han riktigt glad :o)
Sedan åkte jag till Köpenhamn för lunch med min norska kompis, som jobbar där i några månader. Jag har saknat henne mycket, och det var härligt att ses igen.
Efter att vi hade skiljts åt drav jag omkring på stan ett par timmar, och sedan mötte jag kompis nummer två, som just har bosatt sig i Köpenhamn efter att ha befunnit sig i diasporan ett tag (läs: Småland). Vi shoppade lite, sedan åt vi på Wagamama, och sedan åkte vi hem till hennes läskigt tjusiga paradlägenhet i Fredriksberg, dår vi fortsatte prata, för att så småningom somna vid tolvtiden.
Lördag började med tillbakatur över sundet, den här gången i vännens bil, och sedan mötte jag upp med familjen i Malmö. Jag och dotra åkte därefter hem till mamma, medan maken roade sig med företagsmöte/sociala begivenheter.
Och idag söndag har ju knappt börjat, men vi har hunnit med att ta oss hem, och barnet har varit på gympa.
Bra helg.
I fredags morse tog jag mig trots detta till jobbet, och belönades med ett barskt, men ändå relativt vänligt, "du ska inte vara här!" av chefen. Men när jag förklarat att det endast var för att faxa mitt anställningsbevis till banken för bolånets skull, blev han riktigt glad :o)
Sedan åkte jag till Köpenhamn för lunch med min norska kompis, som jobbar där i några månader. Jag har saknat henne mycket, och det var härligt att ses igen.
Efter att vi hade skiljts åt drav jag omkring på stan ett par timmar, och sedan mötte jag kompis nummer två, som just har bosatt sig i Köpenhamn efter att ha befunnit sig i diasporan ett tag (läs: Småland). Vi shoppade lite, sedan åt vi på Wagamama, och sedan åkte vi hem till hennes läskigt tjusiga paradlägenhet i Fredriksberg, dår vi fortsatte prata, för att så småningom somna vid tolvtiden.
Lördag började med tillbakatur över sundet, den här gången i vännens bil, och sedan mötte jag upp med familjen i Malmö. Jag och dotra åkte därefter hem till mamma, medan maken roade sig med företagsmöte/sociala begivenheter.
Och idag söndag har ju knappt börjat, men vi har hunnit med att ta oss hem, och barnet har varit på gympa.
Bra helg.
carola går igen?
Många skojiga iakttagelser angående föregående kvälls festival:
* rätt låtar vann,
* Regina Lunds låt och kläder kan väl som mest beskrivas som intressanta...,
* Johan Kinde ser ut som en blandning av Bindefeldt och Jerry Williams, hihi, (men låten var jättebra, i ett par trettioplus-öron i alla fall)
* Anne-Lie Rydé är nästan 30 år för gammal för sin klänning, och Svante drog på sig dansbandskavajen (och även om låten var bra, är de väl lite för rutinerade för att sjunga falskt?),
* och Ola Salo ser, läskigt nog, ut som Carola! Men han känns liksom lite...snällare.
* rätt låtar vann,
* Regina Lunds låt och kläder kan väl som mest beskrivas som intressanta...,
* Johan Kinde ser ut som en blandning av Bindefeldt och Jerry Williams, hihi, (men låten var jättebra, i ett par trettioplus-öron i alla fall)
* Anne-Lie Rydé är nästan 30 år för gammal för sin klänning, och Svante drog på sig dansbandskavajen (och även om låten var bra, är de väl lite för rutinerade för att sjunga falskt?),
* och Ola Salo ser, läskigt nog, ut som Carola! Men han känns liksom lite...snällare.
2007-02-07
på tal om kyndelsmäss
Tänkte högt på morgonmässan idag:
Ljuset är ju egentligen sammansatt av alla färger. Om man låter det lysa genom ett prisma syns det tydligt i form av en regnbåge i miniatyr. Och regnbågen, ja, den är ju beviset på Guds löfte till oss att alltid vara med.
Ljuset och kyrkans vita festkläder innehåller alltså alla andra färger, såväl växandets gröna, sorgens svarta, Andens röda och botens och förberedelsens blå eller lila. Och eftersom det är så blir ju också ljuset symbolen för fullhet och helhet. Symbolen för Gud.
"Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörker utan ha livets ljus."
Ljuset är ju egentligen sammansatt av alla färger. Om man låter det lysa genom ett prisma syns det tydligt i form av en regnbåge i miniatyr. Och regnbågen, ja, den är ju beviset på Guds löfte till oss att alltid vara med.
Ljuset och kyrkans vita festkläder innehåller alltså alla andra färger, såväl växandets gröna, sorgens svarta, Andens röda och botens och förberedelsens blå eller lila. Och eftersom det är så blir ju också ljuset symbolen för fullhet och helhet. Symbolen för Gud.
"Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörker utan ha livets ljus."
JAAAAAA!
Till slut, äntligen.
3:a, 77 kvm (mm, lite litet, men väldisponerat), runt hörnet från bästisarna.
Bra gård, halvtrappa upp, bra förening.
Mm, jag är nöjd. Och fasansfullt dyr blev den inte heller.
3:a, 77 kvm (mm, lite litet, men väldisponerat), runt hörnet från bästisarna.
Bra gård, halvtrappa upp, bra förening.
Mm, jag är nöjd. Och fasansfullt dyr blev den inte heller.
2007-02-05
the constant gardener
Kanske inte söndagsmys-filmen...
Det har tagit emot ett bra tag att se den. Vi har liksom inte haft ork. Men igår, när det stod mellan den och Finding Neverland, ryckte vi oss i kragen och satte oss ner, och oj...
Maken till vacker, och eländig, och fruktansvärd, och ändå, på något sätt, hoppingivande film får man ju leta efter. Ralph Fiennes är fantastisk som tillknäppt engelsk diplomat, och Rachel Weisz som hans engagerande vildhjärna till hustru också lysande. Och Afrika, i detta fallet Kenya och lite Sudan, är vackert så det gör ont, och trasigt. Läkemedelsföretagen är ondskefulla, eller i bästa fall enbart vinstsökande, och världen är tyst.
Och ändå. Långsamt rör det sig framåt. Långsamt öppnas våra ögon. Klimatet är på dagordningen, fattigdomen diskuteras. Bill Gates håller på att på egen hand utrota malaria i södra Afrika. Långsamt, långsamt. Men inte snabbt nog.
Fäll en tår för de afrikanska barnen. Ge en slant. Åk dit och se. Vägra spara i fonder som investerar i vapen eller oetiska företag. Om inte vi förändrar, vem ska göra det? Om inte vi, som har rösterna och världens öron, talar, vem ska göra det?
Det har tagit emot ett bra tag att se den. Vi har liksom inte haft ork. Men igår, när det stod mellan den och Finding Neverland, ryckte vi oss i kragen och satte oss ner, och oj...
Maken till vacker, och eländig, och fruktansvärd, och ändå, på något sätt, hoppingivande film får man ju leta efter. Ralph Fiennes är fantastisk som tillknäppt engelsk diplomat, och Rachel Weisz som hans engagerande vildhjärna till hustru också lysande. Och Afrika, i detta fallet Kenya och lite Sudan, är vackert så det gör ont, och trasigt. Läkemedelsföretagen är ondskefulla, eller i bästa fall enbart vinstsökande, och världen är tyst.
Och ändå. Långsamt rör det sig framåt. Långsamt öppnas våra ögon. Klimatet är på dagordningen, fattigdomen diskuteras. Bill Gates håller på att på egen hand utrota malaria i södra Afrika. Långsamt, långsamt. Men inte snabbt nog.
Fäll en tår för de afrikanska barnen. Ge en slant. Åk dit och se. Vägra spara i fonder som investerar i vapen eller oetiska företag. Om inte vi förändrar, vem ska göra det? Om inte vi, som har rösterna och världens öron, talar, vem ska göra det?
2007-02-03
lite av vart
Jaha. Melodifestival igen. Luuk är kul, om än inte jättekul. Melodierna sådär, tycker jag, inget som sticker ut. Och ärligt talat, Addis Black Widow, hjälp vad falskt det var.
Och lägenhetssökandet går vidare. Nu är vi mitt uppe i budgivning på en charmerande trea vid Möllan. Hoppet lever, det borde kunna gå vägen den här gången.
Ska ju skriva predikan i kväll också. Kyndelsmäss. Snacka om lapptäcks-söndag - det är både tema ljus, kyrkomusikens dag och jungfru Marie kyrkogångsdag. Risken att bita över för mycket är överhängande. Men Johannes får nog min röst, den alternativa predikotexten är härlig.
Och lägenhetssökandet går vidare. Nu är vi mitt uppe i budgivning på en charmerande trea vid Möllan. Hoppet lever, det borde kunna gå vägen den här gången.
Ska ju skriva predikan i kväll också. Kyndelsmäss. Snacka om lapptäcks-söndag - det är både tema ljus, kyrkomusikens dag och jungfru Marie kyrkogångsdag. Risken att bita över för mycket är överhängande. Men Johannes får nog min röst, den alternativa predikotexten är härlig.
2007-01-31
är det du som är döden?
Hade konfirmander idag, och vi pratade om döden och himlen. Det är, lustigt nog, jättekul varje gång. De kommer varandra närmare, stämningen blir lugn, och samtalet rör det som djupast sett berör oss alla. Lite tårar, naturligtvis, men ganska lite.
Och så sjöng vi, så klart, psalmerna 190, 249, 256, 285, 297 och 798. Och Tears in Heaven. Bra gång.
Och så sjöng vi, så klart, psalmerna 190, 249, 256, 285, 297 och 798. Och Tears in Heaven. Bra gång.
2007-01-28
minnen från förr
Det börjar märkas nu, att jag har flyttat ned till forna hemtrakter. Träffade ju en klasskompis från högstadiet för några veckor sedan, idag mötte jag, vid dop här i kyrkan, en från gymnasiet. Vi har inte setts sedan dess (tog studenten 1993), men han var sig verkligen lik! Och han jobbar med precis det som han tänkte sig. Kul.
Och vid samma tillfälle ser en kvinna igenkännande på mig, och jag känner igen henne också. Det visar sig att hon är min granne från mitt första boende i Lund, 1994, en tjej jag drack många koppar te med under livligt skvallrande.
Tänk. Livet går vidare, men historien finns alltid med. En del av valen är överraskande, andra självklara. Och när vi ser tillbaka finns allt som oftast den röda tråden där.
Och vid samma tillfälle ser en kvinna igenkännande på mig, och jag känner igen henne också. Det visar sig att hon är min granne från mitt första boende i Lund, 1994, en tjej jag drack många koppar te med under livligt skvallrande.
Tänk. Livet går vidare, men historien finns alltid med. En del av valen är överraskande, andra självklara. Och när vi ser tillbaka finns allt som oftast den röda tråden där.
2007-01-25
sliten och seg
Snart riktigt sjuk. Det dunkar i huvudet, bihålorna är i uppror. Ingen aptit, och sover 10-12 timmar varje natt. Mm, det blir nog räligt, det här.
Annars roar vi oss med att ge bud på ännu en lägenhet. Knäpper händer och håller tummar.
Annars roar vi oss med att ge bud på ännu en lägenhet. Knäpper händer och håller tummar.
2007-01-22
filmer
I lördags: Brokeback Mountain, till slut (DVD). Vackert, sorgligt, frustrerande. Maken till oförlöst människa får man leta efter, Ennis Del Mar är själva sinnebilden för avstängd, instängd. Inte så konstigt, med tanke på omständigheter, men ändå. Uff. Nåja, i vilket fall som helst, en mycket bra film om olycklig kärlek. Inte heller främst om homosexuell kärlek, det är underordnat själva berättelsen om människor som inte kan, eller orkar, vara sig själva utan av olika skäl väljer att förbli olyckliga. Och Ang Lee är en fantastisk personregissör!
I söndags: Casino Royale (bio). Hoppla. Bond är uppstånden. Från de senaste årens hopplösa tekniknörderi och vansinnigheter (läs osynlig bil) till en low-tech, supervåldsam agentrulle. Och från den sofistikerade, vitsige Brosnan till krallige Craig. Jag gillade ju Brosnan som Bond, men detta är mycket bättre. Jaktscenen i början tar fullständigt andan ur en, och i Eva Greens Vesper har Bond hittat en jämbördig brud. Synd bara att det inte...äh. Se själv. Bättre i början än i slutet, lite för lång, men ändå det bästa som kommit i den här serien på många, många år.
I söndags: Casino Royale (bio). Hoppla. Bond är uppstånden. Från de senaste årens hopplösa tekniknörderi och vansinnigheter (läs osynlig bil) till en low-tech, supervåldsam agentrulle. Och från den sofistikerade, vitsige Brosnan till krallige Craig. Jag gillade ju Brosnan som Bond, men detta är mycket bättre. Jaktscenen i början tar fullständigt andan ur en, och i Eva Greens Vesper har Bond hittat en jämbördig brud. Synd bara att det inte...äh. Se själv. Bättre i början än i slutet, lite för lång, men ändå det bästa som kommit i den här serien på många, många år.
2007-01-19
förtjusta utrop
Vi har varit på en hel drös visningar till.
Dyra lägenheter, stora lägenheter, lägenheter med utsikt, och utan. Sådana med dåliga gårdar, eller hysteriskt stajlade. Eller den med kvadratmeter efter kvadratmeter av övermålad vävtapet.
Ingen har riktigt klickat.
Igår såg vi på en yuppiedröm i Rörsjöstaden. Stuckaturer , parkettgolv. Nytt tjusigt kök med vita luckor och grått småkakel. Urtjusigt, helt enkelt, men det tyckte å andra sidan paret som tittade på den samtidigt som oss också, och att ge sig in i en budgivning när utgångspriset är 1.795.000... Tror inte det.
Idag, däremot, såg vi en riktigt, riktigt söt och trevlig liten lägenhet. Lite jobb att göra, men en härlig gård och väl disponerade ytor. Skulle tvinga oss att göra oss av med en massa prylar, vilket är bra. Mm, vi kanske satsar på den här. Ska kolla med en mäklarkompis först. Utgångspriset är så lågt att vi har råd att drämma till lite, men månadsavgiften lite dyr. Men många förtjusta utrop har vi låtit undslippa oss.
Och attans vilken proffsig mäklare. Smart, rolig, fokuserade på helt rätt saker. Utan att glossa över negativa sidor, lyckades han framhäva de bra. Vi var riktigt impade.
Dyra lägenheter, stora lägenheter, lägenheter med utsikt, och utan. Sådana med dåliga gårdar, eller hysteriskt stajlade. Eller den med kvadratmeter efter kvadratmeter av övermålad vävtapet.
Ingen har riktigt klickat.
Igår såg vi på en yuppiedröm i Rörsjöstaden. Stuckaturer , parkettgolv. Nytt tjusigt kök med vita luckor och grått småkakel. Urtjusigt, helt enkelt, men det tyckte å andra sidan paret som tittade på den samtidigt som oss också, och att ge sig in i en budgivning när utgångspriset är 1.795.000... Tror inte det.
Idag, däremot, såg vi en riktigt, riktigt söt och trevlig liten lägenhet. Lite jobb att göra, men en härlig gård och väl disponerade ytor. Skulle tvinga oss att göra oss av med en massa prylar, vilket är bra. Mm, vi kanske satsar på den här. Ska kolla med en mäklarkompis först. Utgångspriset är så lågt att vi har råd att drämma till lite, men månadsavgiften lite dyr. Men många förtjusta utrop har vi låtit undslippa oss.
Och attans vilken proffsig mäklare. Smart, rolig, fokuserade på helt rätt saker. Utan att glossa över negativa sidor, lyckades han framhäva de bra. Vi var riktigt impade.
2007-01-18
luriga tonåringar
Hade konfirmander igår. Vi har haft lite strul med konfisar som "varit tvungna" att gå tidigare av diverse anledningar, och andra som kommit sent av till synes ingen anledning alls.
Igår kom två tjejer, ovanligt uppsminkade, och berättade att de skulle vara tvungna att gå redan efter en timme. Jag frågade varför.
"För att vi måste!"svarade de unga damerna.
"Ok, men varför måste ni?" frågade den envisa och besvärliga prästen då.
"Jo, eh, för att...för att min mormor är jättesjuk!" sade då den ena.
Inte mycket att göra. Jag misstänkte att förklaringen inte direkt var med sanningen överensstämmande, men jag kan ju inte hindra en flicka från att besöka sin dödssjuka mormor.
"Varför behöver du gå då?" frågade jag då den andra tösen.
"För att vi ska ha gäster!"
Med ögonbrynen upphissade i pannan sade jag: "Gäster?"
"Ja, alltså, mamma fyllde år i veckan, så..."
Jaja. Dålig anledning, men visst. Tjejerna gick.
En timme senare knackar en karl på. Han frågar efter just de två tjejerna, han är pappa till en av dem. När jag berättar att de gått, ser han på samma gång orolig, triumferande och beslutsam ut. Jag frågar om de inte skulle ha gjort det, och han säger nej, och skyndar målmedvetet därifrån.
Jag skulle inte vilja vara den tjejen när pappan hittade henne.
Och hädanefter krävs att föräldrarna ska höra av sig innan om någon vill gå för tidigt.
Igår kom två tjejer, ovanligt uppsminkade, och berättade att de skulle vara tvungna att gå redan efter en timme. Jag frågade varför.
"För att vi måste!"svarade de unga damerna.
"Ok, men varför måste ni?" frågade den envisa och besvärliga prästen då.
"Jo, eh, för att...för att min mormor är jättesjuk!" sade då den ena.
Inte mycket att göra. Jag misstänkte att förklaringen inte direkt var med sanningen överensstämmande, men jag kan ju inte hindra en flicka från att besöka sin dödssjuka mormor.
"Varför behöver du gå då?" frågade jag då den andra tösen.
"För att vi ska ha gäster!"
Med ögonbrynen upphissade i pannan sade jag: "Gäster?"
"Ja, alltså, mamma fyllde år i veckan, så..."
Jaja. Dålig anledning, men visst. Tjejerna gick.
En timme senare knackar en karl på. Han frågar efter just de två tjejerna, han är pappa till en av dem. När jag berättar att de gått, ser han på samma gång orolig, triumferande och beslutsam ut. Jag frågar om de inte skulle ha gjort det, och han säger nej, och skyndar målmedvetet därifrån.
Jag skulle inte vilja vara den tjejen när pappan hittade henne.
Och hädanefter krävs att föräldrarna ska höra av sig innan om någon vill gå för tidigt.
2007-01-17
kvinnan vid sykars brunn
Hade morgonmässa idag, och möttes följaktligen igår kväll av kvinnan vid Sykars brunn, då det är föregående söndags text som gäller.
Hon är inte helt enkel, den där kvinnan.
Från föraktad synderska till feministteologisk ikon.
Det finns så många tankar och önskningar knutna till hennes gestalt, att det är svårt att komma nära för att skrapa på ytan. Till slut gick tankegången något i den här stilen:
Om tolkningen att de fem männen handlar om gudar, eller religioner, är korrekt, blir hennes uttalande om att hon inte har någon man mycket spännande. Hon har alltså ingen Gud.
Vad har hänt denna kvinna, som gjort att hon inte kan gå till brunnen den normala tiden, utan måste göra det under middagshettan, och dessutom blivit övergiven av Gud, alternativt (mer behagligt i våra öron), vänt ryggen åt Gud?
Och då blir hon en människa att känna igen. Bort skalas de etnologiska filtren, med tankar runt samariers orenhet osv, och hon blir bara en människa i förtvivlan. Det kunde ha varit idag.
Hon är inte helt enkel, den där kvinnan.
Från föraktad synderska till feministteologisk ikon.
Det finns så många tankar och önskningar knutna till hennes gestalt, att det är svårt att komma nära för att skrapa på ytan. Till slut gick tankegången något i den här stilen:
Om tolkningen att de fem männen handlar om gudar, eller religioner, är korrekt, blir hennes uttalande om att hon inte har någon man mycket spännande. Hon har alltså ingen Gud.
Vad har hänt denna kvinna, som gjort att hon inte kan gå till brunnen den normala tiden, utan måste göra det under middagshettan, och dessutom blivit övergiven av Gud, alternativt (mer behagligt i våra öron), vänt ryggen åt Gud?
Och då blir hon en människa att känna igen. Bort skalas de etnologiska filtren, med tankar runt samariers orenhet osv, och hon blir bara en människa i förtvivlan. Det kunde ha varit idag.
2007-01-15
2007-01-14
my oh my
Det blåser en del nu.
Alla tåg inställda (där rök en visning), absolut galet farligt att öppna dörren för barnet. Takpannor blåser ner, och fåglarna ser ut att tycka att det är begränsat roligt att flyga idag.
Tur man har mat hemma ;o)
Och så är jag också överflyttad till nya Blogger. Än så länge ser jag ingen jätteskillnad, men det är väl säkert bra.
Alla tåg inställda (där rök en visning), absolut galet farligt att öppna dörren för barnet. Takpannor blåser ner, och fåglarna ser ut att tycka att det är begränsat roligt att flyga idag.
Tur man har mat hemma ;o)
Och så är jag också överflyttad till nya Blogger. Än så länge ser jag ingen jätteskillnad, men det är väl säkert bra.
2007-01-10
arg
Jag är så arg, och besviken. Usch.
Lägenheten vi hittade var som sagt inte den perfekta lägenheten, men vi var nöjda. Vi lade ett bud på utgångspriset.
Många andra har tittat, men inte varit intresserade.
Mäklaren förmedlade budet till de som bor där nu. De är inte nöjda. De ville ha budgivning, och vill följaktligen ha fler visningar.
Så dubbelt så mycket för lägenheten än vad de betalade (vi har koll) är alltså inte nog?
Så priset de begärt är för lågt?
Jag förstår det inte. Skulle vilja prata med dem och fråga hur de tänker. Skulle vilja veta vad mäklaren har lovat/antytt.
Vårt bud står kvar veckan ut. Sedan får de se sig om efter andra köpare. Och en liten, elak del av mig hoppas att de inte hittar några. Tyvärr.
Lägenheten vi hittade var som sagt inte den perfekta lägenheten, men vi var nöjda. Vi lade ett bud på utgångspriset.
Många andra har tittat, men inte varit intresserade.
Mäklaren förmedlade budet till de som bor där nu. De är inte nöjda. De ville ha budgivning, och vill följaktligen ha fler visningar.
Så dubbelt så mycket för lägenheten än vad de betalade (vi har koll) är alltså inte nog?
Så priset de begärt är för lågt?
Jag förstår det inte. Skulle vilja prata med dem och fråga hur de tänker. Skulle vilja veta vad mäklaren har lovat/antytt.
Vårt bud står kvar veckan ut. Sedan får de se sig om efter andra köpare. Och en liten, elak del av mig hoppas att de inte hittar några. Tyvärr.
2007-01-08
ojojoj...
...vad det predikas nu! En viss prästflicka har aldrig haft så många predikningar som nu (i alla fall inte i huvudgudstjänst). Det är jättekul! Den senaste ligger, i vanlig ordning, på prästflickealster.
Och för att ge gudstjänstbesökarna lite extra grädde på moset igår sjöng jag och kantorn duett på psalm 134, Gläns över sjö och strand, som postludium. Det lät riktigt attans bra :o)
Och för att ge gudstjänstbesökarna lite extra grädde på moset igår sjöng jag och kantorn duett på psalm 134, Gläns över sjö och strand, som postludium. Det lät riktigt attans bra :o)
2007-01-06
in i cirkusen igen
Bostadsrättscirkusen, alltså.
Vi har hittat en vi gillar. Den är naturligtvis inte perfekt. Badrummet är rätt litet och saknar badkar (men det går ju att sätta in) och köket är ett fasansfullt litet 80-talskrypin. Men det går ju också att fixa.
Lägenheten ligger däremot helt perfekt i centrala Malmö, gården är rätt barnvänlig och priset helt ok för läget. Om den inte går upp i pris det vill säga.
Så vi lade ett bud, och nu vidtar nagelbitande väntan. Mäklaren är väl inte branschens största stjärna, men hans bristande fotokunskaper är nog bara till vår fördel - färre intresserade helt enkelt.
Nåja. Vidare besked kommer.
Aj! Där rök sista nageln...
Vi har hittat en vi gillar. Den är naturligtvis inte perfekt. Badrummet är rätt litet och saknar badkar (men det går ju att sätta in) och köket är ett fasansfullt litet 80-talskrypin. Men det går ju också att fixa.
Lägenheten ligger däremot helt perfekt i centrala Malmö, gården är rätt barnvänlig och priset helt ok för läget. Om den inte går upp i pris det vill säga.
Så vi lade ett bud, och nu vidtar nagelbitande väntan. Mäklaren är väl inte branschens största stjärna, men hans bristande fotokunskaper är nog bara till vår fördel - färre intresserade helt enkelt.
Nåja. Vidare besked kommer.
Aj! Där rök sista nageln...
2007-01-02
det snurrar i mitt huvud nu
Och det är inte för att jag överdoserat kaffe, alkohol eller någon annan drog. Det är bara så mycket på gång.
Köpa eller inte köpa? Is i magen, eller slå till?
Indianer och deadlines.
Predika på söndag - Jesu dop. Hm. Inte ens känslomässigt ur julen än, och så ska jag predika om Jesu dop...
Och en dotter som efter två veckors jullov är helt ur fas. Våldsamt bortskämd med tid, uppmärksamhet, godis, julklappar, mat...och i morgon ska hon tillbaka in i rutinerna på dagis. Vojne, vojne.
Och så vänner som drar i en och vill träffas, och ett jobb där ett och annat projekt har fått vänta på återkomsten från julen.
Men det ska ju vara bra att ha många bollar i luften har jag hört. Uff.
Köpa eller inte köpa? Is i magen, eller slå till?
Indianer och deadlines.
Predika på söndag - Jesu dop. Hm. Inte ens känslomässigt ur julen än, och så ska jag predika om Jesu dop...
Och en dotter som efter två veckors jullov är helt ur fas. Våldsamt bortskämd med tid, uppmärksamhet, godis, julklappar, mat...och i morgon ska hon tillbaka in i rutinerna på dagis. Vojne, vojne.
Och så vänner som drar i en och vill träffas, och ett jobb där ett och annat projekt har fått vänta på återkomsten från julen.
Men det ska ju vara bra att ha många bollar i luften har jag hört. Uff.
2007-01-01
2006-12-31
årets lista
(från Karin Långström Vinge)
Nyhet: Antje Jackelén blir biskop i Lunds stift.
Skvaller: Alla dokusåpor, samt allt om Linda Rosing. Jisses.
Plats: Skåne ;o)
Vardagsmys: Varm choklad och levande ljus.
Seger: Det är inte ok att låta bli att betala tv-avgift, eller ha "svart" arbetskraft.
Flopp: Valet, Saddam blir avrättad.
Författare: Orhan Pamuk.
Bok: Bibeln, alla års bok.
Film: En obehaglig sanning, förde äntligen upp klimathotet på löpsedlarna.
Skor: Mina Clarks-skor av kinamodell.
Väska: Min dessvärre avlidna bruna.
Plagg: Omlottklänning, i år igen.
Modehändelse: Victor och Rolf på H&M. Fast jag ville inte ha något av plaggen.
Designer: Hans J Wegner. Alltid.
Accessoar: Stora örhängen. Alltid.
Artist: John Legend.
Låt: No Party, Marit Bergman.
Hatlåt: Ingen aning.
Love-to-hate-kändis: (kopierar från Karin) Christer Sturmark (fast jag hatar honom verkligen inte men jag gillar inte hans åsikter).
Irriterande kändis: Väder-Tone och Ernst.
Tv-program: Rome.
Dokusåpa: Extreme Home Makeover. Alltid.
Sämsta dokusåpa: Folkpartiet och datorerna *ler* Annars den där otäcka Supernannyn.
Ögonskugga: Crémeögonskugga Nivea.
Mascara: Öh, ja vad heter den...Nån av L'Oreal i alla fall.
Doft: Kaffe, kanel och bebis.
Blogg-must-have: Könsneutral äktenskapsbalk (håller med, Karin).
Modevision av mig själv inför våren 07: Rätt så svartklädd, tror jag.
Att göra: Skriva romanen, uppfostra barn, älska familj, flytta igen.
Nyhet: Antje Jackelén blir biskop i Lunds stift.
Skvaller: Alla dokusåpor, samt allt om Linda Rosing. Jisses.
Plats: Skåne ;o)
Vardagsmys: Varm choklad och levande ljus.
Seger: Det är inte ok att låta bli att betala tv-avgift, eller ha "svart" arbetskraft.
Flopp: Valet, Saddam blir avrättad.
Författare: Orhan Pamuk.
Bok: Bibeln, alla års bok.
Film: En obehaglig sanning, förde äntligen upp klimathotet på löpsedlarna.
Skor: Mina Clarks-skor av kinamodell.
Väska: Min dessvärre avlidna bruna.
Plagg: Omlottklänning, i år igen.
Modehändelse: Victor och Rolf på H&M. Fast jag ville inte ha något av plaggen.
Designer: Hans J Wegner. Alltid.
Accessoar: Stora örhängen. Alltid.
Artist: John Legend.
Låt: No Party, Marit Bergman.
Hatlåt: Ingen aning.
Love-to-hate-kändis: (kopierar från Karin) Christer Sturmark (fast jag hatar honom verkligen inte men jag gillar inte hans åsikter).
Irriterande kändis: Väder-Tone och Ernst.
Tv-program: Rome.
Dokusåpa: Extreme Home Makeover. Alltid.
Sämsta dokusåpa: Folkpartiet och datorerna *ler* Annars den där otäcka Supernannyn.
Ögonskugga: Crémeögonskugga Nivea.
Mascara: Öh, ja vad heter den...Nån av L'Oreal i alla fall.
Doft: Kaffe, kanel och bebis.
Blogg-must-have: Könsneutral äktenskapsbalk (håller med, Karin).
Modevision av mig själv inför våren 07: Rätt så svartklädd, tror jag.
Att göra: Skriva romanen, uppfostra barn, älska familj, flytta igen.
2006-12-29
r.i.p. mariarörelsen
Idag avlivade jag Mariarörelsen.
Det har ju inte varit någon action på den fronten på ett bra tag, och även om jag tror på idén (dvs att skapa en plattform/ett parti/ ett nätverk för en kristen vänster) är det helt enkelt för mycket på gång just nu, det finns inte riktigt ork och plats för Mariarörelsen i mitt liv just nu. Och eftersom varken Klas eller Vonkis (de andra medlemmarna) protesterade, raderade jag idag bloggen. Spiken i kistan blev att det inte går att flytta medlemsbloggar till nya Blogger.
Men, framtiden är ännu oklar. Min misstanke är att vänstern kommer uppleva mer medvind snart, och en kreativ, andlig och solidarisk vänsterrörelse kanske är precis vad som behövs under åren som kommer. Och då kommer jag säkert vara med. Det är bara inte jag som ska driva den. Tyvärr.
Det har ju inte varit någon action på den fronten på ett bra tag, och även om jag tror på idén (dvs att skapa en plattform/ett parti/ ett nätverk för en kristen vänster) är det helt enkelt för mycket på gång just nu, det finns inte riktigt ork och plats för Mariarörelsen i mitt liv just nu. Och eftersom varken Klas eller Vonkis (de andra medlemmarna) protesterade, raderade jag idag bloggen. Spiken i kistan blev att det inte går att flytta medlemsbloggar till nya Blogger.
Men, framtiden är ännu oklar. Min misstanke är att vänstern kommer uppleva mer medvind snart, och en kreativ, andlig och solidarisk vänsterrörelse kanske är precis vad som behövs under åren som kommer. Och då kommer jag säkert vara med. Det är bara inte jag som ska driva den. Tyvärr.
ännu en lägenhet...
...ännu en visning. Den här lägenheten var mycket bättre än den förra, mysig planlösning och bra förvaring. Lite att göra, men inget man inte kan dröja med. Och gården var rätt ok.
Men.
Det luktade fukt. Och det är fullständigt omöjligt att leva i en fuktskadad lägenhet. Så nu är det dags att kolla med besiktningsman. Vore bra om det bara var lukt, då kan man nog göra något åt det. För lägenheten var nog så nära perfekt som vi kan förvänta oss på ett tag.
Men.
Det luktade fukt. Och det är fullständigt omöjligt att leva i en fuktskadad lägenhet. Så nu är det dags att kolla med besiktningsman. Vore bra om det bara var lukt, då kan man nog göra något åt det. För lägenheten var nog så nära perfekt som vi kan förvänta oss på ett tag.
2006-12-25
jul 06 i ögonblick
* barnet överlyckligt i fjäderboa, svandunstofflor och liten rosa väska
* samma barn lika överlyckligt med skyddsglasögon och leksaksborrmaskin
* äntligen cyklar!
* äntligen staffli!
* full kyrka klockan elva på förmiddagen, och klockan halv tolv på natten
* Paradis, inte Aladdin
* kalkon, inte gris
* tomten smög in under natten igen! Undrar om han kommer dyka upp under dagen någon gång?
* motsträvigt fjärde advents-ljus
* makens premiär som textläsare i kyrkan
* ful gran blev vacker
* "Det var förbanne mig det finaste jag hört sedan jag konfirmerades. Vill du ha ett fikon?"
* samma barn lika överlyckligt med skyddsglasögon och leksaksborrmaskin
* äntligen cyklar!
* äntligen staffli!
* full kyrka klockan elva på förmiddagen, och klockan halv tolv på natten
* Paradis, inte Aladdin
* kalkon, inte gris
* tomten smög in under natten igen! Undrar om han kommer dyka upp under dagen någon gång?
* motsträvigt fjärde advents-ljus
* makens premiär som textläsare i kyrkan
* ful gran blev vacker
* "Det var förbanne mig det finaste jag hört sedan jag konfirmerades. Vill du ha ett fikon?"
2006-12-21
sista posten innan jul, så...
...god jul!
Nytt på vår front är:
1) hemutredningen skickad till adoptionsorganisationen FfIA! Nu är det nog bara två år kvar...
2) vi ska flytta från vår by in till Malmö. Tittade på lägenhet igår, fler visningar på gång, så någon gång under våren blir vi stadsbor igen. Skönt, och sorgligt.
Nytt på vår front är:
1) hemutredningen skickad till adoptionsorganisationen FfIA! Nu är det nog bara två år kvar...
2) vi ska flytta från vår by in till Malmö. Tittade på lägenhet igår, fler visningar på gång, så någon gång under våren blir vi stadsbor igen. Skönt, och sorgligt.
2006-12-20
skolavslutning
Hade skolavslutning med den internationella skolan, eller rättare sagt en skola med en avdelning som är "vanlig svensk", och en som är engelskspråkig internationell. Det var kul! Allting på två språk, men ändå förhållandesvis effektivt.
Jag talade om julen som familjen högtid, den heliga familjens, och den egna familjens, och om hur man kunde fira den på det sättet oavsett vilken tro, eller inte tro, man har. Det uppskattades.
och i morgon är det två avslutningar till. Det är roligt att ha dem. Vi har varit mycket tydliga med att om man kommer hit och har skolavslutning i kyrkan, då är det att betrakta som gudstjänst, och följaktligen förmedlas välsignelsen. Något som skolorna uppskattar och är helt med på. Än så länge i alla fall.
Jag talade om julen som familjen högtid, den heliga familjens, och den egna familjens, och om hur man kunde fira den på det sättet oavsett vilken tro, eller inte tro, man har. Det uppskattades.
och i morgon är det två avslutningar till. Det är roligt att ha dem. Vi har varit mycket tydliga med att om man kommer hit och har skolavslutning i kyrkan, då är det att betrakta som gudstjänst, och följaktligen förmedlas välsignelsen. Något som skolorna uppskattar och är helt med på. Än så länge i alla fall.
2006-12-18
mycket folk blev det...
En glöggfest senare. 34 personer, varav 14 barn, var vi som mest. Det var svettigt, och mycket trevligt.
Det bjöds på: eggnog, fyra sorters glögg (alkoholfri, lättglögg, vinglögg och vit starkvinsglögg, den sista iskall med en skiva lime - mums), minilussebullar (hade bakat 110 stycken, och de gick åt), pepparkakor, fetaostcreme att bre på pepparkakorna, och till slut en liten otäck Christmas pudding.
Och så hade vi en mistel på pinne, så att man kunde flytta den *ler*
Det bjöds på: eggnog, fyra sorters glögg (alkoholfri, lättglögg, vinglögg och vit starkvinsglögg, den sista iskall med en skiva lime - mums), minilussebullar (hade bakat 110 stycken, och de gick åt), pepparkakor, fetaostcreme att bre på pepparkakorna, och till slut en liten otäck Christmas pudding.
Och så hade vi en mistel på pinne, så att man kunde flytta den *ler*
2006-12-15
festtid
Igår var maken på glöggfest.
Idag ska jag ut med kollegorna.
I morgon är det glöggfest hos föräldrarna, på söndag hos grannen, och på måndag hos oss.
Adventstid är festtid snarare än fastetid.
Idag ska jag ut med kollegorna.
I morgon är det glöggfest hos föräldrarna, på söndag hos grannen, och på måndag hos oss.
Adventstid är festtid snarare än fastetid.
2006-12-13
det lussar dit och det lussar hit
Efter personalmötet skrudas det om, lite fnissigt. Jag, fritidsledaren och volontären är Lucia och tärnor, vaktis får en stjärngossekosym tillslängd sig, och accepterar. Kyrkoherden dyker upp iförd något för litet lusselinne (någon av döttrarnas gamla) och glitter, men skrudar om lite grann och blir stjärngosse även han. Expeditionstjejen hoppar in iförd pepparkaksgumme-dräkt.
Vi sjunger Natten går tunga fjät, Staffan var en stalledräng och Nu tändas. Naturligtvis läser Lucia en vers. Alltsamman är mycket fnissigt och fånigt, och någonstans under allt fjantandet är det på fullt allvar.
Några timmar senare sitter vi på golvet, maken och jag, och inväntar dagisluciatåget. Barnen kommer instrosande. Någon blir alldeles uppskrämd av den stora mängden oooh-ande och aaah-ande mödrar, fäder, mormödrar mfl, att hon börjar gråta. Barnen och deras fröknar sjunger Ute är mörkt och kallt, Midnatt råder, Blinka lilla stjärna, Vi komma från pepparkakeland, Hejsan hoppsan fallerallera, Staffan var en stalledräng och säkert någon sång till. De sitter på golvet, någons lussekrona halkar ner runt halsen. Dottern pillar på sitt ljus, provar att trycka det mot benen eller magen. Det är ursött, halvtaffligt och alldeles vansinnigt rörande. Och väldigt mycket på riktigt.
Vi sjunger Natten går tunga fjät, Staffan var en stalledräng och Nu tändas. Naturligtvis läser Lucia en vers. Alltsamman är mycket fnissigt och fånigt, och någonstans under allt fjantandet är det på fullt allvar.
Några timmar senare sitter vi på golvet, maken och jag, och inväntar dagisluciatåget. Barnen kommer instrosande. Någon blir alldeles uppskrämd av den stora mängden oooh-ande och aaah-ande mödrar, fäder, mormödrar mfl, att hon börjar gråta. Barnen och deras fröknar sjunger Ute är mörkt och kallt, Midnatt råder, Blinka lilla stjärna, Vi komma från pepparkakeland, Hejsan hoppsan fallerallera, Staffan var en stalledräng och säkert någon sång till. De sitter på golvet, någons lussekrona halkar ner runt halsen. Dottern pillar på sitt ljus, provar att trycka det mot benen eller magen. Det är ursött, halvtaffligt och alldeles vansinnigt rörande. Och väldigt mycket på riktigt.
2006-12-12
barnet x 2
1. Konversation vid middagsbordet, endast mor och barn är hemma.
Mamman: ...Men hur ser pappa ut då? Är han söt?
Barnet: Mm.
Mamman: Kan du beskriva honom?
Barnet: Han är hårig. Och köttig!
2. Är på väg i säng, klockan är väl elva. Hör plötsligt konstiga ljud från vårt sovrum (där barnet sover). Går upp, och tittar in. BLOD! Dottern ligger halvvägs ut över kanten och gråter. Det är blod på golvet, hennes händer och ansikte, i sängen. Jag ropar till mig maken och lyfter upp barnet, som naturligtvis är alldeles utom sig. Det visar sig, Gud vare lov, bara vara näsblod.
Men dottern är såklart skärrad, och jag har adrenalin istället för blod i ådrorna. Vi sitter i badrummet, dottern i famnen, och lugnar ner oss, medan maken byter lakan och svabbar av barnets ansikte och händer. Pyjamasen i blöt. Barnet somnar i min famn. Lugnet lägger sig, men det blir ingen sänggång än på ett tag. Pust.
Mamman: ...Men hur ser pappa ut då? Är han söt?
Barnet: Mm.
Mamman: Kan du beskriva honom?
Barnet: Han är hårig. Och köttig!
2. Är på väg i säng, klockan är väl elva. Hör plötsligt konstiga ljud från vårt sovrum (där barnet sover). Går upp, och tittar in. BLOD! Dottern ligger halvvägs ut över kanten och gråter. Det är blod på golvet, hennes händer och ansikte, i sängen. Jag ropar till mig maken och lyfter upp barnet, som naturligtvis är alldeles utom sig. Det visar sig, Gud vare lov, bara vara näsblod.
Men dottern är såklart skärrad, och jag har adrenalin istället för blod i ådrorna. Vi sitter i badrummet, dottern i famnen, och lugnar ner oss, medan maken byter lakan och svabbar av barnets ansikte och händer. Pyjamasen i blöt. Barnet somnar i min famn. Lugnet lägger sig, men det blir ingen sänggång än på ett tag. Pust.
2006-12-11
drevet går...
...mot de frånskilda mammorna. Metro hade såväl krönika som artikel om mammor som vägrar mannen vårdnaden. Alla eventuella argument de skulle kunna ha förlöjligades å det grövsta i krönikan.
Missförstå mig rätt här. Ett barn bör definitivt ha tillgång till båda sina föräldrar. Allt annat är ett misslyckande.
Men är det så konstigt om rättsväsendet tilldömer mamman vårdnaden, när det i många familjer är hon som har haft den även under äktenskapet/förhållandet? Krönikören hävdar att pappan har rätt till sina barn ändå, eftersom mamman minsann inte klagade när mannen byggde veranda eller jobbade övertid för att finansiera semesterresan. Det må så vara, emellanåt. Men alltför många pappor väljer att ta en roll som effektivt placerar dem utanför familjen. Varför?
Ta fighten, karlar! Insistera på att få vabba, få ta föräldraledighet, torka snor och koka makaroner. Skulle kvinnan klaga över hur blöjan sitter på, ignorera, eller påpeka lite stillsamt att du måste få göra dina egna misstag. Hävda inte att du inte får ta hand om dina barn, inte medan du ännu har chansen, utan ta dig rätten! Det är förstås obekvämt att ta fighten, men gör det! Inte för din skull, utan för barnens.
För om den dagen kommer då du dessvärre måste stå i en rättssal och försvara din vilja att ta hand om dina barn, då är det barnens bästa som gäller. Och då spelar inte semesterresor och verandor roll, då är det snortorkning och vabb som kommer bevisa din förmåga. Om du var närvarande då, kommer du kunna vara det nu.
Missförstå mig rätt här. Ett barn bör definitivt ha tillgång till båda sina föräldrar. Allt annat är ett misslyckande.
Men är det så konstigt om rättsväsendet tilldömer mamman vårdnaden, när det i många familjer är hon som har haft den även under äktenskapet/förhållandet? Krönikören hävdar att pappan har rätt till sina barn ändå, eftersom mamman minsann inte klagade när mannen byggde veranda eller jobbade övertid för att finansiera semesterresan. Det må så vara, emellanåt. Men alltför många pappor väljer att ta en roll som effektivt placerar dem utanför familjen. Varför?
Ta fighten, karlar! Insistera på att få vabba, få ta föräldraledighet, torka snor och koka makaroner. Skulle kvinnan klaga över hur blöjan sitter på, ignorera, eller påpeka lite stillsamt att du måste få göra dina egna misstag. Hävda inte att du inte får ta hand om dina barn, inte medan du ännu har chansen, utan ta dig rätten! Det är förstås obekvämt att ta fighten, men gör det! Inte för din skull, utan för barnens.
För om den dagen kommer då du dessvärre måste stå i en rättssal och försvara din vilja att ta hand om dina barn, då är det barnens bästa som gäller. Och då spelar inte semesterresor och verandor roll, då är det snortorkning och vabb som kommer bevisa din förmåga. Om du var närvarande då, kommer du kunna vara det nu.
2006-12-10
söndag, och det innebär...
...att vi har tänt ännu ett ljus, Kristus kommer allt närmare. Dessutom är Fuglesang i rymden, Nobelfestligheterna i full gång och det ligger en riktigt bra predikan på prästflickealster!
2006-12-06
kungavärdighet
Vaktmästaren kom med teologisk insikt:
Herodes är en kung, som inte fötts till kung, utan blivit det.
Jesus är en kung, född till det, men inte fungerande som en världslig kung.
Den ene håller fast vid sin tron med alla medel, och omger sig med pompa och ståt.
Den andre förkastar makten och ståten till den grad att han till slut dör en brottslings död.
Inte konstigt Jesus födelse skrämmer Herodes.
Herodes är en kung, som inte fötts till kung, utan blivit det.
Jesus är en kung, född till det, men inte fungerande som en världslig kung.
Den ene håller fast vid sin tron med alla medel, och omger sig med pompa och ståt.
Den andre förkastar makten och ståten till den grad att han till slut dör en brottslings död.
Inte konstigt Jesus födelse skrämmer Herodes.
2006-12-05
Så sätter...
...julvandringarna igång. Jag har den fantastiska dubbelrollen Josef/Herodes. Var och inhandlade ett tjusigt böljande skägg igår.
Snart har jag varit allt i julvandringsväg utom just Maria (eh...och Jesus...). Ironiskt, inte sant?
Snart har jag varit allt i julvandringsväg utom just Maria (eh...och Jesus...). Ironiskt, inte sant?
2006-12-03
2006-12-02
konsert
Var på konsert på KB igår: Woven Hand, med Andi Almqvist som förband. Ruskigt bra, framförallt naturligtvis Woven Hand, en härlig present från goda vänner. Och massor med spännande människor i publiken.
Dottern sov över hos grannen, något hon har tjatat om i ett par månader. Som krona på verket fick vi dessutom sovmorgon. Bra fredag, helt enkelt.
Dottern sov över hos grannen, något hon har tjatat om i ett par månader. Som krona på verket fick vi dessutom sovmorgon. Bra fredag, helt enkelt.
2006-11-30
utvecklingssamtal
Har haft utvecklingssamtal med fader kyrkoherden. Känns riktigt bra, jag fick gehör för önskningar och åsikter, och vi gjorde ett par bra överenskommelser. Och så var det trevligt, inte att förglömma!
Och så fick jag lite beröm, och det är ju aldrig fel.
Och så fick jag lite beröm, och det är ju aldrig fel.
i en alldeles egen verklighet
Dottern:
Maaammmaaa...I morgon, när jag fyller år (vilket hon inte alls gör - tråkig mammakommentar), då kan Pippi komma! Och julklappar.
Eller så kan jag komma när Pippi fyller år, eller hur mamma?
Mamman:
Eeehm. Jaaaa, kanske det. Men Pippi finns ju mest i sagorna...
Dottern:
Ja. Och film!
Mamman (kommer i ett genidrag tänka på Astrid Lindgrens värld):
Men i sommar, då kan vi åka och hälsa på Pippi! Och på samma ställe bor Emil, och kanske Karlsson.
Dottern:
Ja! Och Tommy och Annika.
Mamman:
Precis.
Maaammmaaa...I morgon, när jag fyller år (vilket hon inte alls gör - tråkig mammakommentar), då kan Pippi komma! Och julklappar.
Eller så kan jag komma när Pippi fyller år, eller hur mamma?
Mamman:
Eeehm. Jaaaa, kanske det. Men Pippi finns ju mest i sagorna...
Dottern:
Ja. Och film!
Mamman (kommer i ett genidrag tänka på Astrid Lindgrens värld):
Men i sommar, då kan vi åka och hälsa på Pippi! Och på samma ställe bor Emil, och kanske Karlsson.
Dottern:
Ja! Och Tommy och Annika.
Mamman:
Precis.
2006-11-28
en alldeles vanlig tisdag
8.30 Morgonbön
9.00 Krubbvisning med engelskspråkig andraklass
10.00 Expedition
11.00 Lunchmöte med mentor
13.00 Öppet hus med småbarn (till 16.30)
17.30 Träff med prästvigda kvinnor i Malmö
19.15 Kinesiska i Lund
21.00 Hemma
Ehhehehehehehe...Host. Pust. Men nog var det en trevlig dag.
9.00 Krubbvisning med engelskspråkig andraklass
10.00 Expedition
11.00 Lunchmöte med mentor
13.00 Öppet hus med småbarn (till 16.30)
17.30 Träff med prästvigda kvinnor i Malmö
19.15 Kinesiska i Lund
21.00 Hemma
Ehhehehehehehe...Host. Pust. Men nog var det en trevlig dag.
2006-11-26
helgen slut...
...och idag hade jag den stora förmånen att få döpa två små killar och två små tjejer. På det första dopet (med småkillarna) skrek den ene från början till slut. Stackars föräldrar, de såg bra svettiga ut. Uppenbarligen höll den lille på att få tänder. Nåja, han tystnade när modern tog ett varv runt kyrkan, och sedan kunde alla vara lugna.
På det andra var det två små harmoniska flickebarn som stod i centrum, och de gjorde knappt ett knyst, men däremot svimmade en av faddrarna och var endast en decimeter från stentrappan! Gud måste ha haft ett finger med i spelet, och såg till att tillställningen fick fortsätta vara fylld av glädje. Faddern ifråga piggnade till efter att fått sitta ett tag.
Ibland är det mer lite mer drama i det här jobbet än vad man skulle önska...
På det andra var det två små harmoniska flickebarn som stod i centrum, och de gjorde knappt ett knyst, men däremot svimmade en av faddrarna och var endast en decimeter från stentrappan! Gud måste ha haft ett finger med i spelet, och såg till att tillställningen fick fortsätta vara fylld av glädje. Faddern ifråga piggnade till efter att fått sitta ett tag.
Ibland är det mer lite mer drama i det här jobbet än vad man skulle önska...
bröllop på gång?
Dottern: Mia säger att vi ska gifta oss.
Den ömma modern: Jaså?!
Dottern: Mm, för då får vi ha likadana klänningar!
Den ömma modern: Åh. Tja, när ni blir tillräckligt gamla får ni säkert det också.
Dottern: Mm.
Den ömma modern: Jaså?!
Dottern: Mm, för då får vi ha likadana klänningar!
Den ömma modern: Åh. Tja, när ni blir tillräckligt gamla får ni säkert det också.
Dottern: Mm.
2006-11-25
2006-11-23
på kryssning
Att ha treåring är som att, utan sjökort, försöka kryssa i en vacker och okänd skärgård.
2006-11-20
blivande anarkist?
På väg hem från dagis. Jag och prinsessan möter en pappa på väg till dagis. Prinsessan hejar glatt och igenkännande, jag mer på ett "uppenbarligen-har-vi-barn-på-samma-dagis-och-är-därmed-trevliga-
och-hejar"-sätt.
Frågar barnet när vi är utom hörhåll: Vem är det?
Barnet: Peter.
Jag: Peter polis? (en av papporna har en gång skapat stor lycka genom att dyka upp i jobbkläder, med jobb-volvon, och kört runt ungarna på parkeringen)
Barnet: Nä, han (menar Peter vi mötte) är människa.
och-hejar"-sätt.
Frågar barnet när vi är utom hörhåll: Vem är det?
Barnet: Peter.
Jag: Peter polis? (en av papporna har en gång skapat stor lycka genom att dyka upp i jobbkläder, med jobb-volvon, och kört runt ungarna på parkeringen)
Barnet: Nä, han (menar Peter vi mötte) är människa.
2006-11-19
fullständigt utmattad
Orkar inte ens vara någorlunda trevlig mot det älskade barnet. Hon är också trött, inte en bra match (och allt detta på grund av att hennes hostande hela natten höll mig vaken, och gjorde henne orolig, om än sovande).
Och i morgon börjar jobbet igen, full fart som kröns med en helg alldeles smockfull med förrättningar.
Ska det vara så här efter fyra dagars ledighet? Ouff.
Och i morgon börjar jobbet igen, full fart som kröns med en helg alldeles smockfull med förrättningar.
Ska det vara så här efter fyra dagars ledighet? Ouff.
2006-11-15
birros kulturmanifest
Från Marcus Birros blogg. Lägg upp det du också!
............................................................................................
Sverige är på väg att slira rätt ner i det kulturella diket. I tider när Sveriges näst största kultursidor på allvar diskuterar dokusåpor på mittuppslag, när landets största kulturella flaggskepp (åtminstone i sina egna ögon) likställer författares rättmätiga projektansökningar med “tiggarbrev” och målar i föraktfull, överlägsen, raljerande och obehaglig ton ut fattiga poeter som en ny form av samhällsfara, anser vi att måttet är mer än rågat. Den senaste artikeln i DN, skriven i en anda som bara har sitt motstycke hos en välsponsrad och blöt julfest hos Timbro, är ett insuinant och på sina ställen rent lögnaktigt påhopp på en yrkeskår som trots alla hinder känt sig nödga att ägna sig åt något så ekonomiskt omöjligt som att skriva en litteratur som främjar den andliga tillväxten i det här landet. Det andliga klimatet i Sverige är under all kritik. Vi är på väg att roa oss till döds. Det är minsta motståndets lag som gäller. Allt som är välling konsumerar vi med ett debilt flin, vid minsta motstånd ger vi upp. Med den nya regeringen vid rodret oroas vi över att det endast kommer bli den bärande kulturen som kommer att ha existensberättigande. Och vad är bärande litteratur? Är alla böcker som inte tjänar ihop till sina kostnader inte lika mycket värda? Är det dit vi vill?
Vi kommer få en ny form av selektionsjury (det är också populärt just nu) som sållar ut all icke bärande kultur, all barnteater, alla böcker som inte handlar om mord, småbarn eller balla caffe latte-sörplande södermalmsmorsor, all konst, all poesi, alla långa kärleksromaner, alla samhällskritik, all fri teater, alla mindre rockklubbar, alla ungdomsarrangemang. Men all god kultur kommer alltid underifrån. Den så kallat bärande kulturen, underhållningslitteraturen, kommer inte ens ha baksidan på en bussbiljett att skriva hem på när historiens bok ska skrivas.
Vad god kultur är kan diskuteras i evighet. För oss är god kultur allting som berör. Från Marcel Proust och smal lyrik, till Stephen King. Vi vill ha ett kulturellt smörgåsbord. Vi vill inte ha ett bord med bara en enda rätt att välja på. Det är mångfalden som gör kulturen levande och intressant. Och i en sådan mångfald måste den smala, så kallat tärande, kulturen också få finnas. Stephen King kommer mycket väl överens med Kafka i bokhyllan…
Nu hotas all den kultur som skänker människor andlig tillväxt. Den är hotad i grunden. Vi ser allvarligt på den nya kulturella utvecklingen. I våra ögon liknar det mest en rask avveckling, ett kalhygge.
När SVT för en tid sedan ville “föryngra” sina kanaler fick de ta emot den största mängden protestbrev någonsin av just ungdomar som inte ville bli behandlade som sämre vetande männsikor, som inte vill ha fler dokusåpor till priset av att dokumentärer och nyheter försvinner. Det tycker vi är bra. Det ger hopp.
Det är makten, inte folket som vill fördumma det kulturella och mediala utbudet.
Vi vill inte ha ett samhälle där bara melodifestival, schlager och kriminalromaner får tillåtas finnas. Vi vill ha ett sprudlande, oväntat, upprörande, tålmodigt och berörande kulturliv som måste få kosta. Vi vill ge mer pengar åt all den så kallat alternativa kulturen, (som ju egentligen inte alls är alternativ, utan den i verkligheten rådande) den som lever och frodas utanför DN-skrapan, utanför tullarna. Den räddar liv. Låt den få göra det. Håll era flottiga, marknadsliberala fingrar borta från poesin, litteraturen, barnteatern, biblioteken, rockklubbarna, ungdomarna. Om ni anser att kultur endast är privatteatrar, schlager och deckare är ni välkomna på en rundvandring i ett fantastiskt land som ligger strax intill. Vi sträcker ut en hand. Ni är alla välkomna in.
............................................................................................
Sverige är på väg att slira rätt ner i det kulturella diket. I tider när Sveriges näst största kultursidor på allvar diskuterar dokusåpor på mittuppslag, när landets största kulturella flaggskepp (åtminstone i sina egna ögon) likställer författares rättmätiga projektansökningar med “tiggarbrev” och målar i föraktfull, överlägsen, raljerande och obehaglig ton ut fattiga poeter som en ny form av samhällsfara, anser vi att måttet är mer än rågat. Den senaste artikeln i DN, skriven i en anda som bara har sitt motstycke hos en välsponsrad och blöt julfest hos Timbro, är ett insuinant och på sina ställen rent lögnaktigt påhopp på en yrkeskår som trots alla hinder känt sig nödga att ägna sig åt något så ekonomiskt omöjligt som att skriva en litteratur som främjar den andliga tillväxten i det här landet. Det andliga klimatet i Sverige är under all kritik. Vi är på väg att roa oss till döds. Det är minsta motståndets lag som gäller. Allt som är välling konsumerar vi med ett debilt flin, vid minsta motstånd ger vi upp. Med den nya regeringen vid rodret oroas vi över att det endast kommer bli den bärande kulturen som kommer att ha existensberättigande. Och vad är bärande litteratur? Är alla böcker som inte tjänar ihop till sina kostnader inte lika mycket värda? Är det dit vi vill?
Vi kommer få en ny form av selektionsjury (det är också populärt just nu) som sållar ut all icke bärande kultur, all barnteater, alla böcker som inte handlar om mord, småbarn eller balla caffe latte-sörplande södermalmsmorsor, all konst, all poesi, alla långa kärleksromaner, alla samhällskritik, all fri teater, alla mindre rockklubbar, alla ungdomsarrangemang. Men all god kultur kommer alltid underifrån. Den så kallat bärande kulturen, underhållningslitteraturen, kommer inte ens ha baksidan på en bussbiljett att skriva hem på när historiens bok ska skrivas.
Vad god kultur är kan diskuteras i evighet. För oss är god kultur allting som berör. Från Marcel Proust och smal lyrik, till Stephen King. Vi vill ha ett kulturellt smörgåsbord. Vi vill inte ha ett bord med bara en enda rätt att välja på. Det är mångfalden som gör kulturen levande och intressant. Och i en sådan mångfald måste den smala, så kallat tärande, kulturen också få finnas. Stephen King kommer mycket väl överens med Kafka i bokhyllan…
Nu hotas all den kultur som skänker människor andlig tillväxt. Den är hotad i grunden. Vi ser allvarligt på den nya kulturella utvecklingen. I våra ögon liknar det mest en rask avveckling, ett kalhygge.
När SVT för en tid sedan ville “föryngra” sina kanaler fick de ta emot den största mängden protestbrev någonsin av just ungdomar som inte ville bli behandlade som sämre vetande männsikor, som inte vill ha fler dokusåpor till priset av att dokumentärer och nyheter försvinner. Det tycker vi är bra. Det ger hopp.
Det är makten, inte folket som vill fördumma det kulturella och mediala utbudet.
Vi vill inte ha ett samhälle där bara melodifestival, schlager och kriminalromaner får tillåtas finnas. Vi vill ha ett sprudlande, oväntat, upprörande, tålmodigt och berörande kulturliv som måste få kosta. Vi vill ge mer pengar åt all den så kallat alternativa kulturen, (som ju egentligen inte alls är alternativ, utan den i verkligheten rådande) den som lever och frodas utanför DN-skrapan, utanför tullarna. Den räddar liv. Låt den få göra det. Håll era flottiga, marknadsliberala fingrar borta från poesin, litteraturen, barnteatern, biblioteken, rockklubbarna, ungdomarna. Om ni anser att kultur endast är privatteatrar, schlager och deckare är ni välkomna på en rundvandring i ett fantastiskt land som ligger strax intill. Vi sträcker ut en hand. Ni är alla välkomna in.
2006-11-14
spännande dag
Förmiddag: Konvent med föredrag av Anne Morisy (?), om tro i orons tid, typ. Mycket spännande, många kloka synpunkter om hur oron och ängslan förlamar oss.
Eftermiddag: Krisgruppsmöte på skola. Också spännande och intressant, och framförallt, hoppas jag, viktigt och nyttigt.
Och kväll: Wo shuo zhong guo hua hen hao.
Eftermiddag: Krisgruppsmöte på skola. Också spännande och intressant, och framförallt, hoppas jag, viktigt och nyttigt.
Och kväll: Wo shuo zhong guo hua hen hao.
2006-11-13
störig
Står med massor med andra på tåget i morse. Pratar med grannarna. Ung man (en sk slyngel) med mycket kort hår och bomberjacka spelar "musik" med sin mobiltelefon. För alla i vagnen. Musik med inte alltför fredligt innehåll, speglandes den unge mannens politiska åsikter, vilka befinner sig vääääääldigt mycket till höger om mina.
Min granne (som till råga på eländet talar svenska med brytning) ber honom att sänka musiken och får en kall blick tillbaka. "Du kan gå till den tysta kupén." Vi konstaterar att vi inte får plats, och ber honom vänligt att visa hänsyn. Han skiter i det. Vi envisas en liten stund, men sen ger vi oss. Suck.
Vad gör man? Det känns ju viktigt att markera, men hade jag varit ensam hade jag nog inte vågat. Och alla andra höll tyst, det var bara grannen och jag. Gillar verkligen folk vit makt-musik, eller är vi helt enkelt så fega?
Min granne (som till råga på eländet talar svenska med brytning) ber honom att sänka musiken och får en kall blick tillbaka. "Du kan gå till den tysta kupén." Vi konstaterar att vi inte får plats, och ber honom vänligt att visa hänsyn. Han skiter i det. Vi envisas en liten stund, men sen ger vi oss. Suck.
Vad gör man? Det känns ju viktigt att markera, men hade jag varit ensam hade jag nog inte vågat. Och alla andra höll tyst, det var bara grannen och jag. Gillar verkligen folk vit makt-musik, eller är vi helt enkelt så fega?
lång helg = seg morgon
Hade konfadag i lördags. Alla församlingens konfirmander (nåja) samlades och gjorde skojigheter tillsammans. Kul, men jobbigt.
Och igår var det två gudstjänster, den första temagudstjänst med konfirmander, och tvåan familjemässa. Båda var härliga.
Men oj, vad seg jag är nu.
Och igår var det två gudstjänster, den första temagudstjänst med konfirmander, och tvåan familjemässa. Båda var härliga.
Men oj, vad seg jag är nu.
2006-11-09
vackert
Såg just Tristan + Isolde. Oerhört mycket bättre än förväntat, vackert, romantiskt, sorgligt...och välgjort.
Tristan på sin dödsbädd:
"Jag vet inte om döden är större än livet. Men kärleken övervinner dem båda."
Evangelium.
Tristan på sin dödsbädd:
"Jag vet inte om döden är större än livet. Men kärleken övervinner dem båda."
Evangelium.
2006-11-05
oj då!
I de grundaste vatten...
Sten i glashus...
Den som gräver en grop åt andra...
Pastor Ted är i blåsväder.
Men stackars, stackars familj.
Sten i glashus...
Den som gräver en grop åt andra...
Pastor Ted är i blåsväder.
Men stackars, stackars familj.
2006-11-04
Roma
Äventyret började i onsdags, då det ju, som bekant, var snöstorm här. Vi var ute i god tid, riktigt god tid faktiskt. Maken körde dottern till hennes faster, medan jag kastade mig in till Malmö och power-shoppade en vinterkappa på tio minuter.
Sedan tänkte jag ta tåget mot Kastrup. Maken skulle ansluta i Svågertorp (sista stationen före bron för er norrlänningar ;o). Tänkte. Skulle.
Stormen härjar som värst.
Tågen inställda, men inte på grund av stormen, utan på grund av någon avsliten kabel i närheten av Kastrup (eller avbiten kanske? Är det månntro luffarspindlarna på Pepparholmen som varit i gång?). Maken står och huttrar i stormen. Jag sitter på tåget, som efter många om och men kommer iväg, bara för att släppa av oss på nyss nämnda station, där vi ska byta till buss.
Rockkonsertspanik utbryter när bussarna till slut anländer. Men vi kommer på, och mig veterligen blev ingen nedtrampad.
Efter en mycket svajig resa över ett mycket upprört Öresund anländer vi till Kastrup med lite för lite tid till godo, men eftersom vi inte tänkt checka in några väskor borde det vara ok...eller kanske inte. Det visar sig att Air One och SAS (flygbolagen som samsats om att transportera oss), inte längre är sams och ligger i förhandlingar. Under tiden är alla biljetter ogiltiga. "Ring er resebyrå." "Men...men...biljetterna är köpta på nätet!" "Hm, mm, gå då bort till biljettdisken". Efter en låååång väntan (med gryende misstankar om att SAS-kvinnan själv dragit till Rom), var allt ok, och till slut satt vi verkligen på flyget.
Resten av resan var precis så odramatisk som den skulle: 20 grader varmt. Pizza och tiramisú. Ruiner, nunnor och kardinaler. Shopping och kaffe. "Buon giorno". Mer kaffe. Långa promenader och värkande fötter. Sovmorgnar. Pasta och rött vin. "No thanks, no, no, sorry, no thank you, I really don't want..." Och det var alldeles underbart härligt att komma hem.
Sedan tänkte jag ta tåget mot Kastrup. Maken skulle ansluta i Svågertorp (sista stationen före bron för er norrlänningar ;o). Tänkte. Skulle.
Stormen härjar som värst.
Tågen inställda, men inte på grund av stormen, utan på grund av någon avsliten kabel i närheten av Kastrup (eller avbiten kanske? Är det månntro luffarspindlarna på Pepparholmen som varit i gång?). Maken står och huttrar i stormen. Jag sitter på tåget, som efter många om och men kommer iväg, bara för att släppa av oss på nyss nämnda station, där vi ska byta till buss.
Rockkonsertspanik utbryter när bussarna till slut anländer. Men vi kommer på, och mig veterligen blev ingen nedtrampad.
Efter en mycket svajig resa över ett mycket upprört Öresund anländer vi till Kastrup med lite för lite tid till godo, men eftersom vi inte tänkt checka in några väskor borde det vara ok...eller kanske inte. Det visar sig att Air One och SAS (flygbolagen som samsats om att transportera oss), inte längre är sams och ligger i förhandlingar. Under tiden är alla biljetter ogiltiga. "Ring er resebyrå." "Men...men...biljetterna är köpta på nätet!" "Hm, mm, gå då bort till biljettdisken". Efter en låååång väntan (med gryende misstankar om att SAS-kvinnan själv dragit till Rom), var allt ok, och till slut satt vi verkligen på flyget.
Resten av resan var precis så odramatisk som den skulle: 20 grader varmt. Pizza och tiramisú. Ruiner, nunnor och kardinaler. Shopping och kaffe. "Buon giorno". Mer kaffe. Långa promenader och värkande fötter. Sovmorgnar. Pasta och rött vin. "No thanks, no, no, sorry, no thank you, I really don't want..." Och det var alldeles underbart härligt att komma hem.
2006-11-01
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)