Så närmar sig helgen, och med den de sedvanliga frågorna: Vad ska vi göra för något skojigt med barnet? Finns det någon möjlighet att jag och maken kan hitta på något på tu man hand, och var ska jag gå i gudstjänst på söndag?
Jag vill gå här, i "min" kyrka. Dels för att jag tycker att prästerna i en församling bör synas i dess huvudgudstjänst, antingen som celebranter eller i församlingen. Men också för att jag faktiskt tycker att gudstjänsterna här är bäst av de i närheten. Bäst predikanter, mest genomtänkt liturgi, och bäst musiker. Nu vet jag att gudstjänsten inte ska vara föremål för rivalitet och tävlan, men det är skönt att inte störa sig på t.ex. dåligt orgelspel.
Nå. Min plan var (är?) alltså att gå här. Men. Det är högmässogudstjänst på söndag. På pingstdagen! Denna bastard till gudstjänst som strukturmässigt bygger upp till en nattvard som aldrig kommer. Och varje gång någon av oss i prästkollegiet tar upp att vi skulle vilja ha fler nattvardsgudstjänster, får vi svaret att vi måste skynda långsamt, att flera kyrkorådsledamoter är starkt emot att öka andelen mässor. Men det är ju just de kyrkorådsledamöterna man aldrig någonsin ser i gudstjänsten, nattvard eller inte! Jag blir sååå trött.
Och så pratar man om att det är viktigt att ungdomarna börjar gå i söndagsgudstjänsten, men ignorerar fullständigt faktumet att det för dem är oerhört viktigt att det är mässa, annars får det vara. Och jag är böjd att hålla med dem. Gudstjänsten är en helhet. Ta inte bort mässan, men ta inte heller bort ordet. Vi behöver stimulans för såväl öga, öra, känsel, smak och lukt. Vi behöver mysterium och evangelium.
"Gör detta till åminnelse av mig" Låt oss minnas Jesus, så ofta vi kan, med glädje och tacksamhet. Låt oss fira nattvard varje söndag, uppståndelsens dag, så som det görs i länder runt om hela vår värld. Låt oss dela brödet, för brödet är ett.
2006-06-02
2006-06-01
efterträdare
Min alltså. Anställningsgruppen grävde fram en som garanterat blir toppen! Det känns väldigt skönt att inte lämna en tom plats, utan att det kommer en ny präst på min tjänst, och att han är riktigt bra. Ungdomarna kommer älska honom, och han kommer till en toppenförsamling, i alla fall ur just den aspekten.
Annars rör det på sig lite för mycket just nu. Jag slutar. Min kollega som vickar på "barnpräst-tjänsten" slutar (och där har de inte lyckats hitta en efterträdare, så det är härligt kaotiskt). Kyrkoherden sjukskriven på halvtid, en av de andra prästerna likaså. Ny präst på vuxentjänsten, ny diakon. Kanslichefen går i pension. Ja, ni fattar.
Känns inte helt bra att dra i det läget, men å andra sidan är det inte därför, och det har varit bestämt, och känt, länge. Fast jag kommer be mycket för min kära församling.
Annars rör det på sig lite för mycket just nu. Jag slutar. Min kollega som vickar på "barnpräst-tjänsten" slutar (och där har de inte lyckats hitta en efterträdare, så det är härligt kaotiskt). Kyrkoherden sjukskriven på halvtid, en av de andra prästerna likaså. Ny präst på vuxentjänsten, ny diakon. Kanslichefen går i pension. Ja, ni fattar.
Känns inte helt bra att dra i det läget, men å andra sidan är det inte därför, och det har varit bestämt, och känt, länge. Fast jag kommer be mycket för min kära församling.
veckans stol
För att inte totalt gräva ner mig i danskt femtio-sextiotal, kommer här en modern stol/fåtölj: BD Superstructure av Björn Dahlström. Vem har inte drömt om att sitta i ett löv någon gång?
2006-05-31
farvälfika nr 1
Ikväll har jag bjudit in hela ungdomsgruppen hem till mig för farvälfika. På sätt och vis hoppas jag att det kommer få, det är inte stort hemma, och naturligtvis hoppas jag samtidigt att alla jag kommer sakna kommer. Omöjlig ekvation, antar att jag får vara nöjd i vilket fall som helst.
Det är lustigt hur små saker påverkar en. När jag gick i gymnasiet blev vi i klassen vid två tillfällen hembjudna till lärare, dels på julstök hos vår engelskalärare, och dels till vår samhällslärare (och klassföreståndare) på mysig chili-middag när vi hade varit i Lund och besökt universitetet.
När jag tänker tillbaka är just dessa två händelser viktiga. De visade att just dessa lärare brydde sig tillräckligt mycket för att våga öppna sitt hem för trettio tonåringar, tyckte om oss och vågade vara personliga nog att visa sin skivsamling.
Och antagligen är detta en av de mest bidragande orsakerna till att jag gärna öppnar mitt hem för ledarsamlingar, fikor mm. Mi casa es su casa. "Mina" ungdomar är en viktig del av mitt liv, och för mig är det viktigt att de också får känna det. Kan jag ge lite tillbaka genom att bry mig, öppna mig, är det naturligt att de också får slita på min soffa då och då.
Det är lustigt hur små saker påverkar en. När jag gick i gymnasiet blev vi i klassen vid två tillfällen hembjudna till lärare, dels på julstök hos vår engelskalärare, och dels till vår samhällslärare (och klassföreståndare) på mysig chili-middag när vi hade varit i Lund och besökt universitetet.
När jag tänker tillbaka är just dessa två händelser viktiga. De visade att just dessa lärare brydde sig tillräckligt mycket för att våga öppna sitt hem för trettio tonåringar, tyckte om oss och vågade vara personliga nog att visa sin skivsamling.
Och antagligen är detta en av de mest bidragande orsakerna till att jag gärna öppnar mitt hem för ledarsamlingar, fikor mm. Mi casa es su casa. "Mina" ungdomar är en viktig del av mitt liv, och för mig är det viktigt att de också får känna det. Kan jag ge lite tillbaka genom att bry mig, öppna mig, är det naturligt att de också får slita på min soffa då och då.
2006-05-30
long time no see
När jag varit borta ett tag skäms jag lite för att jag inte har uppdaterat bloggen. Det är samma känsla som alla de otal gånger jag försökt börja skriva dagbok, men misslyckats, jag sviker liksom ett framtida jag. Men av någon anledning är det mycket lättare att komma igång igen här, kanske är trösklarna lägre.
Nåja, i vilket fall som helst har jag i helgen som gick besökt det som invånarna där gärna kallar Sveriges framsida, nämligen Göteborg. Vi bodde hos vänner och gick på mini-spelkonvent. Jag hann totalt med ett brädspelsparti och hela tio minuters rollspel (men de spelades väl!), resten av helgen gick åt till att vara social, passa barn, shoppa och gå på gudstjänst. Och ett besök på Liseberg förstås, måste ju åka Balder!
Balder var FANTASTISK. Jag älskar berg- och dalbanor, och speciellt sådana av trä. Och trots en halvtimmes kö var det varken slöseri med pengar, tid eller förväntningar. Enda sorgliga är att det trevliga förturssystemet som man tillämpar vid The Cyclone på Coney Island i New York, dvs om man betalar har man möjlighet att åka en tur till omedelbart, men bara en, inte har nått Liseberg. Fast då skulle man väl vara tvungen att köa i en timme istället.
Nåja, i vilket fall som helst har jag i helgen som gick besökt det som invånarna där gärna kallar Sveriges framsida, nämligen Göteborg. Vi bodde hos vänner och gick på mini-spelkonvent. Jag hann totalt med ett brädspelsparti och hela tio minuters rollspel (men de spelades väl!), resten av helgen gick åt till att vara social, passa barn, shoppa och gå på gudstjänst. Och ett besök på Liseberg förstås, måste ju åka Balder!
Balder var FANTASTISK. Jag älskar berg- och dalbanor, och speciellt sådana av trä. Och trots en halvtimmes kö var det varken slöseri med pengar, tid eller förväntningar. Enda sorgliga är att det trevliga förturssystemet som man tillämpar vid The Cyclone på Coney Island i New York, dvs om man betalar har man möjlighet att åka en tur till omedelbart, men bara en, inte har nått Liseberg. Fast då skulle man väl vara tvungen att köa i en timme istället.
2006-05-24
...och hur ond är du då?
You Are 40% Evil |
 A bit of evil lurks in your heart, but you hide it well. In some ways, you are the most dangerous kind of evil. |
Trevligt nog blev jag mindre ond den här gången, men jag undrar vad jag fyllde i sist, som gjorde mig 48% ond... Kanske bara är mindre ärlig mot mig själv idag...
veckans stol
Folding Chair av Hans J. Wegner, 1949. Och nej, att detta också är en Wegnerstol är ingen tillfällighet, han var, trots allt, Mästaren.
2006-05-22
2006-05-21
nu blir de skogstokiga!
Har just sett Agenda, där bland annat de svenska amningsråden togs upp. Det var mycket intressant! Det visade sig nämligen att rådet, nej, egentligen det underförstådda tvånget, att helamma sitt barn i sex månader är missförstått. Rådet kommer från WHO, och det handlar snarare om att det inte är skadligt att endast amma det första halvåret, men att födan därefter måste vara varierad.
Alltså: om du vill och kan amma i sex månader, är det helt ok ur hälsosynpunkt.
Enligt de två läkare som satt i studion borde det alltså inte alls vara det tryck på mammor som är idag om att de måste amma för barnets hälsas skull, hur man gav sitt barn näring var helt upp till den enskilda föräldern. Ersättning eller bröstmjölk spelar i Sverige ingen roll.
Amningshjälpen m.fl. är säkert helt skogstokiga nu, och anmäler garanterat i detta nu programmet till diverse hälsodepartement och dylikt.
Men tack! Jag tillhör dem som farit ganska illa av amningshetsen. Min dotter vägrade låta sig ammas, och jag har haft enorma skuldkänslor för att vi inte orkade hålla på och truga månad efter månad, men i stället gav upp efter tre månaders kaos. Barnet åt knappt, sov jättedåligt och var sjuk stora delar av de första tre månaderna. När vi till slut gav upp och gav henne ersättning istället började hon sova och har knappt varit sjuk sedan dess.
Och ändå känns det ända in i själen när jag läser insändare som kräver att amning borde vara lag, eller att mammor som inte ammar är själviska monster. Jag blir stenförbannad och ledsen över att någon överhuvud taget har fräckheten att antyda att jag har valt detta, eller att jag inte skulle ha min dotters bästa för ögonen. Men skulden finns där likafullt, som förstagångsmamma är man så utsatt och okunnig, och de få råd man får är som manna från himlen, och när det då ändå inte funkar...
Amningshjälpen, Amnis och allt vad ni kan heta - ägna er åt att hjälpa mammor!
Inte åt att skuldbelägga oss. Om det blir någon nästa gång med amning för min del, tänker jag inte vänta tre ångestfyllda månader om det inte funkar. Jag har slängt bort era telefonnummer. Nästa barn ska få den näring hon/han behöver, så snart det behövs, och om det då är från en flaska - tack Gud för den möjligheten!
Alltså: om du vill och kan amma i sex månader, är det helt ok ur hälsosynpunkt.
Enligt de två läkare som satt i studion borde det alltså inte alls vara det tryck på mammor som är idag om att de måste amma för barnets hälsas skull, hur man gav sitt barn näring var helt upp till den enskilda föräldern. Ersättning eller bröstmjölk spelar i Sverige ingen roll.
Amningshjälpen m.fl. är säkert helt skogstokiga nu, och anmäler garanterat i detta nu programmet till diverse hälsodepartement och dylikt.
Men tack! Jag tillhör dem som farit ganska illa av amningshetsen. Min dotter vägrade låta sig ammas, och jag har haft enorma skuldkänslor för att vi inte orkade hålla på och truga månad efter månad, men i stället gav upp efter tre månaders kaos. Barnet åt knappt, sov jättedåligt och var sjuk stora delar av de första tre månaderna. När vi till slut gav upp och gav henne ersättning istället började hon sova och har knappt varit sjuk sedan dess.
Och ändå känns det ända in i själen när jag läser insändare som kräver att amning borde vara lag, eller att mammor som inte ammar är själviska monster. Jag blir stenförbannad och ledsen över att någon överhuvud taget har fräckheten att antyda att jag har valt detta, eller att jag inte skulle ha min dotters bästa för ögonen. Men skulden finns där likafullt, som förstagångsmamma är man så utsatt och okunnig, och de få råd man får är som manna från himlen, och när det då ändå inte funkar...
Amningshjälpen, Amnis och allt vad ni kan heta - ägna er åt att hjälpa mammor!
Inte åt att skuldbelägga oss. Om det blir någon nästa gång med amning för min del, tänker jag inte vänta tre ångestfyllda månader om det inte funkar. Jag har slängt bort era telefonnummer. Nästa barn ska få den näring hon/han behöver, så snart det behövs, och om det då är från en flaska - tack Gud för den möjligheten!
Åh...Lordi!
Det finns inte längre något som är en "riktig schlager". Orientaliska tongångar, mjukismonsterrock, rap (brrrrr....), och trummaskiner i massor. Någon enstaka schlagerballad och några Abba-aktiga upptempolåtar stod sig slätt mot trollen från de finska skogarna.
Och skönt är väl det!
Framförallt var det skönt att ful vann över snygg, latex över botox, grupp över ensam stjärna, humor över blodigt allvar...
Och skönt är väl det!
Framförallt var det skönt att ful vann över snygg, latex över botox, grupp över ensam stjärna, humor över blodigt allvar...
2006-05-18
ny dator!
Äntligen är vår gamla trotjänare, bärbar anno 2000, pensionerad och ersatt av ett litet monster med 250 gb i hårddisken och 2 gb internt...Mmmmm.
köpte en ny tunika...
...men till min stora besvikelse visade den sig vara felmärkt i storleken. Och sen när jag kom tillbaka till affären var den slut!
Men, i morgon ska den komma in igen, och då är jag där som ett skott.
Fast lite lurigt känns det allt, att som 31-åring handla på Gudrun Sjödén... Jag är ju inte äldst, om jag säger så, men en del av sakerna är så himla fina!
Men, i morgon ska den komma in igen, och då är jag där som ett skott.
Fast lite lurigt känns det allt, att som 31-åring handla på Gudrun Sjödén... Jag är ju inte äldst, om jag säger så, men en del av sakerna är så himla fina!
2006-05-17
och jag introducerar...
...veckans stol! Lämpligt nog av mästaren Hans J. Wegner, och ännu mer lämpligt kallas den The Chair (JH 503).
2006-05-16
muttrar
I kväll är det budgetsamråd med arbetsutskottet.
Viktigt.
Förutsättningarna för nästa års skolkyrkoarbete ska ges, och påbudet som gått ut är 10% minskning. För oss innebär det antingen en slopad vandring eller en slopad konferens för skolkyrkoarbetslaget.
Jag tänker inte gå med på det!
Skippa en vandring, och skolkyrkoarbetet och relationen till skolorna kommer bli allvarligt lidande. Ställ in konferensen, och det finns ingen möjlighet längre för vårt ekumeniska arbetslag att mötas och vara kreativa, då finns endast de snabba, och generellt sett oprioriterade, avstämningsmötena kvar.
På med de vässade armbågarna. Vissa fördelar med att flytta finns det ju, jag kan vara något mer obekväm nu...
Uppdatering: Jag gick in och ägde det där mötet. Med de tunga argumenten:
1. Skolkyrkoarbetet är den enda tydliga missionsinsatsen vår församling gör, och när mission faktiskt är en av församlingens fyra uppgifter enligt kyrkoordningen, bör det vara prioriterat, och
2. Skolkyrkoarbetet är den enda verksamheten i församlingen där vi når 100% av målgruppen, dvs alla tvåor, fyror och sexor i skolorna i församlingen, vilket bäddar för en, för Stockholm, rätt schysst konfirmandstatistik. Alltså, värt att prioritera.
Gubbarna (och enstaka gummor) tittade ner i sina papper, frågade lite om de olika posterna, och konstaterade sen att vi väl låter budgeten vara oförändrad. Hurra!
Viktigt.
Förutsättningarna för nästa års skolkyrkoarbete ska ges, och påbudet som gått ut är 10% minskning. För oss innebär det antingen en slopad vandring eller en slopad konferens för skolkyrkoarbetslaget.
Jag tänker inte gå med på det!
Skippa en vandring, och skolkyrkoarbetet och relationen till skolorna kommer bli allvarligt lidande. Ställ in konferensen, och det finns ingen möjlighet längre för vårt ekumeniska arbetslag att mötas och vara kreativa, då finns endast de snabba, och generellt sett oprioriterade, avstämningsmötena kvar.
På med de vässade armbågarna. Vissa fördelar med att flytta finns det ju, jag kan vara något mer obekväm nu...
Uppdatering: Jag gick in och ägde det där mötet. Med de tunga argumenten:
1. Skolkyrkoarbetet är den enda tydliga missionsinsatsen vår församling gör, och när mission faktiskt är en av församlingens fyra uppgifter enligt kyrkoordningen, bör det vara prioriterat, och
2. Skolkyrkoarbetet är den enda verksamheten i församlingen där vi når 100% av målgruppen, dvs alla tvåor, fyror och sexor i skolorna i församlingen, vilket bäddar för en, för Stockholm, rätt schysst konfirmandstatistik. Alltså, värt att prioritera.
Gubbarna (och enstaka gummor) tittade ner i sina papper, frågade lite om de olika posterna, och konstaterade sen att vi väl låter budgeten vara oförändrad. Hurra!
2006-05-13
det är jobbigt...
...att vänta.
"Vila i din väntan,
stilla mötet sker,
all din stora längtan,
Herren hör och ser"
Men, men, om det inte är Gud jag väntar på då?!
Begraver mig i jobb så länge.
Schemat för helgen:
Lördag
12 Dop
14 Ledarsamtal
15.30 Ledarsamtal
17 Sorgehus
Söndag
11 Högmässogudstjänst
12.30 Konfirmander
16 Gospelkonsert
17 Avskedsfest för medarbetare som slutar
"Vila i din väntan,
stilla mötet sker,
all din stora längtan,
Herren hör och ser"
Men, men, om det inte är Gud jag väntar på då?!
Begraver mig i jobb så länge.
Schemat för helgen:
Lördag
12 Dop
14 Ledarsamtal
15.30 Ledarsamtal
17 Sorgehus
Söndag
11 Högmässogudstjänst
12.30 Konfirmander
16 Gospelkonsert
17 Avskedsfest för medarbetare som slutar
2006-05-11
gnisslande och stånkande...
...har det stora, mångfotade propagandamaskineriet satt igång. Hittills har valrörelsen endast bedrivits på debatt- och ledarsidor, men nu dyker de upp på stan, partiernas små osynliga hjältar.
Tysta, med ursäktande leenden, sträcker de fram den senaste glansiga pr-produkten färsk från tryckpressarna. Hukar sig nästan om någon tittar lite extra på dem, beredda på galningar och debattlystna motståndare. Om några veckor kommer de vara härdade, mer pådrivande, mer verbala. Det är dock nu jag tycker om dem där de står i fuktig värme eller regn, det är nu de är hjältarna.
Tysta, med ursäktande leenden, sträcker de fram den senaste glansiga pr-produkten färsk från tryckpressarna. Hukar sig nästan om någon tittar lite extra på dem, beredda på galningar och debattlystna motståndare. Om några veckor kommer de vara härdade, mer pådrivande, mer verbala. Det är dock nu jag tycker om dem där de står i fuktig värme eller regn, det är nu de är hjältarna.
2006-05-10
Mariarörelsen
...har inget som helst att göra med det faktum att jag råkar heta Maria.
Den är istället ett resultat av den här diskussionen, och Maria syftar på andra personer.
Men vill du vara med i tankearbetet inför att skapa ett nätverk för kristen vänster, och kanske i förlängningen ett parti, ta en titt på bloggen (länk i rubriken) och maila mig på maria@webaid.se om du vill vara medlem.
Den är istället ett resultat av den här diskussionen, och Maria syftar på andra personer.
Men vill du vara med i tankearbetet inför att skapa ett nätverk för kristen vänster, och kanske i förlängningen ett parti, ta en titt på bloggen (länk i rubriken) och maila mig på maria@webaid.se om du vill vara medlem.
2006-05-09
cirkus
Och för övrigt (i ett fåfängt försök att undvika det oundvikliga, dvs jobba trots värmen, bloggar jag lite till) hade vi ledaravslutningsutflykt igår, och det hemliga målet var...Cirkus Cirkörs cirkusskola i Alby!
Det var jättekul! Vi provade trapets, klättra i tyg, gå på lina, jonglera, devilsticks och diabolo (båda synnerligen lämpade för kyrklig ungdomsverksamhet...*ler*), akrobatik, gjorde mänskliga pyramider... Svettigt, jobbigt, men verkligen riktigt roligt!
Och nu ska jag verkligen köpa jongleringsbollar.
Det var jättekul! Vi provade trapets, klättra i tyg, gå på lina, jonglera, devilsticks och diabolo (båda synnerligen lämpade för kyrklig ungdomsverksamhet...*ler*), akrobatik, gjorde mänskliga pyramider... Svettigt, jobbigt, men verkligen riktigt roligt!
Och nu ska jag verkligen köpa jongleringsbollar.
*stööööön*
Det är varmt!
Jag vill inte jobba...
Vill inte skriva griftetal...
Vill sitta i trädgården och lapa glass i solen...
Jag vill inte jobba...
Vill inte skriva griftetal...
Vill sitta i trädgården och lapa glass i solen...
2006-05-08
upplysningens begränsningar
En av de mer fascinerande sakerna med människan är hennes komplexitet, och just i det här fallet, vår förmåga att bortse från det vi vet.
Ta mig till exempel.
Jag vet att det här med att raka benen är onödigt, emellanåt rent av korkat, ändå känner jag mig finare med släta ben än lurviga. Jag vet också att godis inte är bra för mig, ändå äter jag det. Jag vet mycket väl att hela min uppfattning om vad som är vackert och "kvinnligt" är formad av generationers normuppehållande, och ändå finner jag mig själv uppskatta just sånt som reklamen och affärerna vill att jag ska uppskatta.
För även om jag vet saker, hindrar det inte mig från att känna det motsatta.
Upplysning begränsas alltid av känsla, emellanåt med goda konsekvenser (religionen dog inte ut efter franska revolutionen...) och ganska ofta med dåliga ("hon uppför sig som en karl").
Det är först när våra känslomässiga normer och föreställningar om hur det "ska vara" utmanas, som vi har möjlighet att själva forma våra liv. Om ens någonsin...
Ta mig till exempel.
Jag vet att det här med att raka benen är onödigt, emellanåt rent av korkat, ändå känner jag mig finare med släta ben än lurviga. Jag vet också att godis inte är bra för mig, ändå äter jag det. Jag vet mycket väl att hela min uppfattning om vad som är vackert och "kvinnligt" är formad av generationers normuppehållande, och ändå finner jag mig själv uppskatta just sånt som reklamen och affärerna vill att jag ska uppskatta.
För även om jag vet saker, hindrar det inte mig från att känna det motsatta.
Upplysning begränsas alltid av känsla, emellanåt med goda konsekvenser (religionen dog inte ut efter franska revolutionen...) och ganska ofta med dåliga ("hon uppför sig som en karl").
Det är först när våra känslomässiga normer och föreställningar om hur det "ska vara" utmanas, som vi har möjlighet att själva forma våra liv. Om ens någonsin...
2006-05-06
ensamstående enastående
Jag är uppvuxen med en ensamstående mamma. Det har varit en enorm tillgång, och det var naturligtvis, då och då, jobbigt. Framförallt för henne, naturligtvis.
Och varje gång jag är ensamförälder, hur kortvarigt det än må vara, fylls jag av beundran för alla dessa ensamstående enastående föräldrar som sliter för att deras barn ska få en bra uppväxt, inte sakna vare sig ömhet, tid med föräldrar eller materiella tillgångar.
Jag högaktar er.
Och varje gång jag är ensamförälder, hur kortvarigt det än må vara, fylls jag av beundran för alla dessa ensamstående enastående föräldrar som sliter för att deras barn ska få en bra uppväxt, inte sakna vare sig ömhet, tid med föräldrar eller materiella tillgångar.
Jag högaktar er.
2006-05-05
aktivitetshysteri...
Närhelst jag och drömbarnet är själva någon eller några dagar, det händer väldigt sällan, utbryter aktivitetshysteri. Det är ju jag som driver det, det är jag medveten om, jag är helt enkelt inte det minsta bra på att bara ta dagen som den kommer, slappa i soffan och leka lite här hemma.
Alltså var vi ute ur hemmet runt halv elva, och åkte in till stan där vi målade, lekte, läste och trädde pärlor på Rum för barn, åt glass, köpte uteleksaker, lunchade och bara allmänt njöt av alla storstadens förströelser ända till femtiden på eftermiddagen.
Och i morgon står kanske barnets första biobesök på schemat. Är vädret som idag kanske Skansen lockar mer, vi får se. PÅ söndag är det i alla fall Moderna museet och lite mer målande som gäller, tror jag.
Det är lustigt hur föräldrar får olika roller. Maken är den lugne, den man slappar och leker med hemma. Jag är utflyktsföräldern, den busiga men också kramiga.
Alltså var vi ute ur hemmet runt halv elva, och åkte in till stan där vi målade, lekte, läste och trädde pärlor på Rum för barn, åt glass, köpte uteleksaker, lunchade och bara allmänt njöt av alla storstadens förströelser ända till femtiden på eftermiddagen.
Och i morgon står kanske barnets första biobesök på schemat. Är vädret som idag kanske Skansen lockar mer, vi får se. PÅ söndag är det i alla fall Moderna museet och lite mer målande som gäller, tror jag.
Det är lustigt hur föräldrar får olika roller. Maken är den lugne, den man slappar och leker med hemma. Jag är utflyktsföräldern, den busiga men också kramiga.
2006-05-04
ny batch
Träffade den nyaste gruppen konfirmander idag, för första gången som egen grupp (har träffat dem tidigare, men då tillsammans med resten av församlingens konfirmander). Blir nog bra.
Fascinerande nog är det en överväldigande majoritet killar, vilket väl är första gången jag varit med om.
Vi åker på läger i juli, och konfirmationen är i slutet av augusti. Sedan slutar jag några dagar därefter. Detta är alltså mitt sista gäng konfirmander i den här församlingen. Konstigt.
Folk frågar mig hur det känns att sluta, och jag svarar: vill inte tänka på det just nu. Men nu är det bara en månad kvar till flytt (lite drygt), och det börjar verkligen bli dax att tänka på hur jag känner. Fast inte just nu, i morgon, kanske...
Fascinerande nog är det en överväldigande majoritet killar, vilket väl är första gången jag varit med om.
Vi åker på läger i juli, och konfirmationen är i slutet av augusti. Sedan slutar jag några dagar därefter. Detta är alltså mitt sista gäng konfirmander i den här församlingen. Konstigt.
Folk frågar mig hur det känns att sluta, och jag svarar: vill inte tänka på det just nu. Men nu är det bara en månad kvar till flytt (lite drygt), och det börjar verkligen bli dax att tänka på hur jag känner. Fast inte just nu, i morgon, kanske...
2006-05-03
önskelista
Jag önskar mig ett parti som:
1. Har en kristen värdegrund, dvs hävdar alla människors lika värde utifrån deras ursprung som skapade av Gud och därför likvärdiga
2. Som inte är värdekonservativt, och därmed inte ser samhället som en fiende utan del i skapelsen
3. Som har ett globalt fokus men lokal förankring
4. Som är öppet för dialog och samarbete utan att mista kärnan
5. Som är ekumeniskt, men inte för ekumenikens skull, utan för människornas skull
Jag vill ha ett parti som är kristet för att jag tror att religionen, trots mångas förakt, är den rätta vägen till dialog och gemenskap. Jag vill ha ett kristet parti för att det är en kristens plikt att försöka påverka samhället vi bor i så att orden i Herrens bön: på jorden såsom i himlen, kan bli sanna för alla människor.
1. Har en kristen värdegrund, dvs hävdar alla människors lika värde utifrån deras ursprung som skapade av Gud och därför likvärdiga
2. Som inte är värdekonservativt, och därmed inte ser samhället som en fiende utan del i skapelsen
3. Som har ett globalt fokus men lokal förankring
4. Som är öppet för dialog och samarbete utan att mista kärnan
5. Som är ekumeniskt, men inte för ekumenikens skull, utan för människornas skull
Jag vill ha ett parti som är kristet för att jag tror att religionen, trots mångas förakt, är den rätta vägen till dialog och gemenskap. Jag vill ha ett kristet parti för att det är en kristens plikt att försöka påverka samhället vi bor i så att orden i Herrens bön: på jorden såsom i himlen, kan bli sanna för alla människor.
2006-05-02
Senast lästa bok...
...är "Bono on Bono. Conversations with Michka Assayas". En fantastisk liten pärla till intervjubok, även, tro't om ni vill, för den som inte är galen i U2 eller Bono. Han är faktiskt en riktigt klok och ganska ödmjuk karl, med ett hjärta som brinner för livsviktiga frågor. Och för Gud. Dessutom är han ju rolig!
Nästa bok blir den säkert lättviktigare Zorro av Isabel Allende. Svärd och masker i koloniala Californien, i den latinamerikanska mästarinnans tolkning. Måste ju bara vara bra!
Nästa bok blir den säkert lättviktigare Zorro av Isabel Allende. Svärd och masker i koloniala Californien, i den latinamerikanska mästarinnans tolkning. Måste ju bara vara bra!
2006-05-01
gick inte (idag heller)
Det är lustigt...varje år funderar jag på att gå i något tåg på första maj, det är liksom en viktig symbol. Men varje år slutar det med att jag kanske har sett något tåg från trottoarplats, eller, som idag, från fönsterplats.
Jag vill ha en ny vänster.
Kan inte marschera med anarkisterna, inte heller med folk som viftar med hammaren och skäran. Gillar inte vänsterpartiet just nu, och socialdemokraterna har sålt ut för mycket. Har svårt för våldsförhärligandet i en del kretsar, och är inte syndikalist. Var finns vänstern för mig?
Och om det är svårt att bestämma sig idag, hur ska det då bli i september? Usch.
Jag vill ha en ny vänster.
Kan inte marschera med anarkisterna, inte heller med folk som viftar med hammaren och skäran. Gillar inte vänsterpartiet just nu, och socialdemokraterna har sålt ut för mycket. Har svårt för våldsförhärligandet i en del kretsar, och är inte syndikalist. Var finns vänstern för mig?
Och om det är svårt att bestämma sig idag, hur ska det då bli i september? Usch.
2006-04-29
hurra...
Kungen fyller år i morgon. Grattis, antar jag. Jag kommer fira honom genom att bege mig till Kungsträdgården (skojigt namn i sammanhanget) kl. 13 och där skriva på ett tjusigt papper om att jag vill utträda ur monarkin...
Senaste dagarna har tidningarna fyllts av "debatter" mellan rojalister och republikaner (DN och Aftonbladet) och säkerligen har bloggar överallt också uppmärksammat knugens förestående 60-årsdag (roligast: Degrell).
Två funderingar har jag om detta:
1. Om knugen hade varit en vanlig kille hade han kunnat gå i pension nu, vilket ju hade inneburit att han hade kunnat glida omkring i St Tropez, köra lyxbilar och hänga med likasinnade kompisar på heltid...men vänta lite, det gör han ju redan! Äsch.
2. Rojalisterna talar alltid om sitt stora intresse för historia, och att kungahuset är viktigt i det sammanhanget. Men hallå! Vi talar nutid här, det är ju just det som är problemet. Monarkin är dessvärre inte historia. Inte än i alla fall.
Senaste dagarna har tidningarna fyllts av "debatter" mellan rojalister och republikaner (DN och Aftonbladet) och säkerligen har bloggar överallt också uppmärksammat knugens förestående 60-årsdag (roligast: Degrell).
Två funderingar har jag om detta:
1. Om knugen hade varit en vanlig kille hade han kunnat gå i pension nu, vilket ju hade inneburit att han hade kunnat glida omkring i St Tropez, köra lyxbilar och hänga med likasinnade kompisar på heltid...men vänta lite, det gör han ju redan! Äsch.
2. Rojalisterna talar alltid om sitt stora intresse för historia, och att kungahuset är viktigt i det sammanhanget. Men hallå! Vi talar nutid här, det är ju just det som är problemet. Monarkin är dessvärre inte historia. Inte än i alla fall.
2006-04-28
hon är otrolig
Dottern:
Jag lade mina strumpbyxor på balkongen!
Maken:
Jaha. Vad gör de där?
Dottern:
De vilar lite, så kommer smutsen bort!
Jag lade mina strumpbyxor på balkongen!
Maken:
Jaha. Vad gör de där?
Dottern:
De vilar lite, så kommer smutsen bort!
2006-04-27
jag är inte ondast i familjen...
Maken till dottern (ser man med mopsliknande hund på långt håll):
Titta! Där kommer en man med en råtta!
Mannen och hunden kommer nära.
Dottern, högt och ljudligt:
Där är en råtta!
Maken:
Nej, det är ingen råtta, det är en hund.
Titta! Där kommer en man med en råtta!
Mannen och hunden kommer nära.
Dottern, högt och ljudligt:
Där är en råtta!
Maken:
Nej, det är ingen råtta, det är en hund.
får fundera mera
Nu är kursen slut. Vill jag jobba i CofE, eller någon annan anglikansk/episkopal kyrka? Vet inte, faktiskt. Det finns mycket som talar för det (andaktsliv, tempo, att verkligen leva som präst, spänningen) och en del som talar mot det, främst hur mycket jag som svensk, republikanskt lagd lutheran är beredd att kompromissa med. Kan jag svära trohet till den engelska drottningen? Och hela den här grejen med invigd, oanvänd oblat i ett speciellt skåp (jag vet att en hel del inom högkyrkligheten här också har den traditionen här, men...) eller den lätta helgonkulten? Måste helt enkelt fundera mera, men en sommar någon gång - sure!
westernmässa
Lämnade kursen tillfälligt i kväll för att åka hem och ha en westernmässa.Ungdomsverksamheterna i kontraktet firade vårfest tillsammans, och vi gjorde det i countryton.
Så i gudstjänsten hördes såväl Man of Constant Sorrow, som Texas (When I Die) och altaret var för tillfället ersatt av en höbal. Det var jättekul!
Och efteråt dansade vi linedance, åt chili ur konservburkar och en och annan person spelade Texas Hold'em (utan insats dock!).
Nu är jag tillbaka i Uppsala, och på väg i säng.
Så i gudstjänsten hördes såväl Man of Constant Sorrow, som Texas (When I Die) och altaret var för tillfället ersatt av en höbal. Det var jättekul!
Och efteråt dansade vi linedance, åt chili ur konservburkar och en och annan person spelade Texas Hold'em (utan insats dock!).
Nu är jag tillbaka i Uppsala, och på väg i säng.
2006-04-25
en fundering...
Är det kanske så att Engelska kyrkan (och hennes systerkyrkor) i missnöjda svenskkyrkliga kretsar ses som någon slags lämplig tillflyktsort?
Bara en tanke, av ingen orsak alls...eller...
Märker också att det här med att inte blogga under kurstiden inte uppfylls. Bra eller dåligt? Tja, vem vet, men kul är det i alla fall.
Bara en tanke, av ingen orsak alls...eller...
Märker också att det här med att inte blogga under kurstiden inte uppfylls. Bra eller dåligt? Tja, vem vet, men kul är det i alla fall.
2006-04-24
t-banekonversation
Man mitt emot öppnar en burk starköl. Klockan är halv tio på morgonen. Maria försöker att inte titta, utan har blicken djupt försjunken i sin teologiska bok (måste ju anstränga sig, på väg till kurs och allt).
Man: Du ser inte så formell ut nu.
Maria: Ursäkta?
Man: Du pluggar till präst, eller hur?
Maria: Nej, jag är präst.
Man: Hur gammal är du?
Maria: 31 (försöker nu desperat att undvika ögonkontakt).
Man: Du ser yngre ut...
Maria: Det är väl bra, antar jag...
Efter en stunds tystnad...
Man: Jag är emot kvinnliga präster.
Maria: Där ser man (tänker verkligen inte diskutera det nu).
Man ser Marias "Bevara asylrätten-knapp".
Man: Jag är emot asylrätt också.
Maria: Det var tråkigt.
Man: Du är dummare än jag trodde.
Maria: Jag är emot människor som förolämpar andra.
Man: Jag är emot människor som är utan humor.
Maria: Jag med.
Man går.
Man: Du ser inte så formell ut nu.
Maria: Ursäkta?
Man: Du pluggar till präst, eller hur?
Maria: Nej, jag är präst.
Man: Hur gammal är du?
Maria: 31 (försöker nu desperat att undvika ögonkontakt).
Man: Du ser yngre ut...
Maria: Det är väl bra, antar jag...
Efter en stunds tystnad...
Man: Jag är emot kvinnliga präster.
Maria: Där ser man (tänker verkligen inte diskutera det nu).
Man ser Marias "Bevara asylrätten-knapp".
Man: Jag är emot asylrätt också.
Maria: Det var tråkigt.
Man: Du är dummare än jag trodde.
Maria: Jag är emot människor som förolämpar andra.
Man: Jag är emot människor som är utan humor.
Maria: Jag med.
Man går.
2006-04-23
urlakad
Två en och en halvtimmeskonfirmationer samma dag kräver sin kvinna, och detta är kvinnan...
Allt gick, och allt gick hur bra som helst. Full fart, full kyrka på förmiddagen (26 konfirmander, ca 400 gudstjänstdeltagare) och ungefär halvfull kyrka för de åtta som konfirmerades på eftermiddagen.
Det är härligt att se glädjen och förväntningarna, de rörda ögonkasten och leendena. Få gudstjänster gör mig numera riktigt nervös, men konfirmationer gör det. Varje gång. Det känns så stort och viktigt, och det är så mycket som ska klaffa. Men när det gör det, och det gör det ju nästan varje gång, då är det fantastiskt!
Nu har jag huvudvärk och är matt, men lycklig...
...and tomorrow it's off to Uppsala for what's hopefully going to be a pleasant couple of days talking, studying and preparing for ministry in the Anglican communion. This also happens to be the reason for me not blogging until maybe Thursday night. So, see y'all then!
Allt gick, och allt gick hur bra som helst. Full fart, full kyrka på förmiddagen (26 konfirmander, ca 400 gudstjänstdeltagare) och ungefär halvfull kyrka för de åtta som konfirmerades på eftermiddagen.
Det är härligt att se glädjen och förväntningarna, de rörda ögonkasten och leendena. Få gudstjänster gör mig numera riktigt nervös, men konfirmationer gör det. Varje gång. Det känns så stort och viktigt, och det är så mycket som ska klaffa. Men när det gör det, och det gör det ju nästan varje gång, då är det fantastiskt!
Nu har jag huvudvärk och är matt, men lycklig...
...and tomorrow it's off to Uppsala for what's hopefully going to be a pleasant couple of days talking, studying and preparing for ministry in the Anglican communion. This also happens to be the reason for me not blogging until maybe Thursday night. So, see y'all then!
2006-04-22
redovisning
Det här med redovisning på konfirmationer...Lite dubbelt tycker jag nog att det är, känns som att konfirmationsteologin inte är helt klockren.
Numera resoneras det ofta i termer av att Gud konfirmerar tonåringen, inte att den själv konfirmerar sitt dop. Och vad ska då redovisas?
Och dessutom sägs det uttryckligen i riktlinjerna att vi ska utgå från konfirmandernas egna frågor, men när vi planerar redovisningar är det inte riktigt tal om någon frivillighet.
Jag vet inte om det är fel, det vill jag understryka. Jag gillar tanken på redovisningsdagar, faktiskt, det är trevligt när farmor och styvstyvsyskon dyker upp i kyrkan på öppet hus en dag före själva konfirmationsgudstjänsten. De får se lite av vad vi har gjort under året, mingla lite, träffa alla släktingens nya vänner och den där "käcka unga prästen", bli lite impade av glädjen och stoltheten, och inte minst viktigt, äta gott hemmalagat fika.
Men kanske det skulle kunna göras bättre, sannare, mindre "skol-likt"? Vad tror ni?
Numera resoneras det ofta i termer av att Gud konfirmerar tonåringen, inte att den själv konfirmerar sitt dop. Och vad ska då redovisas?
Och dessutom sägs det uttryckligen i riktlinjerna att vi ska utgå från konfirmandernas egna frågor, men när vi planerar redovisningar är det inte riktigt tal om någon frivillighet.
Jag vet inte om det är fel, det vill jag understryka. Jag gillar tanken på redovisningsdagar, faktiskt, det är trevligt när farmor och styvstyvsyskon dyker upp i kyrkan på öppet hus en dag före själva konfirmationsgudstjänsten. De får se lite av vad vi har gjort under året, mingla lite, träffa alla släktingens nya vänner och den där "käcka unga prästen", bli lite impade av glädjen och stoltheten, och inte minst viktigt, äta gott hemmalagat fika.
Men kanske det skulle kunna göras bättre, sannare, mindre "skol-likt"? Vad tror ni?
v för vendetta
...hette filmen jag var och såg igår kväll.
Enkel synopsis:
England har, efter flertalet stora krig i världen, och ett antal mystiska epidemier på hemmaplan, tagits över av ett konservativt, kristet högerparti under ledning av chancellor Sutner. Det råder konstant utegångsförbud, Koranen är förbjuden och homosexuella spåras upp och fängslas/"försvinner". Sutners närmaste man är den vidrige polischefen (eller rättare sagt hemliga polisen) Creedy, vars hantlangare "the fingermen" sätter skräck i hela London.
En ung kvinna (spelad av Natalie POrtman) hamnar i deras våld, men räddas av en man i Guy Fawkes mask (vem?) och på olika sätt blir hon insyltad i hans personliga vendetta mot Sutner och en massa andra.
Filmen är baserad på serieromanen V for Vendetta av Alan Moore och David Lloyd.
Omdöme då:
En riktigt snygg film, väl filmad och ljussatt.
Inte något för högstadieklassen, då språket är synnerligen avancerat på sina ställen (skönt för oss andra som kan tröttna på bebisnivån i en del andra storfilmer).
Temat är riktigt aktuellt - vad är terrorism, var är vi på väg?
Moraliskt sett är det inga större problem att ha invändningar: V (som hämnaren kallas) skyr inga medel för att nå sitt mål, men jag tycker att den överhängande frågan om vilka drivkrafter som börjat härska idag, och eventuellt kommer ha makten i morgon, är den riktigt relevanta.
Jag gillade V för Vendetta. En riktigt bra film med budskap, men trots det inte endimensionell. Fast ska du på romantisk date, kanske en annan film är förstavalet (om du inte ska förföra en vänsteraktivist så klart!).
Enkel synopsis:
England har, efter flertalet stora krig i världen, och ett antal mystiska epidemier på hemmaplan, tagits över av ett konservativt, kristet högerparti under ledning av chancellor Sutner. Det råder konstant utegångsförbud, Koranen är förbjuden och homosexuella spåras upp och fängslas/"försvinner". Sutners närmaste man är den vidrige polischefen (eller rättare sagt hemliga polisen) Creedy, vars hantlangare "the fingermen" sätter skräck i hela London.
En ung kvinna (spelad av Natalie POrtman) hamnar i deras våld, men räddas av en man i Guy Fawkes mask (vem?) och på olika sätt blir hon insyltad i hans personliga vendetta mot Sutner och en massa andra.
Filmen är baserad på serieromanen V for Vendetta av Alan Moore och David Lloyd.
Omdöme då:
En riktigt snygg film, väl filmad och ljussatt.
Inte något för högstadieklassen, då språket är synnerligen avancerat på sina ställen (skönt för oss andra som kan tröttna på bebisnivån i en del andra storfilmer).
Temat är riktigt aktuellt - vad är terrorism, var är vi på väg?
Moraliskt sett är det inga större problem att ha invändningar: V (som hämnaren kallas) skyr inga medel för att nå sitt mål, men jag tycker att den överhängande frågan om vilka drivkrafter som börjat härska idag, och eventuellt kommer ha makten i morgon, är den riktigt relevanta.
Jag gillade V för Vendetta. En riktigt bra film med budskap, men trots det inte endimensionell. Fast ska du på romantisk date, kanske en annan film är förstavalet (om du inte ska förföra en vänsteraktivist så klart!).
2006-04-21
osannolikt
En dag med sovmorgon, stilla strövande på stan, latte på café och sol. Ovanpå det bio. Det är ju nästan som att vara student igen...
2006-04-20
skådar ljuset i tunneln
Lägret avklarat. Fantastiskt på alla sätt och vis, guldupplägg med stilla veckan, det gav så oerhört mycket, i samtal och närhet.
PÅsknattsmässan var, som vanligt, absolut underbar. Döpte fyra konfirmander mitt i påskens jublande lycka.
På lördag och söndag är det konfirmationer som gäller. Tre grupper, och jag konfirmerar dem alla (fast två i samma gudstjänst). Det ska bli jättekul, och slitigt.
För att belöna mig själv åker jag till Uppsala nästa vecka och går "Serving within the Anglican Communion"-kursen. Det ska bli spännande, ser verkligen fram emot det.
Men först, i morgon, för första gången på två veckor, ledigt. Aaaaaaah.
PÅsknattsmässan var, som vanligt, absolut underbar. Döpte fyra konfirmander mitt i påskens jublande lycka.
På lördag och söndag är det konfirmationer som gäller. Tre grupper, och jag konfirmerar dem alla (fast två i samma gudstjänst). Det ska bli jättekul, och slitigt.
För att belöna mig själv åker jag till Uppsala nästa vecka och går "Serving within the Anglican Communion"-kursen. Det ska bli spännande, ser verkligen fram emot det.
Men först, i morgon, för första gången på två veckor, ledigt. Aaaaaaah.
2006-04-19
cocker spaniel
När jag föddes hade mina föräldrar en svart cocker spaniel vid namn Ludde. Han och jag var bästa vänner under större delen av min uppväxt. Vi hade mycket gemensamt. Och nu vet jag varför:
Cocker spanieln är en av världens mest uppskattade och populära hundraser. Det är en sportig och aktiv sällskapshund som passar bra i de flesta familjer. Den är robust, snäll och barnvänlig men kan också vara något egensinnig. en det är också en ras med ganska stor arbetsvilja, energi och livsglädje så den rekommenderas helst till familjer som är lika aktiva som hunden själv. Rasens särprägel kan väl beskrivas att vara dess utpräglade sociala och livliga väsen. Det är en hund som alltid följer sin ägare med stor hängivenhet och glädje. Dessutom har den en enorm aptit på livet och de flesta ägare kommer att upptäcka att den har lika stor aptit på mat! Detta är en ras man måste vakta annars äter den sig lätt till en övervikt. Cocker spanieln har också ett stort behov av kroppskontakt och närhet.
I SVTs hundtest kom sanningen till slut fram. Jag - en cocker spaniel.
Cocker spanieln är en av världens mest uppskattade och populära hundraser. Det är en sportig och aktiv sällskapshund som passar bra i de flesta familjer. Den är robust, snäll och barnvänlig men kan också vara något egensinnig. en det är också en ras med ganska stor arbetsvilja, energi och livsglädje så den rekommenderas helst till familjer som är lika aktiva som hunden själv. Rasens särprägel kan väl beskrivas att vara dess utpräglade sociala och livliga väsen. Det är en hund som alltid följer sin ägare med stor hängivenhet och glädje. Dessutom har den en enorm aptit på livet och de flesta ägare kommer att upptäcka att den har lika stor aptit på mat! Detta är en ras man måste vakta annars äter den sig lätt till en övervikt. Cocker spanieln har också ett stort behov av kroppskontakt och närhet.
I SVTs hundtest kom sanningen till slut fram. Jag - en cocker spaniel.
filmpräster...suck...
Filmkrönikan. Snutt ur Tjocktjuven. Mikael Persbrandt som skåpssupande präst med prästskjorta med elva till chinos...! Man undrar ju. Kan svenska filmmakare inte vara snälla att göra liiiite mer research? Jag menar, har det någonsin varit helt rätt? Är det inte elvor på fel ställe, är det stolor i biskopsvariant eller röcklin med skärp. Och så är naturligtvis prästerna antingen 1. konstant berusade (minns Rikard Wolff) eller 2. otrogna/allmänt sexfixerade eller 3. snustorra moralister.
Och i litteraturen är det inte mycket bättre. Framförallt deckarna är ju numera fullständigt nerlusade med unga, gärna homosexuella, kvinnliga präster.
Inte underligt att folk ser så förvånade ut när vi visar oss vara rätt normala, trevliga och förståeliga.
Och i litteraturen är det inte mycket bättre. Framförallt deckarna är ju numera fullständigt nerlusade med unga, gärna homosexuella, kvinnliga präster.
Inte underligt att folk ser så förvånade ut när vi visar oss vara rätt normala, trevliga och förståeliga.
2006-04-18
fler barn?
Vår fantastiska lilla dotter blir mer fantastisk för varje dag. Igår låg hon och filosoferade runt sin mjukisugglas fläckar.
Hon är så fantastisk att hon borde få ett syskon.
Idag kom vi ett steg närmare dotterns syster. Var på läkarundersökning i förmiddags. I eftermiddag är det makens tur, och så väntar vi bara på ett referensbrev till, så kan vi skicka in hela paketet till familjerätten, för att om ett litet tag förhoppningsvis (och konstigt vore det annars) få ett medgivande till adoption.
Ja, vi tänker adoptera ett syskon till underbarnet. Inte för att vi inte kan tänka oss att tillverka ett till, inte för att vi inte kan, utan för att vi faktiskt helt enkelt vill.
Jag vet att det finns en och annan kontrovers runt detta.
En del är mot adoption helt och hållet, andra tycker att det borde vara förbehållet par som är "biologiskt barnlösa".
Det händer att folk tittar ogillande på oss när det kommer fram att vi tänker adoptera. Men detta är vårt beslut. Och det kommer bli bra, hur det än blir.
Hon är så fantastisk att hon borde få ett syskon.
Idag kom vi ett steg närmare dotterns syster. Var på läkarundersökning i förmiddags. I eftermiddag är det makens tur, och så väntar vi bara på ett referensbrev till, så kan vi skicka in hela paketet till familjerätten, för att om ett litet tag förhoppningsvis (och konstigt vore det annars) få ett medgivande till adoption.
Ja, vi tänker adoptera ett syskon till underbarnet. Inte för att vi inte kan tänka oss att tillverka ett till, inte för att vi inte kan, utan för att vi faktiskt helt enkelt vill.
Jag vet att det finns en och annan kontrovers runt detta.
En del är mot adoption helt och hållet, andra tycker att det borde vara förbehållet par som är "biologiskt barnlösa".
Det händer att folk tittar ogillande på oss när det kommer fram att vi tänker adoptera. Men detta är vårt beslut. Och det kommer bli bra, hur det än blir.
2006-04-15
det här med fasta
Sitter bredvid min gourmet till dotter. Hon äter oliver och osttärningar (föredrar fetaost, men svecia var uppenbarligen ok). Jag funderar på fastan.
För första gången på många år har jag inte fastat någonting i år. Jag insåg redan i januari att det aldrig skulle hålla i år, så jag försökte inte ens. Men nu saknar jag det, får jag erkänna. Det är någonting med ett så påtagligt uttryck för tro och tradition som tilltalar. Det är klart att det har varit skönt att dricka kaffe och äta godis (eller vad det nu har varit som jag har fastat förr) men den naturliga gemenskap som blir mellan oss fastande saknar jag, och den längtan man automatiskt (och förvisso banalt) känner efter påsknatten och fastans slut, den saknar jag också.
Men, det kommer nya chanser.
För första gången på många år har jag inte fastat någonting i år. Jag insåg redan i januari att det aldrig skulle hålla i år, så jag försökte inte ens. Men nu saknar jag det, får jag erkänna. Det är någonting med ett så påtagligt uttryck för tro och tradition som tilltalar. Det är klart att det har varit skönt att dricka kaffe och äta godis (eller vad det nu har varit som jag har fastat förr) men den naturliga gemenskap som blir mellan oss fastande saknar jag, och den längtan man automatiskt (och förvisso banalt) känner efter påsknatten och fastans slut, den saknar jag också.
Men, det kommer nya chanser.
2006-04-12
hemmaläger
Hemmaläger hela stilla veckan. Det är jätteroligt, inspirerande härligt. Igår var det Jesus hela dagen, idag har vi pratat etik, fördomar och mänsklig ondska. I morgon blir det prat om dop och självklart nattvard.
Mest ser jag fram emot påskafton, med samtal om döden och himlen, en trosvandring där konfirmanderna kommer möta lärjungarna och påsknattsmässan med fyra konfirmanddop.
Att ha konfirmander är att ständigt överraskas, tvingas vara sann och ärlig, reflekterad och öppen. Att låta sig själv växa och utvecklas, våga utmanas och lära sig om och om igen att tala för och stå för sin tro. Det borde vara ett prästobligatorium.
Mest ser jag fram emot påskafton, med samtal om döden och himlen, en trosvandring där konfirmanderna kommer möta lärjungarna och påsknattsmässan med fyra konfirmanddop.
Att ha konfirmander är att ständigt överraskas, tvingas vara sann och ärlig, reflekterad och öppen. Att låta sig själv växa och utvecklas, våga utmanas och lära sig om och om igen att tala för och stå för sin tro. Det borde vara ett prästobligatorium.
2006-04-11
the end is near
Idag hände det. Till slut. Jag sade upp mig.
Inte för att jag inte trivs. Trots viss frustration emellanåt, är detta verkligen ett toppenjobb i en bra församling, med fantastiska arbetskamrater och ännu underbarare ungdomar som jag kommer sakna så det gör ont.
Utan för att det är dags.
Dags att röra på sig, söka nya utmaningar.
Dags att ge lillan möjlighet att träffa mormor, morfar, farmor, farfar, kusiner mfl oftare än någon gång om året.
Dags att bo större än en 2,5:a.
Och idag skrev vi på avtalet om försäljning av vår lägenhet. En ung kvinna vill ha den, blev förälskad vid första ögonkastet.
Så nu ska vi bara hitta jobb också. Lägenhet har vi redan, här. Och en fyra med trädgård kommer inte vara fel till sommaren.
Inte för att jag inte trivs. Trots viss frustration emellanåt, är detta verkligen ett toppenjobb i en bra församling, med fantastiska arbetskamrater och ännu underbarare ungdomar som jag kommer sakna så det gör ont.
Utan för att det är dags.
Dags att röra på sig, söka nya utmaningar.
Dags att ge lillan möjlighet att träffa mormor, morfar, farmor, farfar, kusiner mfl oftare än någon gång om året.
Dags att bo större än en 2,5:a.
Och idag skrev vi på avtalet om försäljning av vår lägenhet. En ung kvinna vill ha den, blev förälskad vid första ögonkastet.
Så nu ska vi bara hitta jobb också. Lägenhet har vi redan, här. Och en fyra med trädgård kommer inte vara fel till sommaren.
håhåjaja
Linda Skugge... Så tråkigt. Jag menar, jag hade ändå slutat läsa dig för ett tag sen, någonstans när jag insåg, precis som du verkar ha gjort och nu offentliggjort, att du politiskt och familjemoraliskt (skumt ord) ligger betydligt närmare kristdemokraterna än någonsin vänstern.
Det är bara så tråkigt. Blir det enklare för de engagerade tjejer runt omkring i landet nu, när du, deras uppenbarligen helt oförtjänta idol, går ut och kallar dem dårpippis? Kommer de vara mer värda som människor i dina ögon när de tvättar bort sminket och söker in på Handels?
Jag citerar en av kommentarerna på krönikan:
"Nu slutar jag kalla mig kvinna, eftersom man får lägre lön då, och det är inte bra.
Nu slutar jag kalla mig medelålders, eftersom folk bara tror att jag är överviktigt och sitter och tankar lådvin.
Nu slutar jag kalla mig italienare, eftersom alla utgår från att jag har ett jäkla temperament...
Låt oss alla bli vita 25-åriga svenska män och slippa alla fördomar!!!"
Det är bara så tråkigt, men mest för din skull, Linda. Själv överväger jag att börja sminka svarta tårar. Då kanske folk skulle sluta utgå från att jag är en sällsynt "normal" person, och börja intressera sig för min insida lite mer...
Det är bara så tråkigt. Blir det enklare för de engagerade tjejer runt omkring i landet nu, när du, deras uppenbarligen helt oförtjänta idol, går ut och kallar dem dårpippis? Kommer de vara mer värda som människor i dina ögon när de tvättar bort sminket och söker in på Handels?
Jag citerar en av kommentarerna på krönikan:
"Nu slutar jag kalla mig kvinna, eftersom man får lägre lön då, och det är inte bra.
Nu slutar jag kalla mig medelålders, eftersom folk bara tror att jag är överviktigt och sitter och tankar lådvin.
Nu slutar jag kalla mig italienare, eftersom alla utgår från att jag har ett jäkla temperament...
Låt oss alla bli vita 25-åriga svenska män och slippa alla fördomar!!!"
Det är bara så tråkigt, men mest för din skull, Linda. Själv överväger jag att börja sminka svarta tårar. Då kanske folk skulle sluta utgå från att jag är en sällsynt "normal" person, och börja intressera sig för min insida lite mer...
2006-04-10
när skuggan är som mörkast
Palmernas skuggor måste varit långa och mörka den dagen. Jesus lånar en åsna och rider in i universums centrum. Gud kommer hem, men det är för att dö.
Och så vill fariséerna tysta lärjungarna! Kanske är det bara deras jubel som håller undan ångesten, bara leendena kan hålla smärtan från Jesus ögon. Han vet.
Under de mörka skuggorna
strilar ljuset ner
fastän ögonen är sorgsna
möter han barnen och ler
Under de mörka skuggorna
rider räddningen in
in till dödens Jerusalem
till Gudsrikets seger, och din
Under de mörka skuggorna
en palmsöndag länge sen
tändes ett ljus för alla
och det ljuset brinner än
Gud kommer hem, tomhänt, för att dö. Och det är Guds egna som dödar. Och någonstans i den smärtan finner Gud kraften att fortsätta skapa, fortsätta älska.
Palmsöndagens skuggor är mörka. Men ljuset strålar ljusare och varmare och större än vad någon skugga kan rå på.
Och så vill fariséerna tysta lärjungarna! Kanske är det bara deras jubel som håller undan ångesten, bara leendena kan hålla smärtan från Jesus ögon. Han vet.
Under de mörka skuggorna
strilar ljuset ner
fastän ögonen är sorgsna
möter han barnen och ler
Under de mörka skuggorna
rider räddningen in
in till dödens Jerusalem
till Gudsrikets seger, och din
Under de mörka skuggorna
en palmsöndag länge sen
tändes ett ljus för alla
och det ljuset brinner än
Gud kommer hem, tomhänt, för att dö. Och det är Guds egna som dödar. Och någonstans i den smärtan finner Gud kraften att fortsätta skapa, fortsätta älska.
Palmsöndagens skuggor är mörka. Men ljuset strålar ljusare och varmare och större än vad någon skugga kan rå på.
2006-04-09
bus
Det är mycket bus nu... När jag kom till kyrkan i morse var mitt rum...eh...dekorerat med cigarettpaket inslagna i silvertejp. De trevliga fritidsledarna tyckte väl att jag röker alldeles för lite, dvs inte alls.
Vet dock inte riktigt vad lämpligast svar på detta är. Tål akvariefiskar karamellfärg?
Vet dock inte riktigt vad lämpligast svar på detta är. Tål akvariefiskar karamellfärg?
annars?
Annars? Jo, intervjun gick bra, tror jag. I alla fall var det trevligt. Tack för alla varma tankar och böner! Det var mysigt att luncha med mamma och syster innan det var dags för flyget hem och vänner på middag. Gårdagen dominerades av hysteriskt fixande och städande, vilket för maken min även dominerade kvällen och natten, då hans hustru åkte iväg och gick på en fantastiskt trevlig tjejmiddag. Ända till kl. 2.30 på morgonen...
Och idag har det fejats ännu mer, mest för maken återigen eftersom hans hustru hade gospelmässa med ungdomskör, barnkörer och bra band. Fullt ös - medvetslös, och jättejätteskoj!
Och nu är det visning på lägenheten. Just precis nu, och solen lyser. Excellent.
Och idag har det fejats ännu mer, mest för maken återigen eftersom hans hustru hade gospelmässa med ungdomskör, barnkörer och bra band. Fullt ös - medvetslös, och jättejätteskoj!
Och nu är det visning på lägenheten. Just precis nu, och solen lyser. Excellent.
2006-04-06
då så
Påskvandringarna avklarade.
Höjdpunkter från veckan:
* småfjuttiga fjärdeklasskillar som lägger sig i bakhåll för de romerska soldaterna
* högljutt gräl mellan Maria från Magdala (jag!) och Petrus
* tidningsreporter som rider storfnissande in på en åsna
När man intensivjobbar så här blir just de små variationerna och skämten så oerhört värdefulla. Det är också just de som gör att vi till slut tycker om varandra igen...
Nu fokus på:
1. konfirmander i eftermiddag.
2. jobbintervju i morgon. Be för mig!
3. gospelmässa på söndag.
4. konfirmander hela nästa vecka.
5. påsknattsmässa nästa lördag.
6. konfirmationer nästnästa helg.
Och så frågar folk vad präster egentligen jobbar med...!
Höjdpunkter från veckan:
* småfjuttiga fjärdeklasskillar som lägger sig i bakhåll för de romerska soldaterna
* högljutt gräl mellan Maria från Magdala (jag!) och Petrus
* tidningsreporter som rider storfnissande in på en åsna
När man intensivjobbar så här blir just de små variationerna och skämten så oerhört värdefulla. Det är också just de som gör att vi till slut tycker om varandra igen...
Nu fokus på:
1. konfirmander i eftermiddag.
2. jobbintervju i morgon. Be för mig!
3. gospelmässa på söndag.
4. konfirmander hela nästa vecka.
5. påsknattsmässa nästa lördag.
6. konfirmationer nästnästa helg.
Och så frågar folk vad präster egentligen jobbar med...!
2006-04-05
musik
Hallelujah med Leonard Cohen. Lysande på så många sätt och vis. Med den strömmande ur datorn, följd av Kanye Wests Diamonds from Sierra Leone, Seven Nation Army med Audioslave och Lift Me Up av Moby, ja, då är dagen räddad.
2006-04-03
lägesrapport
Har pratat lite med tidigare nämnda arbetskamrat. Allt är inte helt ok, men lugnare i alla fall.
Gjorde klart förberedelserna för påskvandringarna igår kväll (eländeskatalysatorn!) och var där i morse för att kolla av lite. Allt verkar ok. Tack Gud.
Lite trösterikt var det dock att få höra att personen som var arg på mig för att jag hade missat, själv hade glömt sin uppgift...
Nåja. Mäklaren var här och fotade idag. Han tyckte att allt såg riktigt bra ut, vilket väl får anses vara bra med tanke på att vi slet som djur till klockan två i natt för att få allt klart. Nu återstår ytterligare en veckas totalslit för att bli helt klara till visning på söndag.
Men bilderna är riktigt fina. Här skulle jag vilja bo...!
Timingen får väl dock erkännas inte vara den allra mest strålande. Mest arbetsintensiva tiden på året, parat med hemrenovering och dessutom, ovanpå det, jobbintervju på fredag. Var? Ha! Det får ni kanske reda på, om jag får jobbet... Det är i alla fall långt söderut.
Gjorde klart förberedelserna för påskvandringarna igår kväll (eländeskatalysatorn!) och var där i morse för att kolla av lite. Allt verkar ok. Tack Gud.
Lite trösterikt var det dock att få höra att personen som var arg på mig för att jag hade missat, själv hade glömt sin uppgift...
Nåja. Mäklaren var här och fotade idag. Han tyckte att allt såg riktigt bra ut, vilket väl får anses vara bra med tanke på att vi slet som djur till klockan två i natt för att få allt klart. Nu återstår ytterligare en veckas totalslit för att bli helt klara till visning på söndag.
Men bilderna är riktigt fina. Här skulle jag vilja bo...!
Timingen får väl dock erkännas inte vara den allra mest strålande. Mest arbetsintensiva tiden på året, parat med hemrenovering och dessutom, ovanpå det, jobbintervju på fredag. Var? Ha! Det får ni kanske reda på, om jag får jobbet... Det är i alla fall långt söderut.
2006-03-31
ledsen
Det blev ändå för mycket. Nu har jag hamnat i kläm mellan en familj som ser alldeles för lite av mig och ett jobb och arbetskamrater som tycker att jag sviker... Vi är alldeles för få för våra arbetsuppgifter, och följden blir ju att vi sliter blod för att försöka upprätthålla någon slags standard som sattes på den tiden då bemanningen (och -kvinningen...) var full och resurserna stora. Nu är det trängre och när vi försöker hålla kvaliteten i topp, knäcker vi oss själva.
Och det är inte ens kraven från ledningen som är värst, utan de uttalade och outtalade kraven från arbetskamraterna som verkligen känns. För varje sak jag inte gör, av hänsyn till den allt mer högljutt knorrande familjen, tvingas någon annan att göra. Eller känner sig någon annan tvingad att göra.
Och när det sedan ovanpå allt det hamnar missförstånd, orutin och tidsbrist, blir resultatet arg, stressad och sårad arbetskamrat.
Och ledsen, stressad och sårad Maria, ledsen make, ledsam helg. Den sista innan tre veckors intensivjobb. Suck.
Just nu vill jag bara flytta.
Och det är inte ens kraven från ledningen som är värst, utan de uttalade och outtalade kraven från arbetskamraterna som verkligen känns. För varje sak jag inte gör, av hänsyn till den allt mer högljutt knorrande familjen, tvingas någon annan att göra. Eller känner sig någon annan tvingad att göra.
Och när det sedan ovanpå allt det hamnar missförstånd, orutin och tidsbrist, blir resultatet arg, stressad och sårad arbetskamrat.
Och ledsen, stressad och sårad Maria, ledsen make, ledsam helg. Den sista innan tre veckors intensivjobb. Suck.
Just nu vill jag bara flytta.
fredagsdiverse
Slappar på soffan med ztv i bakgrunden och en roman om drottningen av Saba i händerna. Snart vidtar sista minutenstädning inför mäklarbesök i eftermiddag. Ska bli spännande att höra vad han har att säga.
Marie Serneholts nya video rullar igång. Lättviktigt som attan, och hoppla, hon ser precis ut som Jessica Simpson. Eftersträvansvärt? Trist i alla fall.
Och ute snöar det. Det är så att man kan bli ilsk för mindre. Var det inte dags för vår nu, eller? Det förstås, det kanske är ett lite tidigt första april-skämt från Guds sida?
Äh. Tillbaka till boken. Städa kan vänta liiiite till.
Marie Serneholts nya video rullar igång. Lättviktigt som attan, och hoppla, hon ser precis ut som Jessica Simpson. Eftersträvansvärt? Trist i alla fall.
Och ute snöar det. Det är så att man kan bli ilsk för mindre. Var det inte dags för vår nu, eller? Det förstås, det kanske är ett lite tidigt första april-skämt från Guds sida?
Äh. Tillbaka till boken. Städa kan vänta liiiite till.
2006-03-30
två nya alster
Prästflickealster har på en och samma dag berikats med en andakt och ett beredelseord. Inte illa!
2006-03-28
morr!
Mitt i hälsandet på begravningsgästerna, står i kaftan och småpratar med folk som vill tacka, kommer en liten tant fram. Hon hör inte till begravningsföljet, utan tar chansen när hon får se en präst.
"Ursäkta, jag skulle vilja sätta upp den här, för det här med vigsel och så, det är ju ett sakrament, instiftat av Gud, och de får kalla det vad de vill, men inte vigsel..." och viftar med en lista, utskriven från bevaraaktenskapet.nu.
Fel präst, tanten.
Men det var ju inte riktigt läge för att börja diskutera med henne, så jag avbröt bara lite stillsamt och påpekade för henne att jag faktiskt höll på att avsluta en begravning och att hon fick ta det med kyrkoherden. Tanten drog.
Men, en gång för alla: Äktenskapet är inget sakrament i Svenska kyrkan! Tyck vad ni vill om hur heligt det är, jag gillar också äktenskapet (så mycket att jag tycker att homosar också borde få tillgång till det...), men det är inget sakrament. I vår evangelisk-lutherska kyrka är endast dopet och nattvarden sakrament. Endast de. Punkt slut.
"Ursäkta, jag skulle vilja sätta upp den här, för det här med vigsel och så, det är ju ett sakrament, instiftat av Gud, och de får kalla det vad de vill, men inte vigsel..." och viftar med en lista, utskriven från bevaraaktenskapet.nu.
Fel präst, tanten.
Men det var ju inte riktigt läge för att börja diskutera med henne, så jag avbröt bara lite stillsamt och påpekade för henne att jag faktiskt höll på att avsluta en begravning och att hon fick ta det med kyrkoherden. Tanten drog.
Men, en gång för alla: Äktenskapet är inget sakrament i Svenska kyrkan! Tyck vad ni vill om hur heligt det är, jag gillar också äktenskapet (så mycket att jag tycker att homosar också borde få tillgång till det...), men det är inget sakrament. I vår evangelisk-lutherska kyrka är endast dopet och nattvarden sakrament. Endast de. Punkt slut.
inkonsekvens
Föräldrar borde emellanåt ta och lyfta sig själva i kragen. Inte alla förstås, men det känns ibland som om föräldrar som grupp är den mest verklighetsfrämmande sammanslutningen av människor jag känner till, och samtidigt den mest paranoida.
Jag vet inte hur många gånger jag får höra av rökande tonåringar att deras föräldrar inte har en aning om vad de sysslar med (vilket säkert är osant i en del fall), eller att de får vara ute precis hur länge som helst på nätterna, även vardagar.
Samtidigt som deras föräldrar vakar över datorn som en hök för att se till att deras ättelägg inte spenderar för lång tid på msn...
Man undrar ju.
Jag vet inte hur många gånger jag får höra av rökande tonåringar att deras föräldrar inte har en aning om vad de sysslar med (vilket säkert är osant i en del fall), eller att de får vara ute precis hur länge som helst på nätterna, även vardagar.
Samtidigt som deras föräldrar vakar över datorn som en hök för att se till att deras ättelägg inte spenderar för lång tid på msn...
Man undrar ju.
2006-03-27
nu växlar vi upp
Sista veckan innan påskvandringarna. Det är nu allt ska ske. Presenningar ska transporteras, frivilliga ringas in, roller fördelas. Vi ska beställa godisfiskar och bygga båt i kyrkan. Fullt ös - medvetslös. Och på måndag trillar de första fjärdeklasserna in.
När jag pratar med konfirmander om påsken och frågar dem om de kommer ihåg att de varit här på påskvandringar, brukar det alltid vara några som kommer ihåg att de rott en stor båt i kyrkan. När avslöjandet kommer: det är en båtformad ring med stolar, täckta med presenning, vägrar de ofta att tro mig. "När jag var här var det i alla fall en riktig båt!" Fantasins kraft är stor.
Och sen är det ju påsk förstås. Och hela veckan har jag konfirmander. Vi ska ha "hemmaläger" och följa påskens rytm med alla gudstjänster, prata döden och himlen på påskafton och nattvard på skärtorsdagen. Långfredagen är vikt för retreat och på annandagen går vi en Emmausvandring. Det kommer bli så roligt!
När jag pratar med konfirmander om påsken och frågar dem om de kommer ihåg att de varit här på påskvandringar, brukar det alltid vara några som kommer ihåg att de rott en stor båt i kyrkan. När avslöjandet kommer: det är en båtformad ring med stolar, täckta med presenning, vägrar de ofta att tro mig. "När jag var här var det i alla fall en riktig båt!" Fantasins kraft är stor.
Och sen är det ju påsk förstås. Och hela veckan har jag konfirmander. Vi ska ha "hemmaläger" och följa påskens rytm med alla gudstjänster, prata döden och himlen på påskafton och nattvard på skärtorsdagen. Långfredagen är vikt för retreat och på annandagen går vi en Emmausvandring. Det kommer bli så roligt!
2006-03-26
trettioårskris - inte då!
Idag blir jag 31,5! Men mer värt att fira är det faktum att jag igår blev ombedd att visa leg på systemet! Hahahaha!
2006-03-25
trotsåldern är ju bara för...härlig...
Barnet: Mamma, jag vill ha frukost!
Den kärleksfulla modern: Nej, älskling, det äter man bara på morgonen.
Barnet: Men jag vill HA frukost nuuuuu!
D.k.m.: Nej, tyvärr. I morgon!
Barnet: Du är dum, mamma!
Modern tiger och fortsätter packa upp storhandelskassarna.
Barnet rusar in till sin skrubb och börjar kasta ut leksakerna därifrån under högjudd fejkgråt.
Barnet: Mamma, du ÄLSKAR inte mig!
D.k.m.: Jo, det gör jag visst det.
Barnet: Nääää. Du älskar mig inte alls.
Efter en stund kommer barnet ut, snorigt, men med glitter i ögonen istället för vrede.
Barnet: Mamma, jag vill baka.
D.k.m.: Det är lite sent för det, älskling. Vi bakar i morgon.
Repetera delar av översta stycket.
D.k.m.(trött): Ok, vi kan baka nu. Det är faktiskt ganska bra.
Barnet: Jaaaaa! Du är snäll mamma.
D.k.m.(tänker): Yeah right, ditt lilla monster. Du skulle bara veta.
D.k.m.(säger): Ja, ibland så.
Efter en stund tröttnar barnet och rusar iväg för att förpesta sin älskade faders liv istället. Den kärleksfulla modern har mjöl i håret och på kläderna, degf*n vägrar släppa bordet och i en mysko riva-av-förseglingen-på-kryddpåsen-olycka lyckas hon snorta kanel. Och genom tårdimmorna hör hon barnet:
Jag älskar dig, mamma.
Den kärleksfulla modern: Nej, älskling, det äter man bara på morgonen.
Barnet: Men jag vill HA frukost nuuuuu!
D.k.m.: Nej, tyvärr. I morgon!
Barnet: Du är dum, mamma!
Modern tiger och fortsätter packa upp storhandelskassarna.
Barnet rusar in till sin skrubb och börjar kasta ut leksakerna därifrån under högjudd fejkgråt.
Barnet: Mamma, du ÄLSKAR inte mig!
D.k.m.: Jo, det gör jag visst det.
Barnet: Nääää. Du älskar mig inte alls.
Efter en stund kommer barnet ut, snorigt, men med glitter i ögonen istället för vrede.
Barnet: Mamma, jag vill baka.
D.k.m.: Det är lite sent för det, älskling. Vi bakar i morgon.
Repetera delar av översta stycket.
D.k.m.(trött): Ok, vi kan baka nu. Det är faktiskt ganska bra.
Barnet: Jaaaaa! Du är snäll mamma.
D.k.m.(tänker): Yeah right, ditt lilla monster. Du skulle bara veta.
D.k.m.(säger): Ja, ibland så.
Efter en stund tröttnar barnet och rusar iväg för att förpesta sin älskade faders liv istället. Den kärleksfulla modern har mjöl i håret och på kläderna, degf*n vägrar släppa bordet och i en mysko riva-av-förseglingen-på-kryddpåsen-olycka lyckas hon snorta kanel. Och genom tårdimmorna hör hon barnet:
Jag älskar dig, mamma.
vardagsmysterier
Säkert fullt förklarbara av kloka och vetenskapligt lagda människor, men...
* Var kommer alla dammråttor ifrån?
* Varför vaknar barn före gryningen?
* Hur kan det vara så kallt när solen lyser?
* Varför är det roligare att äta på golvet än vid matbordet?
* Varför hårar katter så förbenat mycket (kanske kopplat till fråga ett?)?
Det är helg. Alltså är detta inte riktigt vardagsmysterier. På vardagar finns inte tiden och orken att tänka på dylika ting. Tack och lov...
* Var kommer alla dammråttor ifrån?
* Varför vaknar barn före gryningen?
* Hur kan det vara så kallt när solen lyser?
* Varför är det roligare att äta på golvet än vid matbordet?
* Varför hårar katter så förbenat mycket (kanske kopplat till fråga ett?)?
Det är helg. Alltså är detta inte riktigt vardagsmysterier. På vardagar finns inte tiden och orken att tänka på dylika ting. Tack och lov...
2006-03-23
turkmenistan
Regimen i ett av världens läskigaste länder, Turkmenistan (i samma liga som Nordkorea, Nigeria och Burma...) gör det igen. Läs och förskräcks! Artikeln är smålustig, men parat med en historia av förtryck och förföljelse blir det otäckt. Riktigt otäckt.
2006-03-22
sofistikerade elakheter
"Han är inte fyrkantig, han är kubisk!"
Underbart roligt yttrande om paragrafryttande (konstigt ord, men paragrafridande blev liksom inte rätt), trist kollega.
Det är de riktigt sofistikerade förolämpningarna som är roligast. Allra helst i någon slags verbal duell, där kombattanterna avlossar salva efter salva med lingvistisk ekvilibrism.
Vem som helst kan säga: "Du är dum i huvet". Det är dock inte alla förunnat att med elegans utbrista hur skönt det är att emellanåt umgås med människor som sätter mer värde på sociala kunskaper än intellektuella färdigheter...
Har du några roliga exempel på tjusiga förolämpningar i den högre skolan? Dela med dig!
(Ja, jag är en intelligenssnobb. Min mamma kallar mig det ibland. Fast helt ärligt tycker jag att det finns olika slags intelligens, och att den intellektuella, bokliga sorten inte nödvändigtvis står över de andra. Även om det är den som ger mig mest njutning. "Härtill är jag nödd och tvungen.")
Underbart roligt yttrande om paragrafryttande (konstigt ord, men paragrafridande blev liksom inte rätt), trist kollega.
Det är de riktigt sofistikerade förolämpningarna som är roligast. Allra helst i någon slags verbal duell, där kombattanterna avlossar salva efter salva med lingvistisk ekvilibrism.
Vem som helst kan säga: "Du är dum i huvet". Det är dock inte alla förunnat att med elegans utbrista hur skönt det är att emellanåt umgås med människor som sätter mer värde på sociala kunskaper än intellektuella färdigheter...
Har du några roliga exempel på tjusiga förolämpningar i den högre skolan? Dela med dig!
(Ja, jag är en intelligenssnobb. Min mamma kallar mig det ibland. Fast helt ärligt tycker jag att det finns olika slags intelligens, och att den intellektuella, bokliga sorten inte nödvändigtvis står över de andra. Även om det är den som ger mig mest njutning. "Härtill är jag nödd och tvungen.")
blä!
Jag håller, sakta men säkert, på att bli sjuk. Blä! Typisk lägersjuka, orsakad av för mycket jobb, för lite sömn och att ha levt för nära alldeles för många människor på samma gång.
Antar att jag inte borde gnälla, jag har faktiskt förskonats från lägersjuka de två-tre senaste lägren. Av någon anledning har basilluskerna och virusarna avhållit sig från att angripa mig, de kanske anade att värdmekanismen i det fallet skulle ha avlidit, och därmed inte längre kunnat ge dem näring. Eller nåt.
Nåja, cirkusen är igång. Det lär väl inte dröja innan underbarnet också är sjukt, och sedan maken, och så vidare.
Men inte på ett par dagar. Jag är envist inte så sjuk i två dagar till. Kanske hinner sjukan ge upp då...
Antar att jag inte borde gnälla, jag har faktiskt förskonats från lägersjuka de två-tre senaste lägren. Av någon anledning har basilluskerna och virusarna avhållit sig från att angripa mig, de kanske anade att värdmekanismen i det fallet skulle ha avlidit, och därmed inte längre kunnat ge dem näring. Eller nåt.
Nåja, cirkusen är igång. Det lär väl inte dröja innan underbarnet också är sjukt, och sedan maken, och så vidare.
Men inte på ett par dagar. Jag är envist inte så sjuk i två dagar till. Kanske hinner sjukan ge upp då...
2006-03-21
teologbloggarna bara exploderar!
På den senaste månaden har antalet bloggar från THS exploderat: Lite till, Teologiska tankar och Blogg of Patrik är bara några. Välkomna ska ni vara!
2006-03-19
Gud och politiken
I Svt är ämnet Gud och politiken högaktuellt.
Söndag: Dokumentären Bögfaktorn. Om kristdemokraterna och hur, efter att de "rest" högerut och liberaliserats moraliskt, nya rörelser dyker upp och vill ta över manteln som det kristna alternativet.
Måndag: Faktum om Opus Dei och kristen lobbyism. Är den politiska högerkristna lobbismen verkligen på väg att få fotfäste i Sverige?
Det är spännande, lätt löjeväckande och otäckt på samma gång.
Ja, tron måste få konsekvens i en människas liv.
Ja, kristna bör därför engagera sig även i samhällets liv.
Ja, det bör vara angeläget att som kristen verka politiskt.
Men. Alla diskussioner om religion, alla oenigheter inom kyrkor, mellan kyrkor och religioner visar i mina ögon med all önskvärd tydlighet att en specifik religion inte ska styra en nation.
Religionen är bara för viktig för det.
Söndag: Dokumentären Bögfaktorn. Om kristdemokraterna och hur, efter att de "rest" högerut och liberaliserats moraliskt, nya rörelser dyker upp och vill ta över manteln som det kristna alternativet.
Måndag: Faktum om Opus Dei och kristen lobbyism. Är den politiska högerkristna lobbismen verkligen på väg att få fotfäste i Sverige?
Det är spännande, lätt löjeväckande och otäckt på samma gång.
Ja, tron måste få konsekvens i en människas liv.
Ja, kristna bör därför engagera sig även i samhällets liv.
Ja, det bör vara angeläget att som kristen verka politiskt.
Men. Alla diskussioner om religion, alla oenigheter inom kyrkor, mellan kyrkor och religioner visar i mina ögon med all önskvärd tydlighet att en specifik religion inte ska styra en nation.
Religionen är bara för viktig för det.
lägerrecept
Tag:
3 dl sång
1 msk sömn
7 dl gudstjänst
5 dl samtal
1 dl oskyldigt ledarhångel
3,5 dl bus
Blanda och hetta upp. Innan det når kokpunkten, tillsätt så mycket helig ande så att hela smeten lyfter. Njut!
3 dl sång
1 msk sömn
7 dl gudstjänst
5 dl samtal
1 dl oskyldigt ledarhångel
3,5 dl bus
Blanda och hetta upp. Innan det når kokpunkten, tillsätt så mycket helig ande så att hela smeten lyfter. Njut!
2006-03-17
läger igen
Åker iväg över helgen med veckokonfirmanderna. Den här gången är temat "döden och himlen". Inte lättviktigt precis.
Fascinerande nog brukar dock detta läger vara det bästa. Visst, lite av det har säkert med att det är det andra och sista lägret för veckogrupperna, men även temat brukar borga för närhet.
Precis som en minnesstund efter begravning. Att vara i dödens närhet gör livet så oändligt mycket mer värdefullt. På det här lägret är det mer kramar och mindre käbbel, helt enkelt. Och mer tårar.
Innan konfirmanderna kommer ut (på lördag) är det ledarutbildning. Den här gången ska vi fokusera på Bibeln. Kommer bli mycket fakta och förhoppningsvis en del diskussion. Unga kristna möter ganska ofta frågan "Vadå, tror du att allt som står i Bibeln är sant, eller?" och vi vill ge dem verktyg för att hitta sitt eget svar på den frågan. Ska bli jätteroligt!
(Och ja, Karin, jag ska ta ut kompledigt!
Och för den som undrar så kommer tv-n vara på i morgon kväll. Vadslagningen lämnar vi dock hemma, känns inte som någon större utmaning att satsa på vinnaren i det här heatet...)
Fascinerande nog brukar dock detta läger vara det bästa. Visst, lite av det har säkert med att det är det andra och sista lägret för veckogrupperna, men även temat brukar borga för närhet.
Precis som en minnesstund efter begravning. Att vara i dödens närhet gör livet så oändligt mycket mer värdefullt. På det här lägret är det mer kramar och mindre käbbel, helt enkelt. Och mer tårar.
Innan konfirmanderna kommer ut (på lördag) är det ledarutbildning. Den här gången ska vi fokusera på Bibeln. Kommer bli mycket fakta och förhoppningsvis en del diskussion. Unga kristna möter ganska ofta frågan "Vadå, tror du att allt som står i Bibeln är sant, eller?" och vi vill ge dem verktyg för att hitta sitt eget svar på den frågan. Ska bli jätteroligt!
(Och ja, Karin, jag ska ta ut kompledigt!
Och för den som undrar så kommer tv-n vara på i morgon kväll. Vadslagningen lämnar vi dock hemma, känns inte som någon större utmaning att satsa på vinnaren i det här heatet...)
2006-03-15
inför en vigsel
Hade ett förberedande vigselsamtal idag. Kallar det så eftersom det var ett samtal innan det ordinarie samtalet. Jag tycker att det är lika roligt varje gång! Människor med drömmar och hopp inför framtiden, medvetna om att detta kommer att vara en av de största dagarna i deras gemensamma liv, och angelägna om att göra varje del av den vacker och speciell.
Det finns präster som inte gillar vigslar, de hävdar ofta att de känner sig som konferencierer. Jag har hittills aldrig mött något par som har fått mig att känna så. Inte heller har någon bett mig utelämna ordet Gud ur ceremonin. För det mesta möter jag en oerhörd respekt för kyrkan och tron, även om paret inte delar den. Och då funderar jag på om inte vigseln ibland faktiskt är en missionshandling lika mycket som en gudstjänst.
Gör vigseln väl, kära kollegor, och ni ska se att det får resultat. Möt de älskande med den kärlek och respekt de, som Guds barn, förtjänar. Förbered dig lika väl som du förbereder en högmässa eller begravning. För ingen annan stans firar vi lika tydligt livet som det levs här och nu, inte en idealbild av det, som i vigseln. Aldrig firar vi nu lika tydligt.
Och vår kyrkas uppdrag, vi prästers uppdrag, är minst lika mycket, säkert mycket mer, nu som då.
Det finns präster som inte gillar vigslar, de hävdar ofta att de känner sig som konferencierer. Jag har hittills aldrig mött något par som har fått mig att känna så. Inte heller har någon bett mig utelämna ordet Gud ur ceremonin. För det mesta möter jag en oerhörd respekt för kyrkan och tron, även om paret inte delar den. Och då funderar jag på om inte vigseln ibland faktiskt är en missionshandling lika mycket som en gudstjänst.
Gör vigseln väl, kära kollegor, och ni ska se att det får resultat. Möt de älskande med den kärlek och respekt de, som Guds barn, förtjänar. Förbered dig lika väl som du förbereder en högmässa eller begravning. För ingen annan stans firar vi lika tydligt livet som det levs här och nu, inte en idealbild av det, som i vigseln. Aldrig firar vi nu lika tydligt.
Och vår kyrkas uppdrag, vi prästers uppdrag, är minst lika mycket, säkert mycket mer, nu som då.
2006-03-14
bräcklighet
Människans dagar är som gräset:
hon spirar som blomman på marken,
så sveper vinden fram, och den är borta,
platsen där den stod är tom.
Mitt i livet. På språng. Då drabbar döden.
En lycklig människa slås ned, hennes hjärta ger plötsligt upp.
Mitt i livet.
Hon lämnar en tomhet. Ett hål bland människorna.
Och ändå är det så här det är.
I längden, till slut, lämnar vi hål.
Men i himlen fyller vi hålen. Där vi förut saknats, är det nu fullhet och helhet.
Det är ingen tröst. Hålet finns likafullt kvar här nere.
Men det är ett hål som går att fylla med kärlek.
Det kommer alltid att finnas där, men så småningom kännas mer än ses,
anas mer än värkas.
Och det är en plats där kärleken får rum. Och Kärleken.
hon spirar som blomman på marken,
så sveper vinden fram, och den är borta,
platsen där den stod är tom.
Mitt i livet. På språng. Då drabbar döden.
En lycklig människa slås ned, hennes hjärta ger plötsligt upp.
Mitt i livet.
Hon lämnar en tomhet. Ett hål bland människorna.
Och ändå är det så här det är.
I längden, till slut, lämnar vi hål.
Men i himlen fyller vi hålen. Där vi förut saknats, är det nu fullhet och helhet.
Det är ingen tröst. Hålet finns likafullt kvar här nere.
Men det är ett hål som går att fylla med kärlek.
Det kommer alltid att finnas där, men så småningom kännas mer än ses,
anas mer än värkas.
Och det är en plats där kärleken får rum. Och Kärleken.
2006-03-13
äb-hearing
Tittar på hearingen av kandidaterna till ärkebiskop. Svt24 10.30-12.30, 13-30-14.45. Tyvärr missar jag Hammar och Sahlberg, men å andra sidan kommer det väl att handla om Persenius eller Wejryd.
Hoppas och ber att Gud är med i valet, och hjälper oss att få ännu en bra ärkebiskop.
Hoppas och ber att Gud är med i valet, och hjälper oss att få ännu en bra ärkebiskop.
2006-03-11
2006-03-10
spela spel
Varit på mys- och spelkväll hos en ledare/kollega/vän. Skulle varit en sminkkväll, men det bidde inte så. Vi spelade utmärkta spelet Ticket to Ride. Mysig kväll! Roligt spel! Även om jag naturligtvis lät de andra få mer poäng än mig...
2006-03-09
nya tankar
Då och då slår mig nya teologiska tankar. Det är alltid lika fascinerande. Att få tänja sin tankeförmåga, få slipa sina formuleringar. Att få se Gud genom ett annat blyinfattat fönster än det jag vanligtvis kikar genom.
Och det är där någonstans som jag beklagar fundamentalisterna. Att tro att allt redan är tänkt, fastlagt och bokstavligen omvittnat är väl ändå att begränsa sin utsikt mot Gud för mycket? Och oavsett om vi alla befinner oss inne i livets stora katedral tillsammans, eller föredrar att använda våra egna kapell, kan ju utsikten aldrig vara helt identisk för alla, eller?
Och det är där någonstans som jag också beklagar de präster som inte har konfirmander. För det är de som utmanar mig, det är de som kan ställa allt på huvudet med de enkla frågorna "varför?" eller "hur?".
Och allra mest fascinerande är att höra dem berätta om sin utsikt, och få höra kärleken förkunnas med nya ord och nya tankar.
2006-03-07
sötnosen
Lite sent, kanske, men måste ju bara dela med mig av sötnosen. Det sägs att föräldrar är partiska, men detta måste väl ändå vara den absolut sötaste ungen som finns?! Rent objektivt...;o)
2006-03-06
aaah
Hm...vad ska jag göra idag? Timmarna sträcker sig lättjefullt framför mig. Inga måsten. En sväng in till stan? Jodå.
En latte på kafé? Jepp.
Läsa min bok? Perfekt med latten.
Och sen då? Vem vet. Ibland är ovissheten det bästa.
Det jag vet idag är att idag är jag ledig, och i morgon jobbar jag. Barnet är lyckligt hos dagmamman, maken arbetar, säkert något mindre lyckligt, och jag njuter av tystnad och ensamhet.
En latte på kafé? Jepp.
Läsa min bok? Perfekt med latten.
Och sen då? Vem vet. Ibland är ovissheten det bästa.
Det jag vet idag är att idag är jag ledig, och i morgon jobbar jag. Barnet är lyckligt hos dagmamman, maken arbetar, säkert något mindre lyckligt, och jag njuter av tystnad och ensamhet.
2006-03-04
hemma
Saker jag lärt mig under en vecka i Jämtland:
* Vill man undvika stockholmare under vecka 9 är inte Åre med omnejd platsen att vara. Det visste jag ju, men i år var det väl ändå värre/bättre än någonsin?!
* Röda backar kan vara riktigt skoj!
* Hetvägg är helt ok.
* Nya skidor är bättre än gamla.
* Bubbelpool utomhus i minusgrader är troligtvis en mänsklig rättighet.
* Konfirmander är världens starkaste och bräckligaste människor på en gång.
* Vill man undvika stockholmare under vecka 9 är inte Åre med omnejd platsen att vara. Det visste jag ju, men i år var det väl ändå värre/bättre än någonsin?!
* Röda backar kan vara riktigt skoj!
* Hetvägg är helt ok.
* Nya skidor är bättre än gamla.
* Bubbelpool utomhus i minusgrader är troligtvis en mänsklig rättighet.
* Konfirmander är världens starkaste och bräckligaste människor på en gång.
2006-02-24
läger
I morgon åker vi på läger! 38 personer (ungdomar, konfirmander och ledare) drar iväg till Jämtlandsfjällen. Åka skidor, fira gudstjänster, prata om livet... Inte det sämsta sättet att jobba!
Men:
1. En vecka borta från maken och framförallt lillan! Det kommer göra ont, men det är enda alternativet. Nu har jag lite dåligt samvete för att jag lämnar honom med 100% i en vecka, men hade de varit med hade jag både haft dåligt samvete för att jag inte ägnar mig åt dem, och för att konfirmanderna också får mindre uppmärksamhet.
2. Det har varit plusgrader och regn i Jämtland... Men det sägs att det ska snöa under helgen och bli minus igen. Hoppas, hoppas...
2006-02-23
jaså, ni är för äktenskapet?
Upprop för äktenskapet minsann... De förnekar sig inte. Varenda gång en förändring av "privatlivets reglering" är på gång, lyckas motståndarna få det att låta som att alla andra är mot de etablerade formerna. Som om alla vi som tycker att homosexuella bör få gifta sig tycker att heterosexuella inte ska få det.
Men uppenbarligen är kvaliteten i äktenskapet beroende av vilka som tillåts ingå det. Personligen kan jag inte låta bli att tycka att det i så fall urholkades ganska rejält redan med biblisk bigami och medeltida barnbrudar, för att inte tala om hur många rent elaka människor som har solkat ner äktenskapet. Jag menar, såväl Hitler som Franco, Stalin och Mao var ju gifta, hu vale.
Dessutom, om vi ska vara lite bibliska, såg ju Paulus äktenskapet som en nödlösning, om man inte kunde hålla på sig, och det är väl bra om även homosexuella som har bekymmer med avhållsamheten ska kunna leva ett någorlunda bra liv...
Och ännu bisarrare: helt plötsligt är välsignelsen av partnerskap, och partnerskap i sig, något bra i deras ögon! Det är liksom alltid det näst senaste som är det bästa.
Och som alltid argumentarar de dels utifrån "skruven och muttern", dels utifrån vad som i deras ögon är bäst för barnen, uppenbarligen endast att växa upp i en familj med gifta hetero-föräldrar.
Men kära Anders Arborelius, Sten-Gunnar Hedin och Paolo Roberto, varför inte passa på att ge de frånskilda en släng av sleven också? Eller de förfärliga samboförhållandena? Och änkor och änklingar, att de bara understår sig att inte gifta om sig omedelbums!
Snurre Sprätt...kom tillbaka! Här kommer snart finnas ännu ett upprop att skriva på!
Men uppenbarligen är kvaliteten i äktenskapet beroende av vilka som tillåts ingå det. Personligen kan jag inte låta bli att tycka att det i så fall urholkades ganska rejält redan med biblisk bigami och medeltida barnbrudar, för att inte tala om hur många rent elaka människor som har solkat ner äktenskapet. Jag menar, såväl Hitler som Franco, Stalin och Mao var ju gifta, hu vale.
Dessutom, om vi ska vara lite bibliska, såg ju Paulus äktenskapet som en nödlösning, om man inte kunde hålla på sig, och det är väl bra om även homosexuella som har bekymmer med avhållsamheten ska kunna leva ett någorlunda bra liv...
Och ännu bisarrare: helt plötsligt är välsignelsen av partnerskap, och partnerskap i sig, något bra i deras ögon! Det är liksom alltid det näst senaste som är det bästa.
Och som alltid argumentarar de dels utifrån "skruven och muttern", dels utifrån vad som i deras ögon är bäst för barnen, uppenbarligen endast att växa upp i en familj med gifta hetero-föräldrar.
Men kära Anders Arborelius, Sten-Gunnar Hedin och Paolo Roberto, varför inte passa på att ge de frånskilda en släng av sleven också? Eller de förfärliga samboförhållandena? Och änkor och änklingar, att de bara understår sig att inte gifta om sig omedelbums!
Snurre Sprätt...kom tillbaka! Här kommer snart finnas ännu ett upprop att skriva på!
2006-02-22
egenheter
Kom till ledarutbildningen igår kväll. Det satt, som vanligt, lite ungdomar och hängde i vårt vardagsrum (på jobbet alltså), och samtalsämnet var tvångstankar.
"Har du några tvångstankar, Maria?"
Jag mindes glatt kedjebrevet jag blev utsatt för (och utsatte andra för) för några månader sedan, och berättade så klart om min "räknehobby". De stirrade förfärat, uppenbarligen var jag värst dittills. Och sedan satte testandet igång.
"Församlingspedagog?"
"18."
"Du är ju helt sjuk! Ok, nicenokonstantinopolitanska trosbekännelsen?!"
"Umm... 42."
"Shit! Eh... flaggstångsknopputstrasa då?!?"
"24."
"Orkar inte ens räkna. Du är verkligen helt sjuk!"
Kan ju inte annat än hålla med. Men det är värst när jag är stressad. Antar att alla sådana här små ocd-s (obsessive compulsive behaviour) är det.
Men till min tröst är jag i alla fall högfunktionell. Andra, något besvärligare, egenheter som kom fram var "kan inte sova om jag inte har en kant av påslakanet mellan tårna" eller klassikerna "kan inte gå på strecken mellan gatstenarna" eller "måste gå endast på strecken på övergångsställen".
Och sen är frågan, när övergår något från att vara vanlig enkel skrock till att bli en ocd, som a-brunnarna t.ex?
"Har du några tvångstankar, Maria?"
Jag mindes glatt kedjebrevet jag blev utsatt för (och utsatte andra för) för några månader sedan, och berättade så klart om min "räknehobby". De stirrade förfärat, uppenbarligen var jag värst dittills. Och sedan satte testandet igång.
"Församlingspedagog?"
"18."
"Du är ju helt sjuk! Ok, nicenokonstantinopolitanska trosbekännelsen?!"
"Umm... 42."
"Shit! Eh... flaggstångsknopputstrasa då?!?"
"24."
"Orkar inte ens räkna. Du är verkligen helt sjuk!"
Kan ju inte annat än hålla med. Men det är värst när jag är stressad. Antar att alla sådana här små ocd-s (obsessive compulsive behaviour) är det.
Men till min tröst är jag i alla fall högfunktionell. Andra, något besvärligare, egenheter som kom fram var "kan inte sova om jag inte har en kant av påslakanet mellan tårna" eller klassikerna "kan inte gå på strecken mellan gatstenarna" eller "måste gå endast på strecken på övergångsställen".
Och sen är frågan, när övergår något från att vara vanlig enkel skrock till att bli en ocd, som a-brunnarna t.ex?
2006-02-21
svårt och gräsligt
Har mailkontakt med en tonåring som skadar sig. Då och då dimper det ner en ny berättelse om Xs liv. Det är så svårt, och hemskt, och tragiskt. Och det är så himla svårt att vara vettig och bra.
Helst skulle jag vilja ruska om X.
Skrika att det inte lönar sig.
Tvångsremittera X till en mottagning av någon slag.
Men jag vet ju hur det funkar. Har haft en hel del kontakt med deprimerade människor. Om mitt svarsmail kommer på en bra dag, då kanske det faktiskt gör någon nytta. Kommer det på en dålig... då lägger det bara sten på börda.
Och jag skriver om och om igen att X ska söka hjälp. Bra, professionell hjälp, sådan som vet vad det handlar om och kan behandla problemet, inte bara symptomen.
Och jag skriver att X är stark, att X kan ta sig ur mörkret.
Försöker stötta på varje sätt jag kan. Men det är så lite, och så långt bort.
Och X är ensam och rädd. Ledsen och sviken. Och det gör så ont.
Och jag kan inte göra något, inget sånt konkret som jag skulle vilja.
Och X har så många likar, så många som vänder all sin smärta inåt.
Och jag kan inte göra något, inget sånt konkret som jag skulle vilja.
Återstår bön. Det är i alla fall något.
Helst skulle jag vilja ruska om X.
Skrika att det inte lönar sig.
Tvångsremittera X till en mottagning av någon slag.
Men jag vet ju hur det funkar. Har haft en hel del kontakt med deprimerade människor. Om mitt svarsmail kommer på en bra dag, då kanske det faktiskt gör någon nytta. Kommer det på en dålig... då lägger det bara sten på börda.
Och jag skriver om och om igen att X ska söka hjälp. Bra, professionell hjälp, sådan som vet vad det handlar om och kan behandla problemet, inte bara symptomen.
Och jag skriver att X är stark, att X kan ta sig ur mörkret.
Försöker stötta på varje sätt jag kan. Men det är så lite, och så långt bort.
Och X är ensam och rädd. Ledsen och sviken. Och det gör så ont.
Och jag kan inte göra något, inget sånt konkret som jag skulle vilja.
Och X har så många likar, så många som vänder all sin smärta inåt.
Och jag kan inte göra något, inget sånt konkret som jag skulle vilja.
Återstår bön. Det är i alla fall något.
2006-02-18
bengtzing övertrumfad
För det kan bara inte bli fulare än Fame-Magnus ljusblå ryskinspirerade väst i kombination med ljusbruna läderbrallor. Och en löst knuten superbred svart slips. Visst, helsvart är ju aptrist, men snälla...
fynd!
Igår, på makens födelsedag (han fick manschettknappar, 2 x skjortor, bok och BWOs cd), gjorde jag ett sanslöst fynd. Jag skådade på Blocket, denna utmärkta sajt, ett vackert matbord i teak med tillhörande fyra stolar med flätad rygg och stoppad sits, i den sena 50-tals/60-talsstil jag, och resten av Stockholm, har snöat in på totalt.
Pris?
Facila 300 kronor!
Jag slog till direkt, som en kobra, och snuvade en massa andra på godbiten.
Nu pryder den lilla gruppen sin plats i vårt matrum, och våra fula furustolar går en framtid som färgglada barnstolar med avsågade ben till mötes.
Pris?
Facila 300 kronor!
Jag slog till direkt, som en kobra, och snuvade en massa andra på godbiten.
Nu pryder den lilla gruppen sin plats i vårt matrum, och våra fula furustolar går en framtid som färgglada barnstolar med avsågade ben till mötes.
2006-02-16
karaoke
Ungdomskväll. Karaokemaskinen i full gång. Främling, Vindarna viskar mitt namn, American Pie, Sånt är livet, Summer nights ur Grease... Just karaoken skapar ett slags populärkulturarv, mer effektivt än gitarren runt lägerelden. Alla får, alla kan. Inget krav på att det ska låta bra, eller på att tjejer ska sjunga tjejiga låtar. Fast jag rekommenderar ingen tjej att försöka sig på American Pie.
Själv medverkade jag till mord på just Vindarna..., Som stormen river öppet hav och ABC. Helt schlagerinsnöad, alltså.
Själv medverkade jag till mord på just Vindarna..., Som stormen river öppet hav och ABC. Helt schlagerinsnöad, alltså.
2006-02-15
världens nyheter
Lyckades, tack vare OS, se både Vita Huset och Världens nyheter i måndags, och...hm...inte riktigt imponerad, tyvärr.
Visst, jag skrattade ordentligt åt den synnerligen o-pc-iga fantasin om Hammar och körflickan, åt Micke Tornving som opolitisk kommentator, och allra mest åt den finske reportern som erbjöd sig att adoptera stenbeckarvtagaren, men domen blir ändå: lite för tunt för att kommentera en hel veckas händelser. Men det kanske tar sig. Det borde ju det med laguppställningen Schyffert, Haag och Tornving.
Visst, jag skrattade ordentligt åt den synnerligen o-pc-iga fantasin om Hammar och körflickan, åt Micke Tornving som opolitisk kommentator, och allra mest åt den finske reportern som erbjöd sig att adoptera stenbeckarvtagaren, men domen blir ändå: lite för tunt för att kommentera en hel veckas händelser. Men det kanske tar sig. Det borde ju det med laguppställningen Schyffert, Haag och Tornving.
bedöma
Hade anställningsintervjuer igår till en pedagogtjänst här i församlingen. Det är roligt, men, ack, så svårt! Att sitta där, skärskåda varje ord och rörelse. Möter hon eller han min blick? Är det bara nervositet eller är den personen så svamlig? Personlighet eller kompetens?
Läskigt att bedöma människor. Om det hade varit jag, hade jag godkänt mig?
Vill ju inte säga nej till människor. Framförallt inte till de som desperat behöver ett jobb, men samtidigt passar inte alla för jobbet. Usch.
Nåja, det blir bra tror jag. Vi hittade flera vi kunde tänka oss. Så nu vidtar referensringande och funderande.
Läskigt att bedöma människor. Om det hade varit jag, hade jag godkänt mig?
Vill ju inte säga nej till människor. Framförallt inte till de som desperat behöver ett jobb, men samtidigt passar inte alla för jobbet. Usch.
Nåja, det blir bra tror jag. Vi hittade flera vi kunde tänka oss. Så nu vidtar referensringande och funderande.
2006-02-13
innehållsförteckning
Föräldraskap: en resa mellan insikter.
Vissa hårdsmälta,
många roliga,
en hel del ljuvliga och sentimentala.
Gårdagskväll efter läggning:
"Mamma är dum. Jag tycker inte om dig, mamma."
Stillsamt leende över disken. Inser att de senaste veckornas mammighet inte varit så mycket mammighet, som en reaktion mot den större, och framförallt mer närvarande, auktoriteten pappa. Och när mamma tar sig i nacken och sätter ner foten reagerar barnet som trotsbarn ska.
Och idag idel pussar och lek.
Vissa hårdsmälta,
många roliga,
en hel del ljuvliga och sentimentala.
Gårdagskväll efter läggning:
"Mamma är dum. Jag tycker inte om dig, mamma."
Stillsamt leende över disken. Inser att de senaste veckornas mammighet inte varit så mycket mammighet, som en reaktion mot den större, och framförallt mer närvarande, auktoriteten pappa. Och när mamma tar sig i nacken och sätter ner foten reagerar barnet som trotsbarn ska.
Och idag idel pussar och lek.
2006-02-12
fantastiskt
Jo, det gick precis så bra som vi hoppades. 140 barn 0ch ungdomar som firade mässa på kvällen, idag är det så dags för en temamässa med alla församlingens grupper mellan 6 och 25 representerade. Vilket liv det kommer bli! Vilken fest!
2006-02-10
synergi
Man gillar ju synergieffekter. "Om jag samtidigt planerar det, kan det ju ge upphov till..." Fast frågan är om det ibland bara blir för mycket.
Distriktsmässan i onsdags - inte påverkbart. Temahelg för konfirmander i helgen - beslutat sen länge. Så då kan vi ju liksom passa på att blåsa upp alltihop till "församlingens barn- och ungdomsvecka", bjuda in alla medlemmar i Svenska Kyrkans Unga här i församlingen att komma hit såväl fredag, lördag och söndag, ha årsmöte, festmässa, övernattning, middagar och luncher, juniordisko, trubadur, trollerikonstnär, filmvisning, ansiktsmålning, mötesskola, eldslukare... Det är ju inte så att vi hade att göra med över 100 konfirmander och en massa tematiska rum som ska byggas för att ge dem en rent faktisk vandring genom gudstjänsten.
Fast jag klagar inte, inte jättemycket i alla fall.
Det är stort, spännande och roligt. Det var en ren slump, och synnerligen oturligt, att vår saknade kollega begravs idag också.
Och eftersom "mitt rum" är kyrie, infinner sig den rätta sinnesstämningen lätt. Får väl se om överväxlingen till fest i morgon eftermiddag går lika lätt.
Distriktsmässan i onsdags - inte påverkbart. Temahelg för konfirmander i helgen - beslutat sen länge. Så då kan vi ju liksom passa på att blåsa upp alltihop till "församlingens barn- och ungdomsvecka", bjuda in alla medlemmar i Svenska Kyrkans Unga här i församlingen att komma hit såväl fredag, lördag och söndag, ha årsmöte, festmässa, övernattning, middagar och luncher, juniordisko, trubadur, trollerikonstnär, filmvisning, ansiktsmålning, mötesskola, eldslukare... Det är ju inte så att vi hade att göra med över 100 konfirmander och en massa tematiska rum som ska byggas för att ge dem en rent faktisk vandring genom gudstjänsten.
Fast jag klagar inte, inte jättemycket i alla fall.
Det är stort, spännande och roligt. Det var en ren slump, och synnerligen oturligt, att vår saknade kollega begravs idag också.
Och eftersom "mitt rum" är kyrie, infinner sig den rätta sinnesstämningen lätt. Får väl se om överväxlingen till fest i morgon eftermiddag går lika lätt.
2006-02-09
ny egen blogg
Skapade idag en "sidoblogg" för mina alster. Gillar inte riktigt att lägga in predikningar o dyl i den här bloggen, det var liksom inte meningen med att skapa den, men samtidigt är det ju kul om folk kan och vill läsa. Alltså - prästflickealster! Än så länge bara med en urlång berättelse/betraktelse om en seismolog...
2006-02-08
ses vi i kväll?
Svenska Kyrkans Unga i Stockholms stift firar i kväll distriktsmässa i S:t Tomas kyrka i Vällingby. Fullt ös, stämning och eld (!) utlovas.
2006-02-06
handarbete
Tips till alla någorlunda händiga, men prästskjortefrustrerade kollegor därute:
Tag ett styck ordinär polotröja, helst inte ribbad.
Klipp av kragen i ungefär två och en halv "flärpars" höjd.
Klipp upp för frimärksöppningen i yttre delen (lämna bakre intakt).
Fålla öppningen, vik sedan in fållen och sy fast så nära öppningen du vågar.
Fålla sedan ihop de två lagren högst upp och vik inåt så att det går att trä in flärpen genom öppningen.
Sy högst upp, tråckla fast fållen för hand.
Klart! Ny, billig och framförallt riktigt bekväm prästskjorta. I vilken färg du vill! Min är brun, men så här i spekulationstider kanske en lila skulle passa...
Tag ett styck ordinär polotröja, helst inte ribbad.
Klipp av kragen i ungefär två och en halv "flärpars" höjd.
Klipp upp för frimärksöppningen i yttre delen (lämna bakre intakt).
Fålla öppningen, vik sedan in fållen och sy fast så nära öppningen du vågar.
Fålla sedan ihop de två lagren högst upp och vik inåt så att det går att trä in flärpen genom öppningen.
Sy högst upp, tråckla fast fållen för hand.
Klart! Ny, billig och framförallt riktigt bekväm prästskjorta. I vilken färg du vill! Min är brun, men så här i spekulationstider kanske en lila skulle passa...
i-landsproblem
Argh! Ville verkligen se "Världens nyheter", premiär idag, men det krockar ju med världens bästa tv-serie Vita Huset! Skit också.
Och i bakgrunden häller Emil blåbärssoppa över fru Petrell... Det kryper i mig när Anton nästan lyfter Emil i öronen, men ungen min reagerar inte över övervåldet. Lustigt. Hon verkar faktiskt fatta kärleken bakom Antons humör.
Och i bakgrunden häller Emil blåbärssoppa över fru Petrell... Det kryper i mig när Anton nästan lyfter Emil i öronen, men ungen min reagerar inte över övervåldet. Lustigt. Hon verkar faktiskt fatta kärleken bakom Antons humör.
2006-02-02
jesus är vanlig - som du
Evangelierna är ju skrivna med ett syfte, det tror jag alla kan hålla med om, om än inte vad det syftet är. Jag tänker mig att evangelisterna och senare redigerare var synnerligen intresserade av att visa för judarna och andra att Jesus är den Messias som det judiska folket väntat på, och dessutom hela världens och alla människors frälsare, och följaktligen gjorde sitt urval baserat på det.
Alltså berättar de bara de saftiga grejerna. Jesus gör under, Jesus predikar. Jesus diskuterar och munhuggs med Satan. Men resten då?
Från födseln till tolv års ålder, från tolv till år 30. Ingenting. Ingenting för att det inte finns någonting spektakulärt att berätta. Jesus åt och sov, gick i synagogan, jobbade. Hängde med kompisarna, hängde tvätt åt mamma. Svettades och skrattade, gjorde illa sig och, håll för ögonen, blev kär. Ingenting konstigt, bara hela bredden av den mänskliga, vardagliga erfarenheten.
För annars är det ju liksom ingen mening. Gud blev inte människa för att inte vara människa. Poängen är ju just "blev människa". Så därför är det, i mina ögon, nästan allra viktigast vad evangelisterna inte har skrivit. Mirakel och vishet förväntar jag mig. Det är i tröttheten och sågspånet och skoskavet som Gud blir nära mig, som Gud blir viktig.
Alltså berättar de bara de saftiga grejerna. Jesus gör under, Jesus predikar. Jesus diskuterar och munhuggs med Satan. Men resten då?
Från födseln till tolv års ålder, från tolv till år 30. Ingenting. Ingenting för att det inte finns någonting spektakulärt att berätta. Jesus åt och sov, gick i synagogan, jobbade. Hängde med kompisarna, hängde tvätt åt mamma. Svettades och skrattade, gjorde illa sig och, håll för ögonen, blev kär. Ingenting konstigt, bara hela bredden av den mänskliga, vardagliga erfarenheten.
För annars är det ju liksom ingen mening. Gud blev inte människa för att inte vara människa. Poängen är ju just "blev människa". Så därför är det, i mina ögon, nästan allra viktigast vad evangelisterna inte har skrivit. Mirakel och vishet förväntar jag mig. Det är i tröttheten och sågspånet och skoskavet som Gud blir nära mig, som Gud blir viktig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)