On Monday the Diocese of Stockholm voted for a new bishop. The person who won is called Eva Brunne, and she will be the fifth female bishop in the Church of Sweden.
I know her a little. My experience of her is that she is wise, kind, pious, structured, humble and funny. She is also known to be loyal and a very good leader who takes care of her flock, both employees and other sheep *smiles*
All in all, she seems to be a perfect choice for bishop, right?
But are those qualities listed above what people discuss? Are they what makes blogs and comments splutter with indignant rage? Of course not. Some people don't care about Eva's suitability. The only thing that makes all of these bloggers go absolutely bananas is the fact that Eva happens to be married to a woman.
Funny. And tragic. Mostly tragic.
Please pray for Eva and the Diocese of Stockholm. They have made a good choice, and a brave choice, and your prayers will be needed.
2009-05-28
får får får?
En vän till en vän ritar roliga och tänkvärda seriestrippar varje vecka. Förvisso följer han en annan evangeliebok än vår, men de generella temata är desamma. Titta in på Agnus Day! Den här veckans var hur kul som helst.
2009-05-20
barnatro
Prästflickan har spenderat flera dagar på Åkersberg, Lunds stiftsgård. Det har nämligen varit utflyktsdagar för småttingar från hela stiftet med massor av stationer, gudstjänst och musik.
Jag hade hand om stationen som visade och förklarade de liturgiska färgerna genom aktiviteter, pyssel och ord. Den tänktes ut tillsammans med min gode vän Scott (amerikansk liturg), och blev en riktig succé! Det var fantastiskt att se barn i förskoleåldern allvarligt fundera över tidens betydelse på den lila stationen, eller döpa dockan på den vita.
Dessutom fick jag den stora förmånen att ha hand om gudstjänsterna (en per dag), vilket innebar att jag i rollen av Jona störtade ut ur en enorm val, stänkte ner de barn som satt närmast med vatten, och sedan berättade om hur det ändå är bättre att gå till Gud än ifrån.
Härliga dagar! Arbetsamma dagar! Och barn och liturgi...det är något att jobba mycket mer med!
Jag hade hand om stationen som visade och förklarade de liturgiska färgerna genom aktiviteter, pyssel och ord. Den tänktes ut tillsammans med min gode vän Scott (amerikansk liturg), och blev en riktig succé! Det var fantastiskt att se barn i förskoleåldern allvarligt fundera över tidens betydelse på den lila stationen, eller döpa dockan på den vita.
Dessutom fick jag den stora förmånen att ha hand om gudstjänsterna (en per dag), vilket innebar att jag i rollen av Jona störtade ut ur en enorm val, stänkte ner de barn som satt närmast med vatten, och sedan berättade om hur det ändå är bättre att gå till Gud än ifrån.
Härliga dagar! Arbetsamma dagar! Och barn och liturgi...det är något att jobba mycket mer med!
2009-05-07
salt, olja och oblat
Ibland snöar man in på saker...
Just nu är det dopet, eller rättare sagt riterna runt dopet. Jag har läst in mig lite, pratat med vänner som har koll...och just nu är jag såååå sugen på att uppleva/ha ett dop med olja, saltkorn, effataord och uppblött oblat på sked... Just det ja, inleds förstås i ett baptisterium (vill du veta mer om detta, är det här en rätt bra artikel).
Det är inte utan att även vår svenska dopfråga känns en smula platt när man hittar guldkorn som detta.
Jaja. Vem vet, vi kanske kommer dit. Dopljusen, korstecknen och lite annat smått och gott har ju kommit tillbaka, så varför inte oljan?
Just nu är det dopet, eller rättare sagt riterna runt dopet. Jag har läst in mig lite, pratat med vänner som har koll...och just nu är jag såååå sugen på att uppleva/ha ett dop med olja, saltkorn, effataord och uppblött oblat på sked... Just det ja, inleds förstås i ett baptisterium (vill du veta mer om detta, är det här en rätt bra artikel).
Det är inte utan att även vår svenska dopfråga känns en smula platt när man hittar guldkorn som detta.
Jaja. Vem vet, vi kanske kommer dit. Dopljusen, korstecknen och lite annat smått och gott har ju kommit tillbaka, så varför inte oljan?
2009-05-03
Minor Luthersites...
Going to Lutherland, it is easy to just see the big ones - Wittenberg with the Lutherhaus, Erfurt and the Mariendom, Eisenach and Wartburg castle (and of course Eisleben), but there are plenty of other cool, funny and somewhat strange Luthersites.
This time around I had the immense pleasure to visit two of these sorely ignored and undervisited sites.
The first one is right outside Erfurt, in Stotternheim. There a stone marks the place where Luther supposedly was not struck by lightning and as a result became a monk. The stone has some interesting statements on it, the best of which being "Wendepunkt der Reformation", turning point of the reformation. Like there was a reformation already, but it was headed somewhere else...
The second amazing sight was the place, close to Eisleben, where Luther caught the cold that subsequently killed him. Yes, that spot is known. It is possible to have a picnic there. The view is very nice, and the draft on the exact spot (well...) actually is colder than the surrounding air.
Other than those two un-missable sites, I visited Erfurt and the beautiful cathedral and the Augustinian convent, and of course spent a lot of time with my friends in Eisleben. I miss them already.
This time around I had the immense pleasure to visit two of these sorely ignored and undervisited sites.
The first one is right outside Erfurt, in Stotternheim. There a stone marks the place where Luther supposedly was not struck by lightning and as a result became a monk. The stone has some interesting statements on it, the best of which being "Wendepunkt der Reformation", turning point of the reformation. Like there was a reformation already, but it was headed somewhere else...
The second amazing sight was the place, close to Eisleben, where Luther caught the cold that subsequently killed him. Yes, that spot is known. It is possible to have a picnic there. The view is very nice, and the draft on the exact spot (well...) actually is colder than the surrounding air.
Other than those two un-missable sites, I visited Erfurt and the beautiful cathedral and the Augustinian convent, and of course spent a lot of time with my friends in Eisleben. I miss them already.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)