2007-08-31

dödslinjer

Jag avskyr att skriva med en deadline hängande över mig, och livet som präst är absolut smockfullt med just deadlines. Förutom de självklara grejerna, som predikningar, griftetal och annat, finns det alltid brev som ska skickas, församlingsbladsartiklar som ska skrivas, agendor som ska tryckas och så vidare, och så vidare. Utbildningen till präst är naturligtvis också helt full med deadlines med alla papers och uppsatser som ska produceras. Usch. Men det är klart, fanns det inte en deadline skulle jag aldrig bli klar med något...

Och så är jag dum nog att gå och ta på mig fritidsprojekt som innebär en massa skrivande och, ja, just det, deadlines. Det är så att man kan kräkas. Men nu ska det vara klart. Inga fler deadlines på ett tag. Ända tills någon fjäskar tillräckligt mycket för att jag ska kasta mig in i något nytt skojigt, tidspressat och researchkrävande hobbyprojekt, utan betalning men med deadline. Håhåjaja, vad gör man inte för fåfängan.

2007-08-29

men hoppla

Jag är, som en och annan läsare säkert vet, mycket förtjust i danska designmöbler från guldåldern, dvs 50-60-talet, och den största stjärnan på min himmel är Hans J Wegner. Då blir jag en del glad, och en del förtrytsam, när jag hittar stolen till vänster på Mio.

Den är nämligen mycket, mycket lik en stol av mästaren: the Elbow chair, den högra bilden. Men å andra sidan är Miostolen inom räckhåll ekonomiskt, medan en ny Wegner går för alldeles, alldeles för mycket pengar. Besvärligt, men trevligt.

2007-08-28

skrynkliga fingrar

Jag döper och döper och döper. Det är härligt! Den här sommaren har för övrigt varit helt konstig: jag har haft massor av dop, inga vigslar och knappt några begravningar. Men i kyrkan i söndags läste vi upp 15 nygifta, så någon måste ju viga så att svetten lackar, det är bara inte jag.

Idag har jag haft ett dopsamtal, och i eftermiddag ska jag ha ett till. Jagt tror inte att folk vet hur mycket tid som går åt i en prästtjänst till just sådana möten med människor, och just de mötena är så oerhört viktiga. Att skapa trygghet och lugn hos en familj, oavsett om de ska välkomna ett litet pyre eller ta farväl av en kär, är en förmån och gåva, och samtidigt emellanåt så svårt. Och ibland blir mötena krystade och korta, eller bara tysta, och ibland tar de två-tre timmar av prat, skratt och blodigaste allvar. Vilket häftigt jobb jag har!

2007-08-26

tackar min lyckliga stjärna

Vi var på bröllop i helgen. Makens släkting gifte sig, och det var en rejäl historia. Mycket pengar hade plöjts ner i "projekt bröllop" och allt var tjusigt och gott.

Men...vigseln alltså. Jag är så glad att jag inte blev ombedd att hålla den, eftersom jag och släktingen kanske inte hade varit vänner efter det vigselsamtalet. Det var inte många saker som jag hade gjort lika, nämligen.
För det första hade det inte varit ok för mig att spela Your Song från Moulin Rouge på CD som ingångsmusik. Det är en bra låt, ja, och nog var det pampigt, men det finns så många vackra orgelstycken, eller man kan till och med spela just den låten på orgel så det låter bra, så varför?
För det andra hade det inte heller varit ok att låta bruden föras in av sin far. Verkligen inte. Det finns så många argument mot att jag inte ska tråka ut er här, jag bara hänvisar till tidigare post.
Sedan hade jag inte heller hållit ett tjugo minuter långt vigseltal direkt efter inledningsorden, det brukar jag hålla (ungefär en tredjedel så långt) efter tillkännagivandet. Rytmen i gudstjänsten bara dog.

Maken log stort genom hela ceremonin. Han visste ju precis vad jag tyckte, och hade riktigt kul. Men, som sagt, jag tackar min lyckliga stjärna för att det inte var jag. Prästen som hade vigseln såg glad och lycklig ut efteråt, han var säkert också nöjd.

2007-08-25

oväntade konsekvenser

*fniss* Idag fastnade min långhårige make med håret i barnets tandborste när han skulle tvätta sig. Se där en oväntad konsekvens av lurvigheten. Men i övrigt är han bra fin, min man. För några dagar sedan firade vi elva år tillsammans. En tredjedel av mitt liv har jag alltså tillbringat med denne karl, och jag har inte ångrat en sekund.

2007-08-24

"hoppa"

Idag ska jag på stan och "hoppa" (dottern har lite svårt med sh-ljuden, och just det uttalet har fastnat). I morgon ska vi på bröllop, och nu ska presenten inhandlas.
Det är skönt att vara ledig.
I morgon är jag också ledig, men rycker in någon timme och döper ett barn ute på landet (ganska nära där bröllopet ska vara). Att kunna hjälpa till är kul, och för församling och kyrka gör jag nog en insats, vilket också känns bra.

2007-08-23

levellers

Var på konsert igår (ja, två konserter egentligen, men
Peps var så långt borta att det liksom inte räknas) och såg the Levellers. Några av mina hjältar från tidig vuxenålder, men jag hade aldrig sett dem live, och oj, vad gubbarna kunde ösa på! Jätte, jättekul, helt enkelt!

2007-08-21

hurtig

Alltså, får man vara lika hurtig som jag? Oerhört präktiga jag gick idag upp 6.25, och sedan ut på promenad i en halvtimme innan frukost *klappar mig själv på huvudet*. Sedan visade det sig att makens cykel gått sönder, så jag lämnade min på barnets dagis, och gick till jobbet - fyrtio minuters promenad till. Och här på skrivbordet ligger ett äpple bredvid almanackan. Ja, jag erkänner, viss självgodhet lyser.
Det är bara att konstatera att det nästan är lite äckligt. Å andra sidan behövs det nu, det blir nog festivalmat i kväll...

Uppdatering: Jag gick hem också...

2007-08-19

de walesiska männen i svart

Maken och jag har fastnat lite grann för Torchwood, utmärkt engelsk science-fictionserie som går (gick?) på TV4+ på söndagskvällarna. Den handlar om en grupp specialagenter, placerade i Cardiff, vars jobb är att hantera alla de underligheter som dyker upp just där, såväl utomjordingar som människor från andra tider. Rätt så välspelat, skojiga oneliners då och då, emellanåt riktigt spännande. Och en rolig sak är att i praktiken alla som jobbar för Torchwood är mer eller mindre bisexuella.

Vilket ju får en att fnissa lite då man drar parallellen till just Men in Black. Någon som kan tänka sig Tommy Lee Jones och Will Smith i en ömsint dans- och kysscen?

min mamma säger...

... att gäster och fisk blir gamla efter tre dagar. Vet inte riktigt, men efter tre dagars gästande är jag trött men nöjd. Det har varit härligt att ha vännerna på besök!
Nu återgår livet till det normala; barnet på dagis och föräldrarna på jobbet. Småtråkigt, och småskönt.

2007-08-18

all about me

Ja, jag gillar listor och memen. Här kommer en jag snodde från prästfruarna.

1. Vilken svordom använder du mest?
Eh...när jag använder dylika brukar jag inte riktigt tänka över vilken jag väljer, så jag vet inte riktigt. Nåt fult, antar jag.

2. Äger du en iPod?
Nope, har Walkman-mobil.

3. Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
En halvtimme innan den måste, så jag kan ta en morgonpromenix all by my lonely.

4. Hur många resväskor äger du?
En välanvänd ryggsäck och en kabinväska.

5. Använder du flip-floppar?
Oh ja, så ofta jag kan!

6. Var köper du dina matvaror ifrån?
Affären jag går förbi när jag kommer på det, ofta ICA Supermarket på Södra Förstadsgatan.

7. Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden?
Beror på resultatet.

8. Vilken var den senaste filmen du såg?
En skojig Bollywoodfilm på SVT, vet inte vad den hette.

9. Du får ledigt idag. Umgås du helst med en hel barnfamilj eller med en vän?
Ensam - med vän, är familjen med - med barnfamilj.

10. Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa?
En cykel, sedan lösa ut våra lån.

11. Har någon någonsin kallat dig lat?
Min mamma, troligtvis.

12. Tar du någonsin medicin för att hjälpa dig somna snabbare?
Nej, tack och lov.

13. Vilken CD ligger i din CD-spelare just nu?
The Knife, tror jag, maken har varit på den.

14. Vilken är världens bästa artist just nu?
Bono. Alltid Bono.

15. Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan och i så fall vad?
Ja.

16. När var senast någon stötte på dig?
*ler* På väg hem idag, men det räknas knappast, han var full och vi var två trötta småbarnsmammor med vagnar och värkande ryggar.

17. Vad åt du till middag senast?
Middagen igår var grillad kyckling, piroger, bröd, vitlökssås, oliver, sesambröd, och till efterrätt melon.

18 Använder du huvtröjor?
Ja, min bruna collegejacka.

19. Kan du vissla?
Ja.

20. Vem var den senaste som ringde dig?
Min syster.

21. Vilken är din favoritåkattraktion på ett nöjesfält?
Den snabbaste berg- och dalbanan de har, helst i trä.

22. Tror du folk pratar bakom ryggen om dig?
Ja, varför skulle de låta bli om just mig?

23. Vilket riktnummer befinner du dig i?
040

24. Tittade du på tecknat när du var liten?
Hehe, är ju uppvuxen under 80-talet när vinjetten till Anslagstavlan var det häftigaste som fanns, näst professor Baltasar, så nej.

25. Hur stort är ditt närmaste köpcentrum?
Rätt stort, och mycket trist.

26. Hur många syskon har du?
Två.

27. Är du blyg inför det motsatta könet?
Nej.

28. Vilken film kan du alla replikerna till?
Ingen, men bra många repliker till Life of Brian och Robin Hood: Prince of Thieves (sheriffens repliker!).

30. Vilka böcker, om några har fått dig att gråta?
Många. The Sparrow av Mary Doria Russell på senaste tid, God Natt Mister Tom när jag var yngre.

31. Tycker du att du är attraktiv?
Ibland.

32. Vad är du allergisk mot?
Dumhet.

33. Får du dåligt samvete efter du ätit kött?
Äter bara kyckling och fisk, och ja.

34. Om du var född av motsatt kön, vad hade du hetat?
Vet inte riktigt.

35. Äger du några popband t-shirts?
Två synnerligen slitna U2-tröjor.

36. När flög du senast?
Hem från London i juli.

37. Hur många stolar står kring ditt köksbord?
Tre.

38. Läser du för skojs skull?
Ja, varför annars?

39. Pratar du några andra språk?
Engelska, danska, en smula franska, ganska ok spanska och lite kinesiska.

40. Diskar du din egen disk?
Oftast gör maken det.

41 Har du gråtit offentligt?
Ja. Alldeles för många gånger.

42. Har du en stationär dator eller en laptop?
Både och.

43. Försöker du alltid lära dig nya saker?
Det går inte att låta bli.

44. Vill du just nu göra några tatueringar eller piercingar?
Nä, det räcker med den jag har (som dock borde fyllas i, och eftersom jag verkligen inte gillar smärta drar jag mig för det).

45. Tycker du att killen borde bjuda på första dejten?
Nä, det behövs inte, även om det väl kan vara trevligt.

46. Kan du kasta macka?
Jupp.

47. Vad har du med dig in på bion?
Foxkola.

48. Vem var din favoritlärare och varför?
Sven-Åke, engelska. Han hade en fantastiskt sinne för humor, och utmanade verkligen oss som var duktiga.

49. Har du dejtat någon av en annan religion?
Ja, faktiskt, en sekulariserad muslim.

50. Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet?
Engelska (se 48), bild och SO-ämnena.

51. Vilken är din favoritdrink?
Allt som inte smakar för mycket sprit, en svag GT är mums.

52. Vilken är din mammas hemstad?
Hon kommer från Västerås, bor i Helsingborg.

53. Din pappas hemstad?
Luleå, och Skjern på Jylland.

54. Hur gammal blir du nästa födelsedag?
33.

55. Är du petig när det kommer till stavning och grammatik?
Ja. Stavningsfascist av rang.

56. Vilken karaktär från en film påminner mest om dig själv?
Ingen filmpräst i alla fall. Skulle gärna vara som den coola feminist-lobbyisten i West Wing (hon som dejtar Josh, och som sedan gick vidare till att bli marijuanalangande förortsmorsa i Weeds).

fotgängare

Ordet apostlahästar antyder ju någonstans ett milt och kristligt sinnelag, en ödmjuk person snar till förlåtelse. Inget kunde vara längre från sanningen när det gäller fotgängares attityd gentemot 1. cyklister, och 2. barnvagnsekipage.
För det första går fotgängarna mer än gärna på cykelbanorna. Helst i bredd. Eller så står de på cykelbanorna. Och när man kommer farande glor de ilsket, och om man skulle vara så vänlig att förvarna dem om den annalkande faran, glor de än ilsknare. En del vägrar att flytta på sig.
För det andra verkar forgängare anse att en barnvagn förflyttar sig smidigare genom en folkmassa än vad en fotgängare gör, och står därför stilla när man försöker ta sig genom, utan att ens röra en fena när man högt och ljudligt säger "Ursäkta...". Om man insisterar och ställer sig lite nära, innanför deras comfort zone, blir de ilskna, och muttrar saker om "lattemorsor", fortfarande utan att flytta sig. Och om man skulle råka vara ensam ute med vagnen, och behöva lite assistans med lyftande, kan man se sig i stjärnorna efter detta. Har man skaffat barn får man skylla sig själv, uppenbarligen.

Men, trots detta har det varit en synnerligen trevlig dag med utflykt till Köpenhamn inklusive Tivolibesök och Strögetströvande.

2007-08-17

men...festival alltså

Med risk att låta som en medelålders surkärring måste jag ändå gnälla en smula över Malmöfestivalen. Visst det är fint och roligt och bra att det kommer en massa bra artister hit (och inte enbart Idolfinalister och/eller lokala amatörtradjazzband), och barnprogrammet verkar riktigt kul.
Men varför, varför måste hela gågatan vara full med diverse bodar som kränger langos, vårrullar och chorizo? Och varför, varför måste "hantverkarna" sälja piffiga små egenhändigt ihopknåpade halsband av samma typ man kan köpa i färdiga gör-det-själv-set på Panduro, eller filtade hjälrtan i broschform? Och varför, varför måste stora delar av stan ockuperas av kringresande tivolin av typen som pallrar upp sina rostiga virvelvindkaruseller med ölbackar?

Nja. Åker nog till Danmark i morgon.

all is well

Vännerna har kommit och är installerade.
Barnet är friskt, alla koppor torra.
Ska jobba halvdag idag, och sedan ledig helg.

All is well.

2007-08-16

en smula vabb

Är hemma på förmiddagen idag. Barnet närmar sig ett slut på karantänen, kopporna är i stort sett torra (när de är torra smittar hon inte längre). Jippie!

Men detta är då det första jag har vabbat den här omgången, maken har tagit både tisdag och onsdag. Det känns inte bra. Mitt jobb gör att det är så himla svårt att komma ifrån, medan hans (lärare) är något enklare. Och då blir det en omedveten värdering av arbeten, hans blir i praktiken mindre viktigt, och det känns inte så kul.
Det är inte så mycket att göra åt det dessvärre, jag tar så mycket jag kan. Situationen hjälps ju inte upp av att begravningsbeställningar t.ex. med jämna mellanrum kommer inte mindre än två veckor innan själva begravningsgudstjänsten ska vara, vilket lämnar rätt lite tid åt att försöka hitta en tid att träffa de sörjande. Det säger sig självt att en sådan tid inte är lätt att rucka på.

Se där ett problem som inte lär vara så vanligt bland romersk katolska präster *ler*

2007-08-14

mot alla odds

Hoppet är sannerligen det sista som överger en, som den här buffelmorsan och hennes familj illustrerar. Långt klipp, men värt varenda sekund.

2007-08-13

dundermorsan




Idag har jag varit värsta Martha Stewart (minus kriminaliteten då), bakat och pysslat. Resultatet av pysslandet skådas ovan: jätteful badrumsspegel och -skåp som fått ett nytt liv som glamorösa prinsessmöbler med hjälp av guldfärg och dekostenar. Tjusigt va? Barnets rum håller på att förvandlas till rena prinsessorgien, könsstereotypiseringen är i full gång...

2007-08-12

prästerlig söndag med mycket siffror

Högmässa klockan 10. Rätt ok med folk, för att vara sommar - runt 80. Trevlig känsla i gudstjänsten, den "höll ihop", och jag dabbade mig inte en enda gång *ler* Predikan ligger på prästflickealster.

Dop 11.45. Två familjer, över 60 gäster. Härlig dopgudstjänst helt utan psalm 248, 2 gulliga små killar som förundrat tog in allt som hände. Psalmer: 791, 606 och 832 från den gröna.

Dop igen 12.45. 1 barn den här gången, liten tjej som också skötte sig exemplariskt. Psalmer: 745, 606 och sång: Uti vår hage.

Kom hem ungefär 14. Barnet piggt, men vid läggning hade hon ungefär 165 blåsor över hela kroppen. Tack och lov verkar hon faktiskt inte besväras särskilt mycket av dem, och om de kliar, hanterar hon kylbalsamet väl.

Nu väntar 3-4 timmar av lugn och ro. Inshallah.

2007-08-11

prickar

Många småbarnsföräldrar, inklusive oss, vill gärna att deras barn ska få vattenkoppor. För att ju tidigare ett barn får dem, desto lindrigare lär det vara, och risken för eventuell framtida sterilitet praktiskt taget obefintlig. Så när vi nu i morse upptäckte att underbarnet är full med prickar på hela kroppen, borde det ju varit en bra grej. Men...
...hon ska (skulle) börja på sitt nya dagis "på riktigt" på måndag (hittills har det varit inskolning med bara nån timme om dagen),
...maken börjar jobba på måndag, med en massa viktigt planerande,
...jag blir tf kyrkoherde (alltså chef) med början idag. Känns inte så bra att börja med en massa vabb, dessutom är vi bara två präster i tjänst.

Men det är inte mycket att göra. Veckan kommer bli ett totalt pussel av halvdagar hit och dit. Till råga på eländet ska ju det efterlängtade besöket komma på torsdag, det vore verkligen pest om det inte kan bli av.

Varför kan inte sjukdomar och sånt komma när det passar, typ i...äh...det finns väl inga bra tider. Suck.

2007-08-10

triss...hurra...

Roligare kan man ha en fredag än triss i begravningar. Två som jag hade, en jag gick på (en kyrkvärd dog för några veckor sedan, alldeles för tidigt).
Jag vet att det finns kollegor som gillar att ha begravningar. Jag är inte en av dem. Det är helt ok att ha begravningar, men om jag skulle få välja (och av någon anledning kan präster välja bort konfirmander men inte begravningar, är det inte besynnerligt så säg?) skulle jag hellre ta dop och till och med vigslar (trots risken att gräla med brudparet) än begravningar. För att livet ändå är roligare än döden, helt enkelt.
Men trots detta var det en helt ok dag. "Mina" begravningar gick bra, och den sista var vacker (om än med en för salvelsefull och pratig präst), och jag hoppas att det kommer lika mycket folk när det är min tur att begravas.

2007-08-08

ett trösterikt ord

Evangelietexten på tionde söndagen efter trefaldighet är helt ljuvlig (Matteus 18:18-22). Sant evangelium utan menlöshet. Och nog är det för väl att temat har ändrats, från fordoms Förspillda tillfällen till Nådens gåvor!
Ibland, oftast, är det en glädje och en gåva att få predika, särskilt när sådana här texter faller i ens knä.

2007-08-07

jag stör alla andra...

...här på expen genom att garva högt, om och om igen. Har hittat världens underbaraste blogg: Miss Keep Your Distance, vars hata-listor (vol 1-8) är sjukt roliga. Verkligen. Läs, och skratta tills du gråter. Om och om igen. Lägger omedelbums till den i länklistan.

mums!

Idag har jag, mamma och yngsta syster varit på chokladprovning på Malmö chokladfabrik. Inte jättemycket nytt (för mig, det är andra gången jag är på en dylik tillställning), men riktigt trevligt och naturligtvis mumsigt. Vi fick först höra en föreläsning om chokladfabrikens historia, från ölfabrik till Mazetti till dagens nattklubb och återigen chokladproduktion, se en liten film om hur bönorna plockas, rensas, jäses och torkas, och sedan till slut provsmaka åtta olika chokladbitar av ökande kakaohalt och olika sorters bönor (Criollo, Trinitario eller Forastero). Vi fick också smaka en rostad kakaoböna, vilken faktiskt inte alls smakade mycket choklad, samt två praliner, en med flädersmak och en med jordgubb- och balsamicofyllning. Den senare var osannolikt god.
Härlig kväll!

2007-08-06

även jag har gränser


Alltså, jag gillar verkligen kristen kitsch. Ju mer färgglatt desto bättre. Men när en god vän fäste min uppmärksamhet på det här toalettlocket, kände jag att det kanske faktiskt var att gå för långt. Tror jag i alla fall. Finns på Incredible Interiors.

2007-08-05

det så kallade författarkriget

Jag tycker att det är våldsamt underhållande med det sk författarkriget mellan Ranelid och hans kompisar på ena sidan, och de yngre deckardrottningarna och den något osannolike vapendragaren Guillou på andra sidan. Det skulle vara bara patetiskt om inte drottningssidan visade så stor återhållsamhet och nyans. Nu blir det några män som tar till brösttoner och ylar om hur nedvärderade de är, och hur förfärliga de andra är. På andra sidan står Jan och tjejerna och säger "nåja, nu ska vi inte hetsa upp oss, så här och så här är det..."

Sorry, herr Ranelid. Jag har aldrig varit intresserad av att läsa dina böcker, och debatten gör mig inte mer intresserad. För övrigt läser jag inte speciellt många deckare heller, men det är nästan så att jag känner för att gå ut och storhandla pocketar av Åsa Larsson, Camilla Läckberg och alla de andra. Bara för att de förtjänar det.

2007-08-04

veta bäst

Det bara slog mig.
En del föräldrar är våldsamt upprörda över att staten lägger sig i deras barnuppfostran med lagar om t.ex. barnaga, bältestvång i bil, föräldraledigt eller vad det nu kan vara. Och visst, i en perfekt värld hade ingen av dessa lagar behövts. I en perfekt värld hade alla föräldrar varit kloka och hänsynsfulla, alla barn lydiga men samtidigt vetgiriga osv osv. Men vår värld är inte perfekt.
Eftersom vi inte kan kontrollera vem som ska få skaffa barn (utom vad gäller adoptioner) måste följaktligen staten, för barnens skull, kringgärda familjer och föräldrar med massor med lagar och regler, för att i möjligaste mån skydda barnen från eventuellt dåliga familjer de aldrig bett om att bli födda in i. Bra familjer behöver inte bli så gräsligt upprörda över detta, eftersom det handlar om att möjliggöra för de svagaste och mest skyddslösa att överleva. Ibland misslyckas staten, dessvärre, men ganska ofta räddas barn från föräldrar som inte förtjänar att ha barn. Och det är gott.

idag är det trött

Igår var det fest hos gode vännen degrell, idag är det trött. Men the show must go on, nu sitter jag på expen och ska förbereda ett dop och en gudstjänst på äldreboende. Herre, giv mig styrka.

2007-08-03

till slut

Om två veckor kommer goda vännerna på besök. Det ska bli så kul! Ser verkligen fram emot att träffa lillsnorpan, leka med storebror, visa vårt fina Malmö och naturligtvis Köpenhamn. Dottern ska visa Tivoli, och så klart sin tjusiga säng.

Vi bor inte världens största land, och är inte världens fattigaste eller mest upptagna människor, men ändå är det jämt så svårt att få till träffandet. Fast det är klart, desto roligare då när det verkligen funkar!

om ordens betydelse...

...skriver Nima Daryamadj alldeles lysande i dagens Aftonbladet. Jag skrattade högt, även om det egentligen är rätt så sorgligt.

2007-08-02

en svår dag

Du kan ha allt, och ändå inget.
Till slut är du ensam kvar.
Livet som du trodde det är över.
Det som är närmast är en filt över axlarna eller ett vårdbiträdes professionella omtanke.

Du kan ha allt, men ändå inget.
Kärleken hindrar inte söndring.
Livet som du trodde det skulle bli, kanske aldrig ens kom.
Närmast? Kom inte nära.

Du kan ha allt, men ändå inget.
Arbetar bort din familj.
Pengar som gräs, men om natten är det fortfarande mörkt.
Närmast är ensamheten, men kanske den går att köpa bort?

Du kan ha allt, men ändå inget.
Du kan ha inget, men hela världen i din hand.
Vem bestämmer? Vem för ordet?
Det finns i alla fall en som lyssnar.

2007-08-01

och domen blir...jaha...

Så kom den hett efterlängtade IKEA-katalogen till slut. Och precis som förra året känner jag ett enda stort "jaha" när jag nu har bläddrat igenom den.
Vad hände med alla djärva smarta lösningar som fick en att utropa "åh"?
Vart tog alla skojiga smågalna designade barnmöbler vägen?
Varför kommer det inga nya snygga matstolar eller varför inte det jag mest av allt vill ha nu: ett snyggt vitrinskåp som inte är jättestort eller av stål och glas?

Nä, IKEA, småtrist. Men naturligtvis kommer katalogen placeras på "sin" plats, plockas fram ohemult ofta och tjäna sitt syfte. Inspirerande - nja. Nyttig - säkert.