prickar

Många småbarnsföräldrar, inklusive oss, vill gärna att deras barn ska få vattenkoppor. För att ju tidigare ett barn får dem, desto lindrigare lär det vara, och risken för eventuell framtida sterilitet praktiskt taget obefintlig. Så när vi nu i morse upptäckte att underbarnet är full med prickar på hela kroppen, borde det ju varit en bra grej. Men...
...hon ska (skulle) börja på sitt nya dagis "på riktigt" på måndag (hittills har det varit inskolning med bara nån timme om dagen),
...maken börjar jobba på måndag, med en massa viktigt planerande,
...jag blir tf kyrkoherde (alltså chef) med början idag. Känns inte så bra att börja med en massa vabb, dessutom är vi bara två präster i tjänst.

Men det är inte mycket att göra. Veckan kommer bli ett totalt pussel av halvdagar hit och dit. Till råga på eländet ska ju det efterlängtade besöket komma på torsdag, det vore verkligen pest om det inte kan bli av.

Varför kan inte sjukdomar och sånt komma när det passar, typ i...äh...det finns väl inga bra tider. Suck.