Roligare kan man ha en fredag än triss i begravningar. Två som jag hade, en jag gick på (en kyrkvärd dog för några veckor sedan, alldeles för tidigt).
Jag vet att det finns kollegor som gillar att ha begravningar. Jag är inte en av dem. Det är helt ok att ha begravningar, men om jag skulle få välja (och av någon anledning kan präster välja bort konfirmander men inte begravningar, är det inte besynnerligt så säg?) skulle jag hellre ta dop och till och med vigslar (trots risken att gräla med brudparet) än begravningar. För att livet ändå är roligare än döden, helt enkelt.
Men trots detta var det en helt ok dag. "Mina" begravningar gick bra, och den sista var vacker (om än med en för salvelsefull och pratig präst), och jag hoppas att det kommer lika mycket folk när det är min tur att begravas.
6 kommentarer:
Hej! Intressant blogg du har!
Kan jag länka till den på min nya hemsida, www.kristenforalder.com? Maila gärna mig på kontakta@kristenforalder.com
//Jessica Strömberg
klart att du kan!
Det där med pratig och salvelsefull kan du ju jobba på (eller var det inte din egna sista du menade??) ;-)
För mig är vigseln det roligaste som finns. Begravningar har förut varit pest, men nu börjar jag faktiskt se någon mening i dem. Dop har jag svårt att sätta fingret på vad jag tycker om dem, men jag kommer aldrig ifrån att dopet ändå är en port till himlen och då går det lite lättare. Frälsningens glädje är lite speciell...
tack Jonatan! Av nån anledning verkar det inte vara ok att tycka illa om begravningar, det är skönt att vi är fler.
Så olika vi är - begravningar trivs jag utmärkt med, konfirmander skulle jag byta bort i morgon om jag fick!
Skicka en kommentar