Visar inlägg med etikett etik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett etik. Visa alla inlägg

2011-03-18

Ruttet är vad det är

Att utvisa barn till ett land där de inte ens talar språket...nej, ovärdigt, ruttet och rakt ut ondskefullt är vad det är.
Dagens fasteaktion blir alltså dela att skicka brev till Dan Eliasson (gå hit och gör det du också), samt att skriva på namninsamlingen mot beslutet.

2011-03-17

green for St Patrick

Happy St Patrick's Day! Sláinte!

Idag blir det grönt i fasteaktionen här på bloggen. Idag skrev jag på Greenpeace's Energy (R)evolution Pledge:

I want an end to our reliance on dirty, deadly fuels. I share a vision of a world powered by the wind, the sun, and the natural forces of the Earth – a world without devastating oil spills, toxic coal plants, and hazardous radioactive waste. We know it is possible to achieve 95% renewable energy. Together, we pledge to use our power as citizens, voters and consumers to create a green and peaceful future.

Oroas du av kärnkraften? Oroas du av dyra elräkningar? Vi kan förändra. Skriv på du också! Här.

Det finns också en liten facebook-aktion på Greenpeace's hemsida, för att uppmana facebook att inte använda sig av koldriven el. Klicka "like". Det finns bättre alternativ än kol.

2010-07-15

Ingen rök utan eld

Jag har en mycket besvärlig näsa. Den blir snuvig och rinnig av ingen anledning alls, och av vilken anledning som helst. Det är, som ni säkert förstår, rätt besvärligt ibland.
Två säkert är mer bensäkra igångsättare än andra: ett slag på näsan eller cigarettrök.
Långsamt har till och med min dotter lärt sig att mammas näsa är oberörbar. En lite för entusiastisk näsgnugg resulterar omedelbart i häftiga nysningar. Som inte upphör förrän ett dygn senare. Inte konstanta nysningar, utan tre-fyra i taget var femte minut. Det kanske låter komiskt, det har skrattats en del åt mina nysningar och snytningar, men tro mig, det är all annat än kul.
Nå. Slag går i allmänhet att undvika, men cigarettrök är totalt hopplöst.
Kära rökande vänner. Jag vet att många av er känner er förföljda. Men ni kan välja när ni tänder cigaretten. Står ni på en busshållplats, snälla gå iväg en bit. Står ni i bankomatkön, snälla vänta tills ni är klara. Er njutning förstör, med lite otur, hela min dag.
Jag hurrade när rökförbudet på restaurangerna infördes. Men det har också inneburit att jag aldrig kan sitta på uteserveringar mer. Busshållplatser är ofta en ren pina. Och nästan det allra tristaste är att rökare i allmänhet (naturligtvis gäller detta inte just dig) blir störtsura så fort jag ber dem gå lite åt sidan. Uppenbarligen är det deras rättighet att röka oavsett sällskap eller vilka konsekvenser deras njutning får för andra. Och vet ni? Det blir bara värre. Det går inte att gå på stan utan att passera igenom dussintals rökmoln. Det röks mer här än i något land jag rest till de senaste åren.

Så snälla rökande vän. Tänk på var du tänder din cigarett. Personen bakom dig kanske är jag, eller ännu värre, en astmatiker eller en annan person med andningssvårigheter. Din cigg förstör så mycket mer än bara dina lungor.

2009-12-17

om att örfila ett barn

Sorry, Roland och alla de hundratals pensionärer som slutit upp bakom dig. Det är fel att slå folk. Ja, jag säger slå, för det är precis det som hände. Det låter ju lindrigare att "örfila" men du har använt våld mot ett barn, Roland. Det är fel.

Jag tror inte att det finns någon som inte fattar att man kan mista besinningen någon gång. Men om det ska vara ok, var dras gränsen då? Att liksom råka klippa till ungen med knytnäven? Eller paraplyet? Eller brännbollsträt som bara råkade finnas där?

Fel. Fel, fel fel. Och jag tror att du vet det, Roland. Vad jag verkligen stör mig på är din fanclub som ordnar tältmöte utanför rätten.
Jag förstår också att många äldre är jättefrustrerade över vandaliserande ungdomar och högljuddhet och brist på respekt och allt vad det kan vara. Men inte 17 är våld en särskilt bra metod att få dem att sluta, eller hur? Vad händer om de slår tillbaka? Om de är riktiga ligister som inte backar för att ge en gubbe stryk? Då svarar de dessvärre bara med samma mynt, Roland, och den som leken ger får leken tåla. Nej, lägg ner det där. Slå på en sandsäck istället eller knyt näven i fickan och försök lära känna ungdomarna istället. Då kommer de lyssna på dig.

2009-04-15

skolastik

Dottern, eller rättare sagt maken, fick ett telefonsamtal idag. Det var från en av skolorna vi ställt dotra i kö till, med ett erbjudande om plats. Maken antog genast, med en liten smula kluvna känslor.

Det är inte enkelt, det här med det "fria" valet.

Dottern är barn till två akademiker med stort engagemang i hennes (framtida) skolgång. Vi vet att det är den största enskilda faktorn som påverkar huruvida det kommer att gå bra för henne i skolan eller inte. På grund av dessa hennes föräldrar tillhör hon den grupp barn som också i störst utsträckning börjar i en skola som har valts aktivt istället för den hon "tillhör", och därmed är hon också en del i ett växande problem - barnen med goda förutsättningar samlas på vissa skolor, och resultatet blir segregering.

Urk. Det är inte roligt att medverka till en sådan utveckling. Samtidigt, och detta är naturligtvis en av orsakerna till utvecklingen, kan vi inte låta principer och ideal gå före vårt barns bästa, och vi är rätt så övertygade om att den här skolan är ett bättre val än den som hon tillhör (där vi varit på studiebesök).

Nåja. Jag tränger undan tvivlen, och gläds istället åt att mitt älskade barn kommer att få gå på en skola med barn från många olika kulturer, mitt i stan men ändå med små klasser, med fokus på litteratur och kultur, nära hemmet och med åtminstone en av hennes vänner i klassen.

2009-03-28

slå på den som ska slås på, om någon

Jag har skrivit om Israel-Palestina förr, om än inte ofta. Och jag kan bara konstatera att någonting är fruktansvärt fel när judiska barn här i Malmö inte vågar uppge namnet på sin skola när de ska beställa skoltaxi, av rädsla för antisemitism. Någonting är fruktansvärt fel när ledningen för demonstrationer med ett fullständigt legalt och gott syfte (att Israel ska häva ockupationen av palestinskt territorium) inte förmår slänga ut bråkmakare, eller stävja rent rasistiska påhopp.

Det är så lätt för oss att peka på förfärligheter som Förintelseförnekande biskopar, men vi ser inte giftet i vår mitt. Det är lika illa att attackera judar som muslimer, homosexuella som svarta. Var är nyanserna? Hur kommer det sig att många verkar anse att de judar som bor i Sverige på något sätt kan ställas till svars för en stats agerande i en annan världsdel? Skulle vi acceptera att hållas ansvariga för abortklinikbombande amerikanska högerkristnas handlingar, bara för att vi ytligt sett delar samma religion och i en del fall vissa uppsättningar gener?

Nej. Jag mår illa. Jag gillar rätt sällan staten Israels agerande mot många palestinier, men inte 17 är det de svenska judarnas fel! Nog. Det är nog nu.

2008-11-18

goda ting

En vän tipsade om detta: rättvisemärkta prästskjortor! Det var väl ändå på tiden. Enligt henne är de dessutom sköna och välsittande, och inte alls särskilt dyra (29 pund).

Nu ska det importeras skjorta.

2008-11-15

church fair

Every year, my congregation flexes its volunteering muscles and teams up for the church's Fall fair. Throughout the year, there is a steady trickle of stuff coming in, only to be chucked away in the basement. This trickle becomes a river when Fall comes, and on the second Saturday (today, that is!) in November, everything is dragged out into the light, put on display and sold or made into prizes in the lotteries.
The weeks before are not only filled with the organizing of stuff delivered to us, we also go out to all the stores in the parish to ask them to contribute, and they do! Some things are really beautiful, others crap. But usually, even the crap gets sold.
The days before the fair are a frenzy of activity. Not only are we, the 15 or so working in the parish, placed behind different tables and stalls, the small army of 60-70 little old ladies, not-so-old ladies, teenagers, older men etc. are also getting ready. They bicker over the best spots, arrange the dried flowers in the prettiest way possible, make hundreds of sandwiches and are simply both a blessing and a nuisance at the same time. But never a curse.

On the great day, we gather in the parish hall for a short prayer, then the bravest of the lot open the doors for the fifty or so people already lining up. During the hours after the opening, hundreds follow. The best stuff goes quickly, except for the really cool things that are sold at the auction which rounds up the day.

Last year, someone noted that even if we do collect lots of money at the Fall fair, it's probably not very much if the money that the organizing of all of this costs us is drawn from the sum, but this year, another person noted that the congregation actually gives a lot of money too, through all the work of its workforce.

Anyway, it has been a great day, I'm as tired as tired can be, and I know that this day will come to a lot of good for people who are in need. Tonight, the people of my beloved parish should sleep well.

2008-08-31

tystnaden

Alldeles nyss slutade dokumentären Jenny, Gud och tystnaden.
I den relativa tystnaden här hemma funderar jag.

Det är inte fördomarna som sårar. Det är tystnaden.
När Jennys klasskompisar på Johannelund konfronteras med hennes homosexualitet, tystnar de. Tittar bort lite grann. Ingen av dem kan tänka sig att välsigna partnerskap.

Vi är nog många som, precis som en konfirmand i filmen, tänker oss att ovilligheten på något sätt hör till forntiden, eller i alla fall är på väg dit, men här talar vi 25-åringar som tycker att celibat är det vettiga livsvalet för homosexuella. Precis som en av dem säger vet vi ju faktiskt inte vem av oss som har rätt i Guds ögon, men då undrar jag varför fördömandet är den osäkra lösningen man väljer framför accepterandet. Jesus verkade ju själv föredra ett kärleksfullt bemötande framför alternativet, och om Sonen påminner det minsta om föräldern sin, gäller detta även Skaparen. Anden, hon blåser vart hon vill, men behöver öppenhet och kärlek.

Och ändå, Jenny själv är storsint. Hon konstaterar att vi ryms allihop, trots att det sårar henne varje gång hon hör att hon är skadad eller kommer komma till helvetet. Jag är faktiskt inte lika säker. Ja, vi ryms i kyrkan. Som kristna och medlemmar, visst. Men som präster? Vi skulle inte acceptera en präst som skulle vägra viga svarta, eller anse att glasögon är ett tecken på syndafallet. Eller? Var går våra gränser, och hur mycket måste vi vara överens? Därför, bland annat, saknade jag Johannelundlärarnas röster i dokumentären.

I alla fall. Det var en bra dokumentär som skildrade även "motståndare" med en viss ömsinthet. Och det är jag glad över. Ingen vinner på hårda ord. Men ingen vinner heller på tystnad.

2008-07-09

de gör det inte lätt

Sitter och samlar svenska låtar till en CD till en vän. Han vill lära sig svenska, så jag tänker skicka honom en skiva, ett "blandband" med svensk musik.
Men. De gör det inte lätt för mig, skivbolagen. Jag vill nämligen vara ärlig och laglig, så jag betalar för låtarna jag laddar ner. Precis som de vill att jag ska göra. Men hur kommer det sig då att det är så grymt svårt att hitta det man letar efter, och när det väl (eventuellt) är funnet, varför ska det vara så förfärligt krångligt med licenser och allt möjligt mög?

Pirate bay är de första som dyker upp när jag söker på låtnamn + download, och det är inte utan att jag blir frestad. Dumt.

(och jag vill bara betona att om någon annan väljer att ladda ner olagligt, eller åtminstone olagligt i bolagens ögon, är det den personens grej. Jag tänker inte fördöma eller ens rynka på näsan, men jag kan liksom inte göra det själv)

2008-06-19

att ge order

Jag fick en utmaning från Charlotte Therese...

“imperativ (lat. (modus) imperativus ‘befallande (modusform)’, av impero ‘befalla’, ‘föreskriva’), modus som anger uppmaning, förbud, vädjan, råd etc. I satser med imperativ är subjektet (som syftar på lyssnaren) ofta underförstått: Skynda dig! Skynda er!
I svenskan är imperativformen identisk med verbets presensstam: hoppa!, vänd!, se!, skriv!, spring!
Så nu lyder ni: stoppa in er själva i ett nötskal och blogga om vad ni skulle ge för fem olika order till omgivningen om ni kunde.
Ju mer egoism, desto bättre!”


Ok...order alltså...

1. Sluta roffa åt er!
2. Ta ansvar!
3. Gå till gudstjänsten på söndag!
4. Be!
5. Tala om för någon att du älskar den!


Detta vad som var i huvudet just nu.
Och utmaningen går vidare till Hapax, Jonatan, Jeez och Miriam.

2008-03-14

rea

lollopard i Malmö har rea - pallra dig dit om du letar efter fina barnkläder (och lite vuxenkläder) i glada färger och absolut ljuvlig kvalitet. Jag köpte likadana klänningar till dottern och hennes två kusiner, fast i olika färger. Själv vill jag vääääldigt gärna ha en omlottklänning därifrån, men det får prioriteras bort för tillfället.

Annars är jag faktiskt rätt bra på att köpa saker på rea, det är ytterst sällan jag köper någonting till fullpris. Men denna min kostnadsmedvetenhet går dessvärre lite ut över mitt samvete, då ekologiska och rättvisemärkta kläder sällan är billiga. Fast det känns som om de blir allt vanligare även i de stora kedjornas affärer, och då kan man väl hoppas på att någon gång lägga vantarna på några sådana också.

Men second hand är ju också faktiskt väldigt miljövänligt (eftersom den miljöskadliga effekten "per användning" blir mindre), så jag lugnar mitt samvete (och min plånbok) med att en del sådant också finner vägen in i garderoben.

2008-02-10

fall

Jag tror på hela FN-projektet. Jag tror verkligen att det är bra att ha en plats, och en organisation, där representanter för hela världen samlas och pratar om sådant som är viktigt för hela världen. Egentligen tror jag på det.
Men.
När jag ser dokumentärer som den jag just sett på Kunskapskanalen, om Darfur och FNs totala handlingsförlamning, blir jag bara så ledsen och arg och frustrerad. 4 år och hur många hundratusen döda som helst, och ingen gör något. Ingen är väl för mycket sagt, egentligen, visst fanns det de som såg och försökte påverka det internationella samfundet att ingripa, men politisk kohandel och egennytta kom emellan.
Något måste ju göras åt systemet. Gång på gång förlamas Säkerhetsrådet av medlemmars veto (och hur kommer det sig att Ryssland och Kina alltid ska skydda alla skurkar?), gång på gång vägrar medlemsstater att betala det som de har lovat. Urk, det är så man kan kräkas.

Världen är fallen. Även FN består av en massa fallna människor, söndriga och sig själva, sitt folk och sitt land närmast. När ska vi lära oss att grannen är lika viktig som jag?

2008-02-05

fjortisar

Idag träffade församlingspedagogen och jag en sjundeklass från en av skolorna i församlingen för en temadag runt respekt och olikheter. Det var riktigt superduperkul! Så här lade vi upp dagen:

9 Hej! Presentation, lite lätt om hur dagen kommer se ut. Namnlekar och en fjantig, släppa loss-lek.
9.20 Sticket. MOD-övning runt fördomar och förförståelse. Jätteroligt!
10 Gruppsamtal om regler hemma och i världen.
10.20 Lyft i storgrupp, lite prat om lagar och varför de finns.
10.40 Samarbetsövning (håll tändsticka mellan fingrarna och gå ner på knä, och sedan upp igen)

11-12 Lunch (de gick till skolan, vi pratade och funderade medan vi åt medhavt)

12 Övningar (byt plats med den du ser på, ordna efter längd, ögonfärg och födelsedatum i tystnad)
12.30 Hyreshuset. Ungdomarna fick lite information om nio olika sökande till deras lediga lägenheter, och skulle sedan rangordna. Hysteriska diskussioner. Och värre blev det när vi gav dem mer information.
13 Uppsamling i storgrupp. Lite prat om hur (och om!) man får bedöma människor i en sådan situation.
13.20 Heta stolen-övning om människovärde och olikheter. Diskussionerna fortsatte.
13.45 Uppsamling. Ett ord om dagen-runda. Vi tackade och eleverna gick hem 14.

Det är så roligt att göra sådant här! Och även om det i stort sett är samma grej som med en konfirmandgrupp, känns det alltid spännande att "utsätta" ett nytt gäng för tänkandet och övandet.

2008-01-31

ett nytt helgon

Det sitter en ny helgonbild på min personliga, inre ikonostas: Etty Hillesum.



Hon var den unga, sekulariserade, holländska judinnan som fann Gud genom att söka sig själv, och blev en hjälp, tröst och inspiration för många andra. Ända fram till gasduschen i Auschwitz vägrade hon hata, och hennes dagböcker har skänkt en gnutta ljus i mörkret ända sedan dess.
Jag har bara läst citaten på hemsidan, men nu ska jag leta upp boken.

2007-12-11

jul för okristna

Jag hade en krubbvisning för en internationell klass idag, dvs med barn från Japan, Singapore, England, USA, Libyen och Frankrike, förutom några få svenska barn. Allt skedde på engelska, och det var riktigt mysigt.

Men det fick mig att fundera lite på hur jag skulle berätta Historien. Naturligtvis bakgrunden till julen, julevangeliet och allt det som hör den kristna julen till, men hur kan jag peka på att julen faktiskt kan betyda något även för människor som inte är kristna (såväl tex buddhister som ateister)?

Jag landade i att julen också, utöver det rent religiösa, är en berättelse om två saker: om hur människor i alla tider har längtat, och längtar, efter fred och frihet, samt att det också är en berättelse som visar hur barnen (Barnet i det här fallet) är de som kommer med den freden. Julen handlar om barnen som det viktigaste av allt, de som är framtiden. Och då blir också julen en tid som det är extra viktigt att se till att det faktiskt finns en framtid åt dem, en tid då barn i dysfunktionella familjer ska få hjälp, en tid då arbetet för miljön ska få vara i fokus (trots alla energislukande elslingor), en tid då hjälpen till världens alla fattiga borde överstiga julklappsbudgeten.

På det sättet kan vi ge julen tillbaka sin mening, och den kan bli en högtid för alla.

2007-10-18

usch, blä och urk...

... för omoraliska realpolitiker. Jas till Thailand? För att de ju "ändå är på väg mot demokrati" på grund av ett utlyst valdatum? Jamen då så, vilka länder kan vi inte sälja vapen och vapensystem till då? De flesta länder i världen har ju faktiskt val, om än på många håll skenval. Några exempel: Zimbabwe, Kina, Iran... Några kanoner till Ahmedinajad kanske?

Och även om utrikesministern kanske rent formellt sett har rätt i att det inte finns något förbud att sälja till icke-demokratiska länder, så har det varit den uttalade praxisen. Och vad som finns är ett förbud mot att sälja till länder i konflikt, såväl extern som intern, och i Thailand har över 2000 människor dött de senaste tre åren i väpnade konflikter mellan regeringsstyrkor och separatister (de senare kommer nu snart få stifta närmare bekantskap med svenska plan, enligt den thailändske överbefälhavaren).

Och herr Bildt förlorar ännu mer trovärdighet. När han står i tv och hävdar att det inte är hans roll att hålla koll på hur försäljningen går till, eftersom det är FMV (Försvarets MaterialVerk) som säljer. FMV som är statligt och företräder regeringen...

Nä, usch och fy. Skam.

2007-09-01

rätt vs. tvång

Många skriver om Nerikes Allehanda och Vilks rondellhunds-Muhammed. De flesta är fruktansvärt upprörda över att muslimer är upprörda... Missförstå mig rätt, att dödshota och bränna dockor är fel metod, omoget och dumt, men jag måste nog ändå instämma i vad Uffe Elleman Jensen, fd dansk toppolitiker, sade angående Jyllandspostens Muhammedkarikatyrer: Bara för att vi har rätten att kränka betyder det inte att vi måste.

Av någon bisarr anledning är det inne att kränka muslimer. Hur kommer det sig att konstnärer och journalister som vill skapa lite upprörda känslor inte avbildar den thailändske kungen i någon förödmjukande situation, eller om man verkligen vill göra någon sur - karikera Astrid Lindgren på ett ofördelaktigt sätt? Ska vi diskutera vad man får och inte får göra i konsten, varsågoda, lite goda exempel på rubrikmakare. Men så länge det bara handlar om att om och om igen förlöjliga islam tänker jag inte gå på yttrandefrihetsargumentationen. Jag får en otäck bismak i munnen, ska det verkligen vara konstens och journalistikens roll att gå främlingsfientlighetens och den islamiska fundamentalismens ärenden (eftersom hela deras världsbild bygger på vi-och-dom, där väst inte har respekt för islam)? Jag tycker inte det.

2007-08-04

veta bäst

Det bara slog mig.
En del föräldrar är våldsamt upprörda över att staten lägger sig i deras barnuppfostran med lagar om t.ex. barnaga, bältestvång i bil, föräldraledigt eller vad det nu kan vara. Och visst, i en perfekt värld hade ingen av dessa lagar behövts. I en perfekt värld hade alla föräldrar varit kloka och hänsynsfulla, alla barn lydiga men samtidigt vetgiriga osv osv. Men vår värld är inte perfekt.
Eftersom vi inte kan kontrollera vem som ska få skaffa barn (utom vad gäller adoptioner) måste följaktligen staten, för barnens skull, kringgärda familjer och föräldrar med massor med lagar och regler, för att i möjligaste mån skydda barnen från eventuellt dåliga familjer de aldrig bett om att bli födda in i. Bra familjer behöver inte bli så gräsligt upprörda över detta, eftersom det handlar om att möjliggöra för de svagaste och mest skyddslösa att överleva. Ibland misslyckas staten, dessvärre, men ganska ofta räddas barn från föräldrar som inte förtjänar att ha barn. Och det är gott.

2007-07-31

svensk moral?

Anna lyfter upp en fruktansvärd del av den svenska exporten: vapnen. Att svenska företag är framgångsrika vapenproducenter är väl välkänt, liksom att de inte ska exportera dem till krigförande länder och/eller länder som inte respekterar mänskliga rättigheter. Mindre känt kanske är att det förbudet bryts konstant, och inte bara vad gäller länder där krigförandet kan sägas vara en "tolkningsfråga" (med det menar jag länder där det förekommer "väpnade konflikter", men inte regelrätta krig mellan stater). Sverige är idag världens nionde största vapenexportör, och till exempel raketgeväret Carl Gustaf har använts i Burma, Kambodja, Sri Lanka, Vietnam, Indien och Irak.

Att fördöma staters bristande respekt för mänskliga rättigheter och samtidigt exportera vapen till dessa är värsta formens hyckleri, och jag sörjer över att detta inte uppmärksammas mer.

Läs mer hos Anna, hos Svenska Freds, och Kristna Freds.