Det sitter en ny helgonbild på min personliga, inre ikonostas: Etty Hillesum.
Hon var den unga, sekulariserade, holländska judinnan som fann Gud genom att söka sig själv, och blev en hjälp, tröst och inspiration för många andra. Ända fram till gasduschen i Auschwitz vägrade hon hata, och hennes dagböcker har skänkt en gnutta ljus i mörkret ända sedan dess.
Jag har bara läst citaten på hemsidan, men nu ska jag leta upp boken.
5 kommentarer:
Jag har henne någonstnas. m du kan vänta så får du gärna låna...
Jag har hört en föreläsning om henne har jag för mig. Fascinerande.
När du är klar med Jennys bok kan jag låna den :)
jeez: toppen!
ms: sure. Mm, hon verkar ha varit en fantastiskt fascinerande kvinna.
Etty är(var) en underbar! Hennes dagbok är fantastisk läsning!
josef: hej, och välkommen hit! Jag tittade på din blogg - vilka vackra texter du skriver!
Skicka en kommentar