På väg hem från dagis. Jag och prinsessan möter en pappa på väg till dagis. Prinsessan hejar glatt och igenkännande, jag mer på ett "uppenbarligen-har-vi-barn-på-samma-dagis-och-är-därmed-trevliga-
och-hejar"-sätt.
Frågar barnet när vi är utom hörhåll: Vem är det?
Barnet: Peter.
Jag: Peter polis? (en av papporna har en gång skapat stor lycka genom att dyka upp i jobbkläder, med jobb-volvon, och kört runt ungarna på parkeringen)
Barnet: Nä, han (menar Peter vi mötte) är människa.
3 kommentarer:
:) Barn är mycket duktiga på att skilja på svart och vitt. Mindre duktiga på att se livets gråskalor och balndningar.
Hon är verkligen sin mors dotter skulle jag säga. =)
hm, cissi, jag vill bara påpeka att jag i grund och botten gillar polisen *ler*
Skicka en kommentar