bakom kulisserna

Ibland snurrar vi till det. Oftast märks det inte alls när någon i gudstjänsten gör "fel", men ibland går det inte att missa.
Så här går det till bakom kulisserna hos oss en söndag:

Vi springer på varandra på olika sätt hela morgonen. Beroende på personlighet mm kommer vi medverkande till kyrkan olika tidigt. Jag är oftast där senast kl tio när gudstjänsten börjar elva, oftast tidigare än så, framförallt om det är jag som predikar och celebrerar.

Igår var jag "tredje man", dvs ledde Barnens gudstjänst (motsvarande söndagsskola, mellan gradualpsalm och förbön) samt assisterade vid utdelandet. En annan av mina kollegor predikade och celebrerade, och en tredje assisterade honom, sjöng litanian och läste episteln. Vi är oftast tre präster i gudstjänst, plus sex-sju frivilliga, diakon, musiker, kör och vaktmästare. Och konfirmanderna medverkar också, så det är mycket folk som ska veta sina uppgifter. Därför träffas vi halv elva för att be och gå igenom gudstjänsten.

Redan där var vi snurriga igår. Det krävdes lite lirkande och krånglande för att lista ut vem som gjorde vad och var, men när vi sedan processerade in i kyrkan trodde vi oss alla ha koll...
Och sedan hamnade trosbekännelsen på fel plats. Och prefationen fick en ny melodi. Och på nattvardsstationen i sidokapellet var de fyra utdelare helt plötsligt, medan vi i koret bara var två. Och utgångsprocessionen var minst sagt oortodox i sin ordning.
Och inget av allt detta är någon större fara. Ordning är bra för det skapar lugn i rummet, och ger möjlighet för församlingen att fokusera på annat än röriga församlingsanställda, men Gud är där mitt i kaoset också. Böner blev bedda, Kristi kropp och blod utdelat och mottaget, välsignelsen flödade från Gud över de församlade.
Och nästa gång kommer vi ha ett ordentligt körschema :)