kvällar

Att arbeta som präst med inriktning på ungdomar och konfirmander innebär kvällar, kvällar, kvällar och en och annan helg. Antar att det är ett av skälen till varför de tjänsterna alltid är svårare att ragga folk till, för om man ska vara ärlig, och det ska man ju, sliter det rejält på en. Den här veckan har jag hittills varit hemma en kväll vid lill-sessans läggning. En kväll! Och idag bär det iväg på läger.
Det säger lite om arbetssituationen när en av de första fullständiga meningar dotra kläckte ur sig var "mamma jobbar".
Samtidigt finns det ju ingen annan väg. Det är kvällarna som fungerar för ungdomarna, ja, för i stort sett alla människor utom de som så fint kallas "daglediga".
Så egentligen ligger problemet snarare i att dagis och dylika inrättningar är förskaffade så att det är morgon till eftermiddag som gäller, inte lunchtid till kväll (vilket ju hade passat mig utmärkt), vilket ju beror på att de flesta har arbetstider som stammar tillbaka till någon slags uppfattning om att alla människor fungerar bäst på morgonen, som om vi alla var mjölkbönder.

Och hur kommer det sig då att alla bra tv-program visas så attans sent på kvällen att det omöjligen låter sig kombineras med åtta timmars sömn och morgontidigt arbete?
Heder då åt den trevlige person som lagt Vita Huset kl. 19 på torsdagarna, synd bara att det krockar med dotterns tv-vanor.