2005-12-10

bereden väg

Hur talar man om Johannes för och med barn?
"Det var en gång en kille som bodde i öknen, ja ni vet, där det bara finns en massa sand, och han hade på sig en...eh...tröja som var gjord av kamelhår...Vad sade du? Nej, jag vet inte hur de gjorde tröjorna. Nej, inte hur de rakade kamelerna heller. Där ser man, din morfar brukar raka sig. Trevligt. Eh...jaha, din mamma också, ja. Men om vi skulle gå tillbaka till killen i öknen då. Han rakade sig nämligen inte alls! Och så åt han gräshoppor, det ni! Va? Nej, det är säkert inte särskilt gott. Njae, skinkmackor skulle han nog inte ha gillat, du förstår att han fick inte äta skinka för att...eller...eh, vi struntar i det. Han hette i alla fall Johannes. Nej, Johannes, med
-es på slutet, inte Johanna. Han var en kille, sade jag ju! Jo, det sa jag visst det. Och han var Jesus kusin! Och han kom före Jesus och berättade för alla att de skulle sluta vara dumma...Vad sade du, lilla kära frågvisa vän? Nej, han var ingen polis. Kanske man skulle kunna kalla honom en lärare. Inte i skolan utan just i öknen. Nej, där bodde inga. Vem han pratade med då? Tja, folk kom dit för att prata med honom. Varför? Ja, de gillade väl att höra på vad han sade. Nej, han skällde inte bara, han berättade om Jesus! Ja, ungefär som jag, fast med lite taskigare frisyr, hehe. Nähä nej, du gillar inte min frisyr, nej. Det var ju synd.
Men i alla fall är det ju snart jul! Vad ska ni få i julklapp, tror ni?"

6 kommentarer:

Göran Koch-Swahne sa...

Underbart!

(men ju inte alls sant ;=)

Maria sa...

Det blev "johannes hallåan", dvs den som kommer före det viktiga och förbereder folk på vad som ska komma. Komplett med tv-bild. Funkade bra.

Tanten sa...

Hysteriskt roligt! Jag halkade in på din blogg av en slump men har redan spridit det här till mina teologkompisar.

Maria sa...

tack! var rätt nöjd själv *ler*, det mesta är dessutom självupplevt, om än inte denna söndag ;o)

Jonatan sa...

*Flinar glatt*

alo99 sa...

Ha Ha (med inte åt) underbart att jobba med barn...