2005-12-05

snuva och självömkan

Hemkommen efter härliga dagar i London har jag förbannats med snuva. Eländig, kliande, nysig snuva. Täppt och rinnig på samma gång.
Och hade det bara varit en förkylning hade det väl på något sätt varit ok, men nu är det Snuvan med stort S. Jag har den, i någon form, en till två gånger i veckan, och detta har pågått i 20 år! Snälla läkarvetenskapen, jag vet att näsor inte alls är lika sexigt att forska på som hjärnor eller hjärtan, men det är ju i alla fall skojigare än tarmar, eller? Snälla, lägg någon miljon på att undersöka lite slemhinnor, så att eländet med min (och säkert ganska många fleras) näsa kan få lite hjälp.
Tills dess snyter, snörvlar, smörjer, näsdroppar, nyser och kliar jag mig. Atjoo!

4 kommentarer:

Karin sa...

Mitt i advent också. Det har du ju verkligen inte tid med. :P

Maria sa...

Skoja! Nej, int har jag tid me nå sånt. Å nadra sidan var jag hos kära allergisköterskan idag och fick, äntligen, lite vettiga råd, tips och inte minst medusin. Så nu ser framtiden något mindre snorgul ut :o)

Karin sa...

Härligt. Lite julgranar i nyllet framme vid altaret kan också rensa upp en del. :)

Maria sa...

*asg* jo, i vilket fall som helst tar det ju lite längre tid för snoret att nå läppglanset då...