lägenheten

Besökte igår lägenheten som från och med sista maj ska bli vårt hem för rätt så många år framöver. Så här ser den ut:

Man kommer in i en ganska stor hall. Väggarna är klädda med (fasa) strukturtapet, och sedan övermålade med en ganska trevlig olivgrön färg. I taket stuckatur, och på golvet ekparkett. Det är lite slitet, men inget som inte kan fixas med några liter vit färg. Vi måste också ordna med någon form av hallförvaring, det finns en liten, och rätt svårdisponerad, klädkammare, men hattar och mössor måste ju också förvaras.
Direkt in till höger, genom en fin djup dörröppning, finns det som ska bli barnets rum. Även där grönt, i en lite annan nyans. Där finns också en riktigt sliten inbyggd garderob, som så småningom ska slängas ut. Det kommer dröja lite, eftersom den förändringen också kommer innebära byte av golv. I rummet finns också ett fönster ut mot den blommande gården, djup fönstersmyg som det är möjligt att sitta i.
Nästa dörr till höger från hallen leder till köket. Här kommer den seriösa renoveringsinsatsen göras. Inredningen är väldigt sliten och ful, vita laminatluckor från någon gång på åttiotalet, mönstrade kakelplattor och en förfärlig kornblå tapet från den perioden på nittiotalet när alla tapeter skulle se ut som om de var svampmålade. Men det finns ett riktigt stort fint fönster, även här med möjlighet att sitta och filosofera över livet (alternativt odla tomatplantor om jag hade haft ens antydan till gröna fingrar). Väggfärgen blir vit, eventuellt med någon fin fondtapet.
Ut i hallen igen. Rakt fram från ingången ligger dörren till badrummet. Vitkaklat med våtrumsmatta. Inte upphetsande någonstans, men ok. Kommer byta ut möblerna så småningom, men det dröjer lite.
Från hallen går det ett valv (snarare en stor dörröppning) till vardagsrummet till vänster. Väggfärg (surpsise, surprise) olivgrön. På en vägg finns en rätt söt väggdekoration av silkespapper och bladguld. Den kanske får vara kvar, annars ska det även här målas vitt. Parkettgolvet är lite slitet, men det får vara så än så länge, barn och katter uppmuntrar inte direkt till renovering av dylika ting. Stort fint fönster ut mot gatan, men eftersom lägenheten ligger en halvtrappa upp är insynen ändå begränsad.
Och slutligen, föräldrasovrummet som ligger innanför vardagsrummet. Väggarna är ljust gröna. Här finns en rad med fula inbyggda garderober som, trots att det innebär att golvet inte kommer täcka hela rummet, bara måste bort. De står i en nisch, och för att utnyttja hela nischen måste vi ta bort garderoberna och öppna upp lite mer. Sedan hänger vi panelgardiner för, och voilá, garderobsvägg med massor av förvaring. Väggarna målas, även här, vita.

Han som bodde där innan gillade grönt. Jag gillar vitt. Hjälp, jag håller på att förvandlas till min mamma! En gång i tiden ville jag ha mycket färger på mina väggar, men numera är det nästan alltid vitt som gäller. Det är liksom lättare att förändra saker då.

Nåja, återkommer med rapporter om renoveringscirkusen. Barnet är i alla fall nöjt, och har redan hittat kompisar i huset. Skönt.