2008-02-26

musiken i mitt liv

Jonatan utmanade mig:

Den nya utmaningen går ut på att man ska lista fem låtar som man förknippar med någonting annat. Det kan vara en period i livet, en person, en känsla eller... vad som helst egentligen. Du listar alltså låtarna samt berättar vad du förknippar dem med.

1. Ein bisschen Frieden. Tysk melodifestivalsvisa som i Sverige nog mest är känd som En liten fågel. Den sjöng jag som sexåring (?) högt och klart på Solliden (slottet på Öland) så att mormors ögon tårades och morfar var stolt som en tupp. I caféet. Kan tänka mig att det fanns en och annan där som gärna hade sluppit min redan då höga stämma, men de som spelade roll var glada. Så glada faktiskt att mormor skulle få ett kassettband (Posten hade på den tiden band med tillhörande kuvert, så att man kunde spela in en hälsning och skicka, mycket charmigt) med mig sjungandes sången, men vi hann aldrig skicka det eftersom hon dog hastigt. Vemodiga minnen.

2. Buffalo Stance - Neneh Cherryh. Jag köpte hela Raw Like Sushi när jag var på konfaresa i Eastbourne 89, och fortfarande kan Buffalo Stance framkalla känslan av ensamhet. Det var ingen särskilt kul resa, men redan då hade jag god musiksmak ;o)

3. Wind of Change - Scorpions. Jaja, där kom god smak och bet mig i örat. För mig är den här låten på något sätt motsatsen till (egentligen oerhört mycket bättre) Buffalo Stance, eftersom den är förknippad med gymnasiet, nära vänskap och massor med kul. Framförallt ser jag skolan Nic's trappor med de gråblå räckena framför mig.

4. Once upon a Dream från Askungen (eller är det Törnrosa). Tro det eller ej, men detta är min och makens bröllopsvals. Den och bröllopsvalsen ur Gudfadern. Härliga, glada minnen, vår bröllopsfest var fantastisk!

5. Härlig är jorden, psalm 297. Jag tror alla präster, och de flesta kyrkisar, har minnen till den här psalmen. För mig är den speciell eftersom den har gjort en resa inom mig; från absolut avsky under många år efter min älskade mormors begravning (mm, den spelades på fiol), till att idag vara en av mina favoriter, mest för att den är så starkt förknippad med min prästvigningsdag, då vi samlades utanför kyrkan och sjöng så att hela Luleå måste ha hört, men även för att den helt enkelt är så härlig att sjunga.

Sedan finns det en massa hedersomnämnanden: egenkomponerade truddelutter till dottern, folkmusik som för mig tillbaka till Jonatans och A's soffa i Lund, Peterson-Berger som omedelbart placerar mig på Frösön,franska chansoner på gitarr som gör att jag hamnar under Eiffeltornet och blir friad till, Ace of Bases The Sign som förföljde mig en hel tågluff... Ja, det finns mycket.

Men jag låter bli att skicka vidare. Ta dock gärna upp tråden om du vill!

3 kommentarer:

kantorn sa...

Hurra, kantorn är tillbaka......!

Härlig är jorden är speciell för mig också eftersom min mormor helt plötsligt började sjunga den när hon svävade mellan liv och död.
Strax därefter dog hon. Jag tänker nästan alltid på henne när jag har med 297:an

Starkt

Maria sa...

Hej kantorn, härligt att höra från dig! Lustigt att vi båda tänker på våra mormödrar när vi hör Härlig är jorden.

Ms Garbo sa...

Härlig är Jorden är min favoritpsalm också, och det stör mig ltie att den är så förknippad med död och begravning - det är ju för sjutton en JUBELpsalm!

Om allt går som det ska så har vi ett dop i augusti eller september, och då ska den absolut få vara med: Få saker är väl värt mer jubel än just ett dop?

Dessutom har du helt rätt; den är underbar att sjunga!