Idag var jag extra glad att jag fick fira högmässa. Jag föredrar alltid högmässa framför den där konstiga halvmesyren som kallas högmässogudstjänst, framförallt på grund av just nattvarden, men idag var det extra tydligt. Jag predikade nämligen inte särskilt bra idag. Det var ok, men det var inte så bra som jag gärna vill. Den ohederlige förvaltaren är gräsligt svår, och jag ägnade mig alldeles åt allt möjligt annat under dagarna innan.
Men då är det skönt att liturgin och nattvarden finns där. Jag sjöng riktigt bra, böner och texter fungerade, rörelserna kändes helt rätt och naturligtvis är det skönt att veta att man kan luta sig på Gud och det under som sker i nattvarden. Där kan jag inte prestera, kan inte lyckas eller misslyckas. Det handlar bara om mötet mellan Gud och den som tar emot.
5 kommentarer:
Min kompis J kallar högmässogudstjänst för "torrmässa".
Det tycker jag är lite kul. Fast jag måste säga att jag föredrar högmässogudstjänst framför söndagsgudstjänst för där kommer saker och ting i alla fall i rätt ordning - syndabekännelse mitt i känns helt bakvänt.
Bra kämpat med förvaltaren. Är i smyg glad att jag har semester fortfarande, den här söndagen är verkligen grymt svår och tredje årgången är alltid värst!
Där jag firade gudstjänst idag fick vi snällt veta att det inte var högmässa idag, utan bara mässa, då (den pensionerade) prästen inte tyckte om att predika. Han var rädd att gå runt lite i cirklar... Däremot fick vi ett beredelseord på 20 minuter, inkl. utläggning av grekiska ord (kan bero på prästens förra jobb som lärare i nytestamentlig grekiska).
Blev dock lite förvånad över att vi missade trosbekännelsen och förbönen, men annars var allt med...
Maria: Det var väl min oerhörda "hjälp" som fällde dig ;)
Å andra sidan måste man ju börja förstå att en gudstjänst mer än predikan. Jag är nästan lite trött på dem som är så uppfyllda av vem dagens predikant är. Det viktiga är ju helheten, både innehåll och firare.
En predikan kan aldrig slå ett djupt andligt samtal.
Miriam: allt är väl bättre än den torraste söndagsgudstjänsten?
Prästkandidaten: Var han rädd för att inte få ihop det? Det är jag alltid rädd för, men det gör inget. Hellre något som spretar än ett fullkomligt verk, som inte kan kommenteras :)
Hej! Till Miriams kompis J. Ingen mässa utan eukaristi. Jag tror dock att uttrycket förekommer inom den katolska kyrkan och med det ska då menas då man använder det konsekrerade brödet och vinet, och då alltså hoppar över den eukaristiska bönen och går direkt på kommunionen. Vilket innebär att även en betrodd lekman kan leda gudtjänsten.
Jag tror aldrig jag har varit på någon högmässogudtjänst, i så fall mycket länge sen, men nog är det bättre än söndagsgudtjänst. Jag vill också vända mig mot söndagsmässan, som är en stympad högmässa. Enligt min mening så borde ju inget annat än högmässa få förekomma annat än i undantagsfall på söndagarna.
Intressant detta med beredelsen och syndabekännelsen (ja, det är viktigt att betona att det är en bekännelse av synder och inte någon eufemism). Jag tror att många präster tar lite för lätt på beredelsen, och säger bara några få ord i princip. Ett alternativ måste vara att emellanåt ha en lång beredelse och sedan helt enkelt hoppa över predikan. Biskop emertis Bertil (still going strong)gav en underbar och rätt lång (15 minuter kanske) beredelse (där han också vävde i dagens texter) vid pontifikalhögmässan under sommarOAS i Borås här om veckan, och predikade inte sedan.
"Torrmässa" är den tekniska termen för övningsmässor som görs av prästkandidater. Man gör alltså de manuella akterna, man säger orden, men man avser inte att faktiskt fira mässan, man tror inte att det är "på riktigt".
Högmässogudstjänsten har visserligen också ett syfte som "övningsgudstjänst", då det är den vanligaste formen för tjänstebiträden, men man har ju inte med själva "torrmäss"-delen...
Skicka en kommentar