2008-03-17

stilla besvikelser (och stora glädjeämnen)

Ska inte stilla veckan vara just stilla?
Det känns som om jag har noterat detta förr, men jag orkar inte kolla i arkivet. Problemet med att jobba i kyrkan är ju att alla sådana saker ställs lite på huvudet - stilla veckan är arbetsintensiv, söndagar och helgdagar är jobbdagar... Men jag ser fram emot senare delen av veckan, just nu är det mest stressigt och jobbigt med en passionspredikan till i kväll att fixa, plus ett paper till min pedagogikkurs.

Och just det ja. Det snöar. Massor. Snöstorm, faktiskt. Det gör det något mindre störande att sitta på jobbet en sådär tolv timmar, men jag är inte vän med vem det än är som bestämmer över vädret. Så, skämtet uppfattat, hahaha, kan vi få tillbaka våren nu, tack? Omedelbums. Kombinationen jeansjacka och snöstorm lämnar en del övrigt att önska.

Men mitt i allt gnäll är jag ändå oerhört glad över en frisk och glad liten familj, hyfsat krya föräldrar, härliga vänner, underbara arbetskamrater och ett i allmänhet mycket bra liv.

2 kommentarer:

kyrksyster sa...

Ja, det är ju lite förvirrande att förbereda påskdagspredikan samtidigt som man ska ange den stilla och allvarliga tonen i stilla veckan...

Madicken sa...

Ja, i förberedelserna kan man väl säga att alla känslorna kommer på en och samma gång...