I onsdags upptäckte jag att det inte hade bokats någon buss till vårt konfirmandläger, det vi skulle iväg på två dagar senare. Ett paniksamtal senare hade det ordnat sig.
Och resten av helgen flöt på i samma anda. Inga katastrofer, inga tråkigheter, allt ordnade sig, och det känns som om Gud hade ett finger eller två med i spelet hela tiden.
Dessutom har jag ju fått sova lite mer än vanligt (ja, jag har förskräckliga sovvanor vad gäller att lägga mig i tid även i vanliga fall, och nu kunde jag ju dra mig till kvart i åtta!), skrattat hur mycket som helst, ylat Singstar-låtar så att rösten nästan helt gav upp, firat en fantastisk mässa utomhus i går kväll, sett söta konfirmander lägga ner massor av ansträngning och hjärta i att dekorera bibelfodral till de biblar de tagit emot under stort allvar och andakt tidigare, fått tala om Gud och människor, ätit precis hela tiden... Ett konfirmandläger som var precis som de ska vara, helt enkelt.
Och så kröntes helgen av att fira Mässa med Små och Stora en och en halv timme efter hemkomst. Inte optimalt planerat, men det enda möjliga just denna konstiga höst. I vilket fall som helst var det en härlig liten gudstjänst, med en tappert kämpande barnkör om åtta barn (som ändå hördes!) och stor glädje.
Mm, en bra helg. Men kanske inte så vilsam ändå...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar