politisk identitet

Klas utmanade mig. Huvva, säger jag bara, vilken dunderenkät. Nåja, jag ska göra mitt bästa.

1. Politisk ideologi du förespråkar?
Ehm, medvetenhet? Personligen innebär det att jag efter att ha funderat en massa hamnar till vänster på den politiska skalan. Jag tror inte att den ökande individualismen i vårt samhälle är bra för varken grupp eller individ, jag tror att det är statens uppgift att ta hand om de som inte har kraft att ta hand om sig själva, och jag tror att människor ska hjälpas åt. Dessutom tror jag inte att allt var bättre förr, att gamla tiders moral och etik nödvändigtvis är giltiga idag, att det måste finnas fattiga, eller att människan någonsin kan uppleva total frihet innan himmelriket är här.

2. Politisk ideologi du föraktar mest?
Likgiltighet, men även alla ideologier som förespråkar eller godkänner våld som ett medel för att genom driva sina idéer.

3. Materialist eller idealist?
*ler* Praktiserande idealist och utövande materialist... Motsättningen dem emellan är som den gamla galna uppdelningen mellan kropp och själ. Båda är nödvändiga, men den ena ska aldrig få övertag över den andra.

4. Plikt- eller konsekvensetik i politiken?
Både ock. Pliktetik är viktig, det måste finnas vissa absoluta värden, men en etik utan konsekvensanalys blir hård och omänsklig.

5. Politiskt uppvaknande?
Inga blixtar och dunder. Var närmast folkpartiet i min ungdom, men allteftersom min inneboende känsla för rättvisa har fått större inflytande, har jag vridits vänster.
Ett par incidenter har dock påverkat:
En skakig filmsnutt som vi fick se en gång under filosofilektionerna i gymnasiet där ett par israeliska soldater misshandlade en palestinier.
En förtjusning i den latinamerikanska magiska realismen gav insikt i och intresse för kampen mellan höger och vänster där.
En resa i USA visade baksidorna av ett system som jag tidigare trott vara framgångsrikt.
Och sista spiken i kistan för mina folkpartisympatier var den imageförändring som skett de senaste tio åren, där det parti vars partiledare vägrade sitta i samma soffa som Ny demokrati nu är de som "ställer krav" och för en politik som inte är helt olik Ny demokratis. Då fanns det till slut ingen anledning för mig att överhuvudtaget bry mig om högersidan av blocken (inte heller socialdemokraterna, med sitt agerande vad gäller de apatiska flyktingbarnen, finner nåd hos mig).

6. Politisk detour?
Nja, som jag skrivit ovan, snarare en långsam sväng...

7. Enskild person som påverkat dig politiskt?
Jesus, så klart. Min man har också naturligtvis varit viktig i min utveckling, många diskussioner har det blivit genom åren...
Befrielseteologerna i Latinamerika, bland dem Gustavo Gutiérrez, och Bonhoeffer har varit viktiga, liksom Gandhi och Mandela.

8. Bok som påverkat dig mest politiskt?
Under det rosa täcket av Nina Björk har påverkat mig mycket, liksom antologin Fittstim. Sedan naturligtvis (som de flesta i min generation) Naomi Kleins No Logo, och även böcker av John Pilger.

9. Största bristen i den politiska ideologi du förespråkar?
Att USA-hat tillåts styra hur man värderar organisationer och personer. Jag har mött mer än en vänsterperson som på fullt allvar hävdar att det inte kan komma något gott från USA, och att man ursäktar terrororganisationer som Hamas är magstarkt. Det måste finas något sätt som man kan vara vänster, för statens Israels rätt att existera, men samtidigt kritisk mot det sätt denna stat emellanåt agerar, precis som man kan vara kritisk mot alla stater.
Likadant måste man vara kritisk mot bristen på mänskliga rättigheter på Kuba, samtidigt som man kan ifrågasätta det amerikanska embargot. Världen är inte svart-vit.

10. Viktigaste enskilda politiska frågan?
Internationellt: skuldavskrivning och jämlika handelshinder och -friheter.
Nationellt (men även internationellt): Jämställdhet mellan könen, men även mellan åldrar, sexualiteter och etniskt ursprung. Det är inte klokt att vi som lever i ett så rikt och välmående land fortfarande har en verklighet där ungdomar snart kan komma få sämre anställningstrygghet än äldre, där kvinnor fortfarande får sämre lön för samma arbete som män, där människor måste byta namn för att överhuvudtaget få komma till en jobbintervju, där homosexuella ständigt utsätts för våld och diskriminering, där sjuka misstänkliggörs. Vi måste ha ett samhälle där det är möjligt att vara annorlunda. Jesus gjorde inte skillnad, Gud gör ingen skillnad. Då ska inte vi heller göra det.

Och så ska man väl skicka vidare den här, men just nu är det svårt... Jag får fundera på vem den ska till, och eventuellt återkomma.