1. Det säger han inte. Jesus talar om paret som svärföräldrarna vill skilja åt. Det är inte äktenskapet, utan p a r e t som inte skall tvingas i sär.
2. Det finns ingen lära om en abstrakt institution Äktenskap i Bibeln, det som finns i bibeln är polygami.
Efesiers tendens är jämställdhet, inte underordning, och det innehåller liknelser av man och hustru med Kristus och kyrka. Detta är inte en lära om äktenskapet, men en god början.
3. Det är antagligen Biskop Onésimos som skrivit Efesier, som inte är ett brev, utan en teologisk traktat, kanske inledning till den första upplagan av Paulos' (redigerade) brev.
4. Det finns inte något "det kyrkligt vigda äktenskapet" det är varje, i äktenskap levande par, för sig som vigs. Alltså inte ett abstrakt begrepp, utan personerna. Det är alltid personerna som välsignas i Kyrkan.
5. Återigen, det som finns i Bibeln är polygami. Det är inte ett äktenskap i vår mening, därför att det inte är "äkta" - det ger inte lika lagliga rättigheter, utan olika. Polygami handlar om att män och kvinnor har olika rättigheter och skyldigheter.
6. Äktenskapet är en sen utveckling i Europas andra årtusende och det finns fortfarande rester kvar av äldre ojämlika former som ger hustru och barn sämre ställning i lagen.
6. Äktenskapet är en borgerlig ordning, alltså civil inte religiös, enligt Luther.
7. Vi får inte "ägna engergi" åt att döma. Läs Romarbrevet!
Min är domen säger Herren!
Vi får inte döma.
8. Homosexuella kan inte gifta sig borgerligt. Det kanske kommer, men vi är inte där nu.
Jag kan rekommendera Äktenskap och Vigsel, Visby 2004:
Men Kent, detta inlägg har du redan gjort, i stort sett ordagrant. Dessutom är detta ett remissförslag till välsignelse av partnerskap, vilket gör ditt inlägg ganska meningslöst, eftersom det handlar om äktenskap och vigsel.
Varför, kent, varför? Kyrkan gör idag massor med saker som inte omvittnas i Bibeln, för att vi efter noggrannt övervägande finner att det överensstämmer med Bibelns kärna - budskapet om Jesus Kristus. Detta är en av de sakerna.
Ja, jag försöker, Kent. Tack för förtroendet. Så här ser jag det: jag är inte emot äktenskapet, inte alls. Jag är gift och tycker definitivt att det är den bästa samlevnadsformen för mig. Problemet är att för en hel del människor är äktenskap en omöjlighet som det ser ut idag. Då ser jag inte välsignelse av partnerskap som ett hot mot äktenskapet, utan ett välkommet komplement. Det är ett faktum att det finns människor som är homosexuella. De förtjänar att också få leva i stabila relationer, och deras kärlek är också av Gud. Och jag vet att det i grund och botten är just där som det skär sig mellan mig och de som tycker som jag, och många som är emot välsignelseakten. För om man tror att all kärlek är av Gud, är det svårt att vara emot. Skulle det vara så att man tror att homosexuell kärlek inte är av Gud, förstår jag motståndet. Naturligtvis skall inget som inte är av Gud välsignas. Eller? Hur tänker du? Kommer de homosexuellas kärlek från Gud?
Äktenskap mm: Ok. Då förstår jag. Där skiljer vi oss åt lite. Jag tycker nämligen att den sexuella akten hör hemma i en trygg och trogen långsiktig kärleksrelation, homo- som hetero. Det är bäst att gifta sig (eller ingå partnerskap) eftersom det ger förhållandet större chanser att vara (trots skilsmässosiffrorna är det ju ändå så att betydligt fler samboförhållanden spricker än äktenskap), det stöder och hjälper paret. Men i grund och botten är det kärleken, gåvan från Gud, som knyter samman, inte akten.
Så kruxet är att homosexuella inte ska få sin välsignelse? jag tycker att de ska få gifta sig. Kent skriver att homosexuella ska visa respekt för krista som följer jesus grundlära. självklart . grundläran är kärlek. . man ska alltid visa respekt. men det finns folk som tyvärr så lägger man ner alldeles för mycket energi i den här frågan i kyrkan när det finns så mycket allvarligare saker att fundera över.
gompa: välkommen hit! Jag hoppas att jag förstår dig rätt. Jag håller med om att kärleken är grunden, och om att homosexuella bör få gifta sig.
Men jag kan inte riktigt hålla med dig om att den här frågan inte skulle vara viktig. Den handlar om människorsyn och Gudsbild, om bibeltolkning och kyrkans framtid. Jo, den är viktig, för den är så mycket större än "bara" frågan om en viss kategori människor ska få tillgång till samma kyrkliga riter som andra (och det i sig är faktiskt stort nog för att motivera en drygt trettio år lång diskussion). Tycker jag i alla fall.
7 kommentarer:
1. Det säger han inte. Jesus talar om paret som svärföräldrarna vill skilja åt. Det är inte äktenskapet, utan p a r e t som inte skall tvingas i sär.
2. Det finns ingen lära om en abstrakt institution Äktenskap i Bibeln, det som finns i bibeln är polygami.
Efesiers tendens är jämställdhet, inte underordning, och det innehåller liknelser av man och hustru med Kristus och kyrka. Detta är inte en lära om äktenskapet, men en god början.
3. Det är antagligen Biskop Onésimos som skrivit Efesier, som inte är ett brev, utan en teologisk traktat, kanske inledning till den första upplagan av Paulos' (redigerade) brev.
4. Det finns inte något "det kyrkligt vigda äktenskapet" det är varje, i äktenskap levande par, för sig som vigs. Alltså inte ett abstrakt begrepp, utan personerna. Det är alltid personerna som välsignas i Kyrkan.
5. Återigen, det som finns i Bibeln är polygami. Det är inte ett äktenskap i vår mening, därför att det inte är "äkta" - det ger inte lika lagliga rättigheter, utan olika. Polygami handlar om att män och kvinnor har olika rättigheter och skyldigheter.
6. Äktenskapet är en sen utveckling i Europas andra årtusende och det finns fortfarande rester kvar av äldre ojämlika former som ger hustru och barn sämre ställning i lagen.
6. Äktenskapet är en borgerlig ordning, alltså civil inte religiös, enligt Luther.
7. Vi får inte "ägna engergi" åt att döma. Läs Romarbrevet!
Min är domen säger Herren!
Vi får inte döma.
8. Homosexuella kan inte gifta sig borgerligt. Det kanske kommer, men vi är inte där nu.
Jag kan rekommendera Äktenskap och Vigsel, Visby 2004:
http://booksondemand.e-butik.se
Varunr 605
Men Kent, detta inlägg har du redan gjort, i stort sett ordagrant.
Dessutom är detta ett remissförslag till välsignelse av partnerskap, vilket gör ditt inlägg ganska meningslöst, eftersom det handlar om äktenskap och vigsel.
Varför, kent, varför? Kyrkan gör idag massor med saker som inte omvittnas i Bibeln, för att vi efter noggrannt övervägande finner att det överensstämmer med Bibelns kärna - budskapet om Jesus Kristus. Detta är en av de sakerna.
Ja, jag försöker, Kent. Tack för förtroendet.
Så här ser jag det: jag är inte emot äktenskapet, inte alls. Jag är gift och
tycker definitivt att det är den bästa samlevnadsformen för mig. Problemet
är att för en hel del människor är äktenskap en omöjlighet som det ser ut
idag. Då ser jag inte välsignelse av partnerskap som ett hot mot
äktenskapet, utan ett välkommet komplement.
Det är ett faktum att det finns människor som är homosexuella. De förtjänar
att också få leva i stabila relationer, och deras kärlek är också av Gud.
Och jag vet att det i grund och botten är just där som det skär sig mellan
mig och de som tycker som jag, och många som är emot välsignelseakten. För
om man tror att all kärlek är av Gud, är det svårt att vara emot. Skulle det
vara så att man tror att homosexuell kärlek inte är av Gud, förstår jag
motståndet. Naturligtvis skall inget som inte är av Gud välsignas.
Eller? Hur tänker du? Kommer de homosexuellas kärlek från Gud?
Först: tack för berömmet.
Äktenskap mm: Ok. Då förstår jag. Där skiljer vi oss åt lite.
Jag tycker nämligen att den sexuella akten hör hemma i en trygg och trogen långsiktig kärleksrelation, homo- som hetero. Det är bäst att gifta sig (eller ingå partnerskap) eftersom det ger förhållandet större chanser att vara (trots skilsmässosiffrorna är det ju ändå så att betydligt fler samboförhållanden spricker än äktenskap), det stöder och hjälper paret.
Men i grund och botten är det kärleken, gåvan från Gud, som knyter samman, inte akten.
Så kruxet är att homosexuella inte ska få sin välsignelse? jag tycker att de ska få gifta sig. Kent skriver att homosexuella ska visa respekt för krista som följer jesus grundlära. självklart . grundläran är kärlek. . man ska alltid visa respekt. men det finns folk som tyvärr så lägger man ner alldeles för mycket energi i den här frågan i kyrkan när det finns så mycket allvarligare saker att fundera över.
gompa: välkommen hit!
Jag hoppas att jag förstår dig rätt. Jag håller med om att kärleken är grunden, och om att homosexuella bör få gifta sig.
Men jag kan inte riktigt hålla med dig om att den här frågan inte skulle vara viktig. Den handlar om människorsyn och Gudsbild, om bibeltolkning och kyrkans framtid. Jo, den är viktig, för den är så mycket större än "bara" frågan om en viss kategori människor ska få tillgång till samma kyrkliga riter som andra (och det i sig är faktiskt stort nog för att motivera en drygt trettio år lång diskussion). Tycker jag i alla fall.
Skicka en kommentar