Det är ju helt otroligt! Det blev vår igen, i år igen! Det var alldeles ljummet idag, så ljummet att kortärmat funkade i solen (och med lite vilja även i skuggan). Å, snälla, låt det vara så här ett litet tag, så att alla de lyckliga leenden och slutna ögon vända mot solen som jag har sett idag kan få finnas kvar, ett litet tag i alla fall.
Lycka.
Tänk, när jag var yngre brydde jag mig inte om vår och sol och värme. Då var mörker bra, för då kunde man tända ljus, och kyla härligt, för då kunde man vara inne utan att ha dåligt samvete. Ack, den ungdomen. Skönt att man blir visare med åren *ler*
1 kommentar:
Det är så sant som det är skrivet, och vårglad är jag också!
Skicka en kommentar