Vaknade av en rejäl duns. Studsade upp ur sängen, någonstans i min sömnomtöcknade hjärna tänkte jag att det nog var dottern som hade ramlat eller nåt. Men hon sov så gott. Däremot låg ett blockljus, som vanligtvis står på hallbordet, på golvet. Jag muttrade åt katterna, ställde upp ljuset, och gick och lade mig för en skön halvtimmes extra sömn.
Inte förrän maken ringde från bussen och berättade om skalvet, och inte förrän jag var tillräckligt vaken för att lägga ihop ett och ett (efter morgonbönen), fattade jag att katterna var helt oskyldiga. Ljuset hade välts av ett jordskalv. Så märkligt och lite...fräckt. På många platser i världen väldigt otäckt, men här är det så ovanligt, och enligt Räddningstjänsten ofarligt, att det blev spännande och coolt istället. I vilket fall som helst är morgonfikakonversationen räddad *ler*
4 kommentarer:
Fy, vad läskigt, inget man riktigt förväntar sig i Sverige...
Pastor Green....
(jag säger bara det ;=)
Göran - NU fattar jag! Och eftersom vi inte har gjort något åt alla misshagliga indivier uner det senaste dygnet, kan vi väl förvänta oss en tidvattensvåg också?
Säkert... enligt oraklet i Borgholm...
Skicka en kommentar